Genom digitaliseringen av register och patientjournaler kan medicinsk kunskap inhämtas på nya sätt.

Delade patientdata – både tillgång och risk

2018-11-14

Digitala patientjournaler och register har möjliggjort ett nytt sätt att inhämta medicinsk kunskap. Genom att använda sig av data från tusentals patienter kan man utvärdera åtgärder och beräkna sjukdomsrisker. Men registerstudier hotar också den personliga integriteten när enskilda patienter inte tillfrågas, anser kritiker.

Genom vårdens digitalisering har en ny medicinsk kunskapspraktik utvecklats som bygger på bruket av registerdata. Medicinhistoriskt rör det sig om en ny inriktning inom området medicin som skiljer sig från tidigare former.

Det hävdar medicinhistorikern Motzi Eklöf, Exempla forskning & information, och vetenskapssociologen Daniel Normark, Uppsala universitet, i en färsk artikel i Socialmedicinsk tidskrift.

– Vi kallar denna nya form för informatisk medicin, för att skilja ut den från tidigare medicinska kunskapspraktiker, säger Motzi Eklöf, som är docent och vård- och medicinhistoriker.

Möjliggör ny typ av kunskap

Grunden för den informatiska medicinen är datainsamling och delning av patientdata utöver det som krävs för vård av den enskilda patienten. De senaste tio åren har antalet nationella kvalitetsregister för uppföljning av vård ökat.

Idag finns ett hundratal sådana register, till exempel Svenska Barnnjurregistret som registrerar och följer upp barn med njursjukdomar. Forskare kan för sina studier samköra sådana kvalitetsregister med Socialstyrelsens patient- och diagnosregister. Man kan då till exempel beskriva diagnosgrupper, utvärdera åtgärder och skapa riktlinjer för behandling eller beräkna sjukdomsrisker.

– Storskaligheten gör att vi kan identifiera risker som vi annars inte skulle hitta, som riskerna för olika undergrupper,  säger Jonas Ludvigsson som är barnläkare vid barnkliniken på Örebro universitetssjukhus och professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska institutet.

Han kan till exempel berätta för sina celiakipatienter att det framför allt är första året efter diagnosen de löper en ökad risk för magtarmscancer, men inte efter det.

– Många känner sig väldigt lugnade och tacksamma över den informationen. Små studier kan inte ge de detaljerna. Registerstudier är dessutom billiga.

Patienten tillfrågas inte för studier

Men enligt Eklöf och Normark är problemet att patientuppgifterna inte alltid avidentifieras och att patienterna inte får veta att deras uppgifter används utanför den aktuella vårdsituationen. Som patienter kan vi be att få vår sjukjournal spärrad för läsning. Men det gäller bara inom vården, inte när journaler används vid till exempel forskning.

– Man försvarar informationsdelningen med att den enskilde patienten inte är i fokus för studierna, utan de större mönstren, och att man givetvis inte publicerar namn eller personnummer. Men då hoppar man över integritetsintrånget vid källan, det vill säga att patienten inte tillfrågats. Som patient får jag inte veta att och hur mina data sprids, säger Motzi Eklöf.

Jonas Ludvigsson försvarar bruket av registerdata med att vi alla har en skyldighet att bidra till att vården förbättras, eftersom staten och landstingen erbjuder vård åt alla.

– När vi frågar patienterna, kan det leda till två problem. Det ena är att av dem som brukar tackar nej så har många låg socioekonomisk status, och det är viktigt att vi studerar också dem.

Kan bli dyrt

Det kan också bli väldigt dyrt.

– I en studie där vi följde upp en miljon nyfödda skulle brevportot till familjerna ha kostat 15 miljoner. Det är pengar jag hellre ser går till vården av patienterna. Jag tycker att vårt system med allmänt betrodda personer inom etikkommittéer och hos Socialstyrelsen, som representerar patienterna, är bra.

För Hans Wingstrand, som är professor emeritus i ortopedi vid Lunds universitet och medgrundare av ett tidigt kvalitetsregister, är det däremot självklart att patienterna ska tillfrågas.

– De flesta patienter kommer att tacka ja, men man ska få frågan och kunna tacka nej. Det går att hitta smidiga sätt som inte innebär stora kostnader.

Oklar informationsspridning

Informationsdelningen kan också innefatta aktörer utanför vården, till exempel företag som utvecklar ny medicinteknik eller läkemedel. Ett aktuellt exempel är konceptet värdebaserad vård som drivs av Boston Consulting Group (BCG) som samarbetat med Nya Karolinska. Enligt Eklöf och Normark är det oklart vilka data som sprids i olika samarbeten, även utanför landets gränser.

– Informationen om patienten har blivit en vara på en marknad. Man har varit lite fartblind här. Det behövs mer kunskap om vart data tar vägen. Till exempel samarbetet med BCG: hur resonerar forskarna, exakt vilka data lämnas ut, vilka är de olika intressenterna? Det är oklart idag vilken sekretess som råder, säger Motzi Eklöf.

Ett annat exempel är e-hälsoverktyget Hälsa för mig. Det var tänkt att ge medborgarna möjlighet att på ett personligt hälsokonto samla uppgifter från både sjukvården och olika hälsoappar, som privata aktörer skulle bidra med.

Apptillverkarna skulle alltså få tillgång till personens hälsouppgifter om hen godkände det. Men projektet stoppades av Datainspektionen på grund av risken att känsliga personuppgifter kunde få en oöverblickbar spridning.

Fler föreslås få tillgång till journaler

En statlig utredning föreslår att nuvarande patientdatalag görs om så att socialtjänsten får tillgång till sjukvårdens journaler. Detta kan även gälla andra myndigheter, såsom kriminalvården och polisen. Dessutom ska patienter inte längre kunna be om att deras journaler spärras för läsning. Hans Wingstrand är kritisk.

– Enligt patientlagen ska patienten ges medinflytande i sin vård, men tydligen inte kring detta. Det är ovärdigt vårt demokratiska samhälle att frånta patienten rätten att själv få avgöra av vem, var och när journalen ska få läsas.

Det finns medborgare som har starka skäl att spärra sin journal, framhåller Hans Wingstrand.

– Det kan vara hedershotade kvinnor och personer i ledande ställning inom till exempel politiken, näringslivet och försvarsmakten, men även andra som inte vill exponera sina mest personliga uppgifter, säger Hans Wingstrand.

Risk att tilliten äventyras

Den breda informationsdelningen kräver enligt Eklöf och Normark avsteg från läkaretiska traditioner som betonar tystnadsplikt och informerat samtycke, utifrån respekt för individens autonomi och integritet. I den informatiska medicinen prioriteras istället kollektiv allmännytta.

– Den förändrade etiken och säkerhetsriskerna med dataspridningen diskuteras inte öppet. Patienter utgår från att sekretess råder i vården. Risken är att patienters tillit till läkaren, vården och den kunskap som skapas genom vård äventyras, om information i journalerna sprids till intressenter som är okända för patienterna, säger Motzi Eklöf.

Text: Inna Sevelius

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter