Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Astrid Söderbergh Widding. I bakgrunden syns golvur och del av tavla.

Astrid Söderbergh Widding, rektor för Stockholms universitet, är ordförande i Bibsamkonsortiets styrgrupp och leder förhandlingen med Elsevier.

NYHET

”Vi måste ta kontroll över publiceringskostnaderna”

Förlagsjätten Elsevier tar betalt för både läsrättigheter och öppen publicering på nätet. För de svenska lärosätena medför detta skenande kostnader. Förhandlingarna bröt samman i maj och sedan första juli är biblioteken avstängda från läsning.

Det vetenskapliga publikationssystemet står mitt i en omställning från publicering i prenumerationsbaserade tidskrifter till öppen publicering på internet, open access. Problemet är att finansieringssystemet fortfarande vilar på den gamla modellen, det vill säga prenumerationsavgifter till förlagen.

Förlagen har utöver dessa licensavgifter för läsning börjat ta betalt för publicering på nätet, så kallad APC, article processing charge (se faktaruta). För lärosätena har detta medfört skenande kostnader.

Vill ta kontroll över kostnaderna

Svenska forskare publicerar cirka 4000 artiklar i Elseviers tidskrifter varje år. De senaste åren har licensavgifterna ökat med 3,75 procent per år. 2017 betalade lärosätena totalt 130 miljoner i licenskostnader för läsning och 13 miljoner i APC:er. Sedan 2016 har svenska Bibsamkonsortiet förhandlat om bättre villkor med Elsevier, men landade i att säga upp avtalet från 1 juli.

Astrid Söderbergh Widding, rektor för Stockholms universitet, är ordförande i Bibsamkonsortiets styrgrupp och leder förhandlingen med förlaget.

– Vi måste förändra systemet för vetenskaplig kommunikation på grund av stigande kostnader för både licenser och APC:er. De höga priserna åderlåter statliga forskningsmedel samtidigt som kommersiella företag gynnas. Vi måste ta kontroll över kostnaderna och bedömde att läget var moget då Tyskland gått före och andra länder ligger i pipeline, säger hon.

Elsevier försvarar prisökningen.

– Antalet inskickade artiklar till Elsevier ökar med tio procent per år och antalet artiklar vi publicerar med fem procent. De senaste 15 åren har vi haft de lägsta prisökningarna jämfört med andra kommersiella förlag, trots att både antalet artiklar och kvaliteten, mätt i mängden citeringar, ökar. Vi investerar delar av vår vinst i nya produkter och tjänster, säger Gemma Hersh som är vicepresident för öppen vetenskap på Elsevier och har deltagit i förhandlingen med Bibsamkonsortiet.

Kräver öppen tillgång till en hållbar prismodell

Sverige kräver omedelbar öppen tillgång vid publicering och läsrättigheter till alla Elseviers tidskrifter enligt en långsiktigt hållbar prismodell som gör det möjligt att gå över till open access.

– Det innebär att vi är villiga att betala för publicering open access, men vill i utbyte få en lägre avgift för läsrättigheter för att inte kostnaderna ska fortsätta att öka. Ett sådant avtal har vi med ett annat storförlag, Springer Nature, säger Anna Lundén, enhetschef för nationell bibliotekssamverkan vid Kungliga biblioteket och en av ledamöterna i Bibsamkonsortiets förhandlingsdelegation.

På sikt är målet att helt gå över till publicering open access, vilket med nuvarande prismodell skulle innebära enbart APC:er och inga kostnader för läsning.

– Vi betalar gärna för förlagets tjänster, men inte för läsning av det som svenska forskare producerat själva, säger Anna Lundén.

Elseviers erbjudande nådde inte ända fram

För den summa Sverige kunde investera erbjöd Elsevier så kallad gyllene open access, omedelbar öppen publicering, för ungefär två tredjedelar av alla publicerade artiklar. Läsavgifterna skulle dock fortsätta att öka och rabatten som Sverige skulle få initialt på APC:er skulle minska på sikt.

