Köpenhamns universitet jobbar metodiskt med att hjälpa forskare att söka bidrag från EU. Det har varit framgångsrikt. Nu finns universitet på plats 12 när man listar de organisationer som fått mest medel från ramprogrammet.

Mer strategiskt jobb med EU-ansökningar ger återbäring

English 2018-09-26

Ungefär 3,5 procent av EU:s forskningsmedel hamnar i Sverige. Men med bättre kunskaper om granskningsprocessen och vassare formulerade ansökningar går det att dra hem mer. Det menar experter som Curie har talat med.

I januari i år var det tre år kvar av EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020. Då hade projektkontrakt för runt 29 av programmets närmare 80 miljarder euro undertecknats.

Av dessa har 1008 miljoner euro, motsvarande 3,5 procent av pengarna, gått till Sverige. Sverige hamnar därmed på plats åtta, efter Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Italien, Nederländerna och Belgien. Det visar siffror från Vinnova som publicerades i april.

Räknat per capita har Sverige tappat en placering från förra rapporttillfället och ligger nu på plats tio. Den listan toppas av Island, följt av Nederländerna och Danmark.

– Det är ganska stabilt. Sverige har haft plats åtta när det gäller beviljade medel genom hela ramprogrammet och det tycker vi är bra. Vi är bland de tio bästa också per capita. Men det finns potential för fler konkurrenskraftiga ansökningar, säger Jessica Umegård som är nationell kontaktperson för ramprogrammet vid Vinnova.

Granska mer

Det finns ett antal faktorer som kännetecknar en konkurrenskraftig ansökan, enligt den irländske forskaren Sean Mc Carthy. Han är expert på Horisont 2020 och i den rollen anlitas han av lärosäten runt om i Europa.

De lärosäten som lyckas bäst med ansökningarna bedriver naturligtvis först och främst bra forskning, säger han. Men de har också förståelse för hur utvärderingsprocessen fungerar. Och den lär man sig genom att vara granskare, enligt Sean Mc Carthy.

– Jag har själv varit granskare och uppmanar andra forskare att bli det. Det är den bästa träning du kan få för att lära dig processen. Många granskare kommer från länder som är framgångsrika i ramprogrammet, säger han.

Lyft fram briljansen

En tredje framgångsfaktor är att de sökande är bra på att sälja in sina idéer. Och där finns nationella skillnader, enligt Mc Carthy.

– Svenskar och andra forskare från nordiska länder har många briljanta idéer. Men ni är inte de bästa på att sälja in dem. Ni har er berömda jantelag. Söker man bidrag från exempelvis ERC måste man ju övertyga panelen om varför man bör få det. Då måste man berätta om allt bra man har gjort, alla forskningsbidrag man har fått, med mera, säger han.

Under ramprogrammets första tre år beviljades bara 11 procent av alla formellt korrekta ansökningar som skickats in. En stor del av dessa faller dock bort tidigt i den vetenskapliga utvärderingen då de håller för låg kvalitet.

Skulle de inte räknas med blir beviljandegraden istället 25 procent, säger Mc Carthy som tycker att dessa ansökningar inte alls borde skickats in.

– Universiteten måste professionalisera hela processen, upprätta bra supportkontor och screena bort svaga ansökningar. Forskare skulle behöva involvera stödkontoret redan när utlysningen görs.

Jobba strategiskt

Dan Andrée, forskningsrådgivare på Vinnovas och Vetenskapsrådets gemensamma kontor i Bryssel, är inne på liknande tankebanor. Han tycker lärosätena borde jobba mer strategiskt för att delta mer i ramprogrammen. Där har stödkontoren som hjälper forskare som söker anslag från exempelvis EU en viktig roll.

– De skulle behöva mer stöd. Kan lärosätena sätta av resurser för att hjälpa forskare kan det ge stor återbäring. Exempelvis har Köpenhamns universitet och Danmarks tekniska universitet jobbat metodiskt och strategiskt med detta och gått framåt stort, säger han.

Köpenhamns universitet finns på plats 12 och Danmarks tekniska universitet på plats 23 när man listar de organisationer som fått mest medel från ramprogrammet. Bäst i Sverige är Karolinska institutet (KI) på plats 30.

KI:s forskarstöd har byggts ut successivt. För fem år sedan var de knappt tio anställda på stödkontoret, idag är de mer än tre gånger så många.

– Det är svårt att säga om vi bidrar till att ett projekt beviljas stöd eller inte. Men det kan sänka tröskeln att söka bidrag om en forskare vet att det finns stöd att få genom hela processen, säger enhetschefen Björn Kull.

Vässa formuleringarna

Dan Andrée pekar också på vikten av hur en ansökan skrivs. Han refererar till sina egna erfarenheter som granskare av ansökningar.

– Utfallet av ansökningarna avgörs av vilken konkret effekt ett projekt kan få. Man borde därför börja med att beskriva det. Och kolla vilka mål EU har för området och hur ett projekt kan bidra till att nå långsiktiga mål, säger han.

Sean Mc Carthy är inne på ett liknande spår.

– Idag skriver forskare en ansökan på uppåt 70 sidor och skickar in till kommissionen. Utvärderarna sammanfattar och kommenterar förslaget på några sidor. På en sida motiveras sedan varför projektet beviljas eller får avslag.

Han tycker att den sökande istället borde börja med att skriva en sammanfattning på en sida där man förklarar varför projektet är så briljant. Om idén inte håller syns det redan då.

– En fråga som alltid finns i bakhuvudet på granskare är varför ett projekt inte gjorts tidigare. Om en idé är briljant är det lätt att svara på varför det är rätt tid att genomföra den nu och varför de sökande är rätt personer att göra det. Kan man inte besvara den frågan är det nästan omöjligt att skriva en ansökan, säger Sean Mc Carthy.

Mycket pengar kvar

Kommande ramprogram har en likande struktur som det nuvarande, enligt det förslag EU-kommissionen presenterade i juni. Horisont Europa är namnet på programmet som gäller från 2021 fram till 2027. Det omfattar 100 miljarder euro och blir därmed världens största forskningsprogram.

– Det är mycket fokus på det nu. Men man ska inte glömma att en tredjedel av pengarna i Horisont 2020 är kvar. Jag tycker fokus ska läggas på att söka dessa de kommande åren, säger Jessica Umegård.

Text: Siv Engelmark