Plan S handlar om att snabba på processen mot öppna resultat och billigare vetenskapliga publikationer. Finansiärerna bakom planen stödjer tio principer. En av dem är att inte tillåta publicering i så kallade hybridtidskrifter.

Tidspress med plan S i riktning mot open access

English 2018-10-17

Plan S är ett europeiskt initiativ för att skynda på utvecklingen mot att forskningsresultat ska bli öppet tillgängliga för alla. Enligt planen ska alla vetenskapliga resultat som tagits fram med stöd av offentliga finansiärer från och med år 2020 publiceras öppet utan fördröjning. Men den snäva tidsramen har väckt kritik.

Planen presenterades i början av september. Bakom den står Science Europe, som är en sammanslutning av europeiska forskningsfinansiärer och utövare.

– Vi har i 40 år rört oss mot open access utan att det har lett till någon förändring. Nu vill vi snabba på processen mot öppna resultat och billigare vetenskapliga publikationer, säger Stephan Kuster som är organisationens generalsekreterare.

Initiativet stöds av 13 nationella forskningsråd, bland andra de brittiska, nederländska, norska och finska forskningsråden samt svenska Formas och Forte. Bakom finns också exempelvis det europeiska forskningsrådet ERC. Enligt Stephan Kuster kommer också finansiärer utanför Europa att ansluta de närmaste månaderna.

Tio principer

Plan S bygger på tio principer som finansiärerna bakom planen stödjer. Bland annat tillåter de inte publicering i så kallade hybridtidskrifter. Det är tidskrifter som finansieras med prenumerationer men där man också kan betala för att en speciell artikel ska publiceras öppet. Dit hör till exempel Nature och Science.

Huvudmålet är att alla forskningsresultat ska publiceras öppet 2020, med så kallad open access. Såväl EU som statliga finansiärer som Vetenskapsrådet och Formas kräver redan det för den forskning de finansierar. Men i dag kan publiceringen fördröjas i upp till sex månader.

– Vi ställer oss bakom initiativet för att skynda på övergången till ett system där forskningens resultat snabbare blir tillgängliga och kan komma samhället och annan forskning till nytta, säger Ingrid Petersson, generaldirektör vid Formas.

För snabbt

Ingrid Petersson kan i dagsläget inte konkretisera exakt vad det innebär för de forskare som får finansiering av Formas.

– Vi är 13 finansiärer som arbetar tillsammans och stegvis tar fram regler för hur principerna ska implementeras. Och vi vet inte hur förlagen kommer att agera. År 2020 kommer systemet inte att se ut som i dag, säger hon.

Vetenskapsrådet – som tidigare på uppdrag av regeringen har tagit fram riktlinjer för hur forskningsresultat ska göra öppet tillgängliga i Sverige– kommer inte att skriva under plan S. Huvudskälet är tidsplanen. I riktlinjerna räknade de med att öppen tillgång kan vara genomförd i Sverige till år 2025.

– Vi stödjer inriktningen men tycker att tidsplanen är för snäv, säger generaldirektören Sven Stafström.

Vetenskapsrådet vill inte att hybridpublicering ska vara ett hinder för att få bidrag.

– Det är idag det vanligaste sättet att publicera öppet. Vetenskapsrådets tolkning är att om vi skriver på innebär det att forskare vi stödjer inte kan publicera i prenumerationsbaserade tidskrifter som till exempel Nature. Vi måste tillåta detta under en övergångsperiod, som längst fram till 2025. Tills dess är framtidens öppna publiceringsmodeller förhoppningsvis allmänt etablerade och även förenade med en lägre kostnad för publicering än vad som är fallet idag, säger Sven Stafström.

Vill se plan S 2.0

Plan S baseras på att forskare ska betala avgifter för att artiklarna ska publiceras i öppna tidskrifter.  Systemet kallas APC (Article Processing Charge) och innebär att förlaget tar ut en avgift för att göra en artikel öppet tillgänglig omedelbart vid publicering.

Jens Hjerling-Leffler, som är forskare i molekylär neurovetenskap vid Karolinska institutet, tycker det är det mest bekymmersamma.

– Jag kan inte förstå hur man kan tro att en ekonomisk modell där förlaget får betalt för antal artiklar istället för prenumerationer är hållbar. Modellen är inte kvalitetsdrivande. Den riskerar istället att sänka kvaliteten och urholka forskningens trovärdighet. Och det är inte bra för samhället, säger Jens Hjerling-Leffler.

Han tycker inte att finansiärer ska skriva under plan S i dess nuvarande form.

– Det är bra att vi tvingar fram en viktig debatt men jag hoppas att planen inte går igenom i nuvarande form. Jag vill se Plan S 2.0.

Många frågor kvar att lösa

Science Europe har fått många synpunkter på planen. Det har handlat om såväl stöd som farhågor.

– Vi kommer noga att ta hänsyn till synpunkterna. Men vi ändrar inte de tio principerna. Däremot måste vi fundera på hur vi ska implementera dem, säger Stephan Kuster.

Han räknar upp flera frågor som måste lösas före 2020. Samtidigt som forskningsresultat ska presenteras så att de kan granskas, upprepas och tas del av, måste det finnas ett strikt granskningssystem som säkrar kvaliteten. Avgifterna för publiceringar eller mängden publikationer får inte öka kraftigt. Dessutom måste man hantera att det inom samhällsvetenskap och humaniora är vanligt att publicera resultat i monografier istället för i tidskrifter.

– En annan viktig fråga är hur vi i framtiden utvärderar forskare. Idag tittar vi på hur många artiklar de har publicerat och i vilka tidskrifter. Vi ska inte publicera mer, men publicera bättre.

Open access i Sverige

I Sverige pågår parallellt ett arbete som ska leda till att alla vetenskapliga publikationer blir öppet tillgängliga. Kungliga Biblioteket (KB) har sedan 2017 ett uppdrag från regeringen att samordna arbetet som ska leda dit. I början av nästa år lämnar de en slutrapport med konkreta rekommendationer om hur det ska gå till.

– Vi förhåller oss till plan S i vårt utredningsarbete. Planen handlar inte om nya frågor utan om att forskningsfinansiärerna agerar gemensamt. Öppen tillgång är en stor strukturell förändring kopplad till digitaliseringen. Vetenskapssamhället är en del av och påverkas av förändringar i samhället, säger Beate Eellend som leder samordningen vid KB.

Hon noterar att initiativet har lyckats samla många och stora forskningsfinansiärer.

– Det är en viktig samling starka aktörer som deltar. Jag tror att det finns en potential att åstadkomma stor förändring, säger Beate Eellend.

Text: Siv Engelmark

5 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Jeroen Bosman

    In this post it is stated that Plan S equates to an APC based publication system (Plan S baseras på att forskare ska betala avgifter för att artiklarna ska publiceras i öppna tidskrifter.) That is a misconception.

    Diamond/platinum journals that are free to the reader and to the author are also compliant, already the norm in e.g. Latin America, available in their thousands (see the DOAJ journal directory), promoted by e.g. https://www.fairopenaccess.org/ and organised in the free journal network https://freejournals.org/current-member-journals/ showing they are especially prominent in fields like mathematics.

    2018.10.17

  • Jonas Tegenfeldt

    Med tanke på att artiklar i vetenskapliga tidskrifter ofta är skrivna för andra forskare inom fältet gör open-access inte mycket för att sprida forskningsresultaten till den breda allmänheten. Däremot skulle det förstås vara ytterst värdefullt för specialiserade företag som annars ofta klagar på svårigheterna att följa forskningsfronten på grund av de höga prenumerationsavgifterna. Nyttan med open-access skulle då vara att den underlättar för industrin och även andra sektorer att göra landvinningar inom forskningen tillgängliga för allmänheten i form av nya produkter och tjänster.

    Om vi vill sprida våra forskningsresultat till allmänheten på ett mer effektivt sätt bör istället plan S utökas till andra typer av publiceringar än rena forskningstidskrifter. Samhällsvetare, och även naturvetare i många fall, skriver ofta krönikor i dagspressen eller deltar på olika sätt i andra former av massmedia. Här belyses dagsaktuella frågor i ljuset av de senaste rönen inom relevant forskning på ett lättläst sätt. Till skillnad från de vetenskapliga artiklarna behövs i dessa fall ingen sakkunskap för att ta till sig materialet. Problemet med dagspressen är att den gömmer mycket av detta material bakom betalväggar. Problemet med radio och TV är att de ingår avtal som hindrar materialet från att vara tillgängligt i öppna arkiv. Om det är någon form av publikationer som ska släppas fram ur betalväggar och ur stängda arkiv så är det dessa typer av kommentarer och debattinlägg!

    2018.10.18

  • Torgny Fornstedt, Professor

    Det är olyckligt råden valt en väg att gå inom OA problematiken som gör det besvärligare och mycket dyrare för de mindre uppstickargrupperna med forskarpotential.

    Även om idén med OA är sund så har det tyvärr - nu genom de svenska rådens krav på OA innan sunda tidskrifter etablerats i alla områden - kommit att bli ett sätt för tidskriftsägarna att skinna universiteten på ännu mer pengar.

    Tidigare behövde man i alla fall inte betala för sina publiceringar, nu tvingas man betala skyhöga belopp för OA-publicering i etablerade tidskrifter eftersom det numer ofta är ett krav hos anslagsgivare. Även om det, mot förmodan, går att hitta någon alternativ seriös OA tidskrift med rimliga avgifter inom sitt ämnesområde (merparten är inte seriösa) så har dessa tidskrifter oftast väldigt låga impact-faktorer. Detta gör att publiceringen i dem rejält sänker ens bibliometriska ranking och gör det t.ex. svårare att få anslag framöver.

    2018.10.18

  • Jeroen Bosman

    Reaction to the two comments above: I think it would be mistaken to dismiss the needs of the general public. Currently many people are higher educated, in Sweden some 50% may perhaps have a HE degree? Also there are many experts without access: emeritus professors, practitioners, academics in low income countries and yes, the commercial sector as well. Giving the wider public access is essential for trust and support and public scrutiny. The millions of downloads from institutional repositories indicate that the need is real and access is important not only for those that already have it through their institutions expensive subscriptions.

    The point of open access to the more popular press and media is very interesting. It may help here to be principled and display some activism: when we were asked to write for THES we demanded our contribution to be open access and were granted that. It won't work always but trying and asking helps and at least will raise awareness.

    Regarding the lack of status and impact factors of open access journals: that is only partly true, but what is more important, we need to really move away from judging by the cover and from using impact factors and journal rankings in evaluation. It is utterly unscientific. Luckily many hundreds of scholarly organizations have already vowed to not use impact factors anymore to judge papers or researchers: https://sfdora.org/ More Swedish signatories are very welcome. Let's make science more open, relevant, efficient and equitable. Open access is a crucial component in that mission.

    2018.10.18

  • Leif Holmlid

    This problem with OA does not seem to be solved by any publication model proposed. Where should the funds come from? I assume that there will be further steps of applications and evaluations to get support for publishing, so this is just one more mechanism to stop independent research and small groups and for example emeriti.

    2018.10.27