Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
David Dellstig sitter i bibliotek och läser.

Doktoranden David Dellstig, Uppsala universitet, undersöker hur digitaliseringen påverkar växelverkan mellan universitetsbibliotek och vetenskapliga tidskrifter. Foto: Mark Harris

NYHET

Förlagens paketförsäljning styr utbudet av tidskrifter

Digitaliseringen av vetenskapliga tidskrifter har ökat utbudet på universiteten. Men förlagens paketförsäljning av elektroniska tidskrifter innebär också nackdelar för forskarna, enligt en kommande svensk avhandling.

Digitaliseringen av vetenskapliga tidskrifter har gått fort. Försäljningen av elektroniska tidskrifter började i mitten av 1990-talet. Redan år 2002 bestod 40 procent av universitetsbibliotekens nyförvärv av elektroniska tidskrifter, enligt statistik från Kungliga Biblioteket (KB). Idag är siffran i snitt 70–90 procent och till exempel Karolinska institutets bibliotek har helt övergett pappersutgåvor.

Större utbud den stora fördelen

I och med digitaliseringen övergår biblioteken allt mer från enskilda prenumerationer till att köpa licenser till digitala tidskriftspaket med hundratals olika tidskrifter i varje paket. Paketen är attraktiva för biblioteken, eftersom priset för varje enskild tidskrift blir avsevärt mycket lägre än om man köper dem var för sig. Biblioteken sparar dessutom in lokal- och personalkostnader för hanteringen av samlingar.

David Dellstig, doktorand i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, undersöker hur digitaliseringen påverkar växelverkan mellan universitetsbibliotek och vetenskapliga tidskrifter i sin avhandling.

– Biblioteken kan tillgängliggöra betydligt fler