– Elsevier vill helst fortsätta ta betalt för både publicering och läsning. Utgifterna skulle alltså fortsätta att öka. Då rekommenderade Sveriges rektorer enhälligt att avtalet skulle sägas upp, säger Anna Lundén.

Gemma Hersh förklarar deras prismodell.

– För gyllene open access tar vi ut en publiceringsavgift. 85 procent av alla artiklar publiceras dock fortfarande enligt en prenumerationsmodell. Länder som tar en ledning kring gyllene open access, måste således fortfarande betala för att läsa majoriteten av prenumerationsartiklarna. Men Elsevier är för öppen tillgång. Vi har investerat mycket i det och erbjuder både gyllene och grön open access för alla våra tidskrifter, säger hon.

Artiklar kan nås på annat sätt

För svenska forskare innebär uppsägningen av avtalet att de från och med 1 juli inte har kunnat läsa nya artiklar som publiceras av Elsevier via lärosätets bibliotek. Däremot finns alternativa vägar att nå artiklarna, till exempel via parallellpublicering och fjärrlån via biblioteket.

Tillgången till artiklar som publicerats mellan januari 1995 och juni 2018 är oförändrad. Responsen från forskare har varit blandad.

– En del är kritiska för att de inte har tillgång på vanligt sätt, men många är positiva och stödjer uppsägningen och vårt mål att gå mot öppen tillgång, säger Anna Lundén.

Andra europeiska länder överväger uppsägning

I dagsläget är det oklart hur länge avbrottet i läsrättigheter kommer att kvarstå.

– Jag räknar med att förhandlingarna återupptas i höst. Rektorer emellan har vi mycket kontakt inom Europa för att följa utvecklingen. Inom EU betonas nu särskilt att även forskningsfinansiärerna har ett ansvar. Om de börjar kräva publicering open access, kommer förlagen att tvingas flippa systemet, säger Astrid Söderbergh Widding.

Tyskland kräver 100 procent open access och läsrättigheter utan kostnadsökning. Upp till 200 tyska lärosäten har varit utan avtal sedan 2016/17. Sedan Sverige sade upp avtalet har ytterligare tyska lärosäten blivit avstängda.

Finland hade liknande krav som Tyskland och Sverige, men valde att skriva på ett avtal med 50 procents rabatt på APC:er med en årlig prisökning på licenserna. Norge, Nederländerna, Österrike och Schweiz har aviserat att de överväger samma linje som Tyskland.

I några länder finns också forskarupprop som går ut på att forskarna vägrar att ställa upp som granskare eller redaktörer för artiklar som ska publiceras i Elseviers tidskrifter, så länge förlaget inte tillämpar open access. Det första uppropet, ”Cost of knowledge”, kom 2012 i England och i Finland finns initiativet ”no deal, no review”.

Om öppen tillgång och Bibsamkonsortiet (Kungliga bibliotekets webbplats) Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie: Förlagens paketförsäljning styr utbudet av tidskrifter

Open Access

APC (Article Processing Charge) tas ut av förlag för att göra artikeln omedelbart öppet tillgänglig, så kallad gyllene open access. Artikeln publiceras då antingen i en ren open access-tidskrift eller görs öppet tillgänglig samtidigt som den publiceras i en prenumerationstidskrift, som då kallas hybrid.
Grön open access innebär att artikeln efter publicering i en prenumerationstidskrift görs öppet tillgänglig, men efter en embargoperiod på 6–36 månader och utan att författaren belastas med en extra avgift.

Relaterat innehåll

Debatt 12 mars 2024

John Hennessey, Lunds universitet

Alltfler forskningsfinansiärer kräver att också monografier publiceras med open access. Det skapar problem, även när det är tillåtet att ta upp kostnader för detta i projektets bud...

Krönika 30 januari 2024

Nu är de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap klara. Erik Stattin skriver om arbetet med regeringsuppdraget och hur riktlinjerna tagits emot.

Nyhet 28 november 2023

Siv Engelmark

Nu ska de avtal som reglerar svenska forskares publiceringar i vetenskapliga tidskrifter omförhandlas. En färsk rapport från SUHF ska ge underlag för arbetet. Målet är att publicer...