Helwah Hussein Jansson är en av deltagarna i programmet Inclusive Internationalization. Hon kommer från Jordanien och har forskat på inlärningssvårigheter.

Nytt snabbspår för nyanlända forskare

2018-10-01

Nu startar ett snabbspår för nyanlända forskare vid Göteborgs universitet i samarbete med Chalmers, Högskolan i Borås, Högskolan Väst och Arbetsförmedlingen. Programmet ska underlätta för nyanlända forskare att få in en fot i den svenska universitetsvärlden och snabbare komma ut på arbetsmarknaden.

Pilotprogrammet Inclusive Internationalization riktar sig till nyanlända med flyktingbakgrund och forskarutbildning.

Programmet pågår på halvtid under hösten och har åtta deltagare som lär sig om allt från högskolepedagogik och akademiskt skrivande, forskningsfinansiering, etik, karriärvägar inom akademin till det egna forskningsområdet. En karriärcoach kartlägger kompetenser och styrkor och de får placering på en institution.

Lediga tjänster räcker inte

Karolina Catoni är samordnare för programmet vid Göteborgs universitet.

– Syftet är att ge dem verktyg för att komma in i svensk akademi, säger Karolina Catoni.

Bakgrunden är bland annat det internationella nätverket Scholars at risk som skyddar forskare som lever under hot, bland annat genom tillfälliga placeringar vid institutioner i nätverket. Göteborgs universitet har tagit emot fyra forskare inom Scholars at risk och såg ett behov av vägledning.

– Vissa kommer från en akademisk kultur där de inte kunnat ställa alla forskningsfrågor eller ifrågasätta.

Antalet förfrågningar från nyanlända forskare till lärosätena har också ökat de senaste åren.

– Man har inte alltid vetat hur man ska hjälpa dem vidare. Vi kan hänvisa till lediga tjänster, men det räcker ofta inte.

Återupprätta identiteten som forskare

Trots att universitetsvärlden redan är en internationell miljö så har den här gruppen svårt att ta sig in i svensk akademi eller ens ut på arbetsmarknaden. De kan anses som överkvalificerade för vissa jobb men kommer ändå inte vidare inom sitt yrke som forskare.

– Många deltagare har inte varit akademiskt verksamma på flera år. De kan ha varit på flykt länge och inte varit verksamma i Sverige. De behöver fräscha upp sina forskarkunskaper och få ett nätverk här i Sverige.

Hon menar också att det handlar mycket om identitet. I hemlandet var de forskare men när de fick fly blev de istället nyanlända eller asylsökande.

– Det handlar om att få dem att återupprätta sin identitet som forskare.

Korta vägen för nyanlända akademiker

Det finns flera liknande program som riktar sig till nyanlända akademiker. Ett är Korta vägen som drivs av olika aktörer på uppdrag av Arbetsförmedlingen på ett tjugotal orter i hela landet. Jobbsprånget riktar sig till ingenjörer, arkitekter, naturvetare och ekonomer och arrangeras av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Vid sidan av dessa program finns flera snabbspår för specifika bristyrken på uppdrag av Arbetsförmedlingen.

Academicum driver Korta vägen i Uppsala, Solna, Västerås, Eskilstuna och Nyköping. Till skillnad från snabbspåret för nyanlända forskare i Göteborg fokuserar Korta vägen på utbildning i svenska, medan snabbspåret för forskare istället har krav på god engelska.

Korta vägen har ofta siktet inställt på arbete utanför akademin till skillnad från det nya snabbspåret för forskare. I varje omgång deltar några personer med forskarbakgrund, berättar Lina Lönnedahl, projektledare för Korta vägen på Academicum.

– Det är ofta inga problem att hitta en praktikplats vid universitetet, men däremot brukar det vara svårare att få anställning efteråt på grund av konkurrensen, säger Lina Lönnedahl.

Lättare att få jobb

Programmet Korta vägen är annars effektivt, enligt Academicums undersökningar som visar att 65 procent av deltagarna har arbete tre månader efter programmet och 10 procent studerar.

– Även om de inte får jobb på praktikplatsen brukar det vara lättare att få jobb efter praktiken. De får för första gången in en fot på den svenska arbetsmarknaden och kan visa sin kompetens.

Lina Lönnedahl beskriver hur många deltagare först är ganska uppgivna men sedan får sitt självförtroende tillbaka.

– De har ofta haft höga positioner i sitt hemland och arbetat mycket. Under de här sex månaderna ser man bokstavligen hur de rätar på ryggen och får framtidstro.

Pengar att tjäna

Enligt en rapport från fackförbundet Jusek finns idag 300 000 utrikes födda akademiker i Sverige. Av dessa är 84 000 inte sysselsatta medan 45 000 arbetar i yrken som inte stämmer överens med deras utbildningsnivå.

Om invandrade akademiker fick arbete som motsvarade deras kompetens, skulle statens finanser stärkas med drygt 10 miljarder kronor per år och 34 000 fler personer skulle ha jobb, enligt rapporten. Beräkningen bygger på att de enkla arbeten som idag utförs av utrikesfödda akademiker istället skulle utföras av personer med enbart grundskoleutbildning.

Hur många personer som finns i kategorin nyanlända forskare finns inga säkra siffror på, men enligt statistik från Arbetsförmedlingen var 440 nyanlända personer med forskarutbildning inskrivna vid Arbetsförmedlingen i augusti 2018.

Rapporten Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker föreslår att svenska lärosäten får huvudansvaret för nyanlända akademiker, istället för Arbetsförmedlingen

Stockholms universitet undersöker möjligheten

Stockholms universitet är idag ett av få lärosäten som driver Korta vägen i egen regi. Johanna Hargö är samverkanskoordinator vid universitetet.

– Vi har erfarenheter av olika insatser för nyanlända akademiker och undersöker nu nya möjligheter, bland annat ett snabbspår för forskare, berättar hon. Det borde finnas ett stort intresse i akademin för den här gruppen mot bakgrund av bland annat internationaliseringsarbetet.

Karolina Catoni hoppas att det nya snabbspåret för nyanlända forskare ska göra skillnad.

– Jag hoppas verkligen att de deltagande lärosätena förvaltar det här och hittar vägar framåt för att nå den här målgruppen och att det ska uppstå goda relationer och framtida möjligheter till nätverkande. Jag hoppas också att det blir väl investerad tid för deltagarna och att vi lyckas hjälpa dem vidare.

Fotnot: Projektet Inclusive Internationalization finansieras av de deltagande lärosätena och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (Stint).

Text: Teresia Borgman
Foto: Johan Wingborg

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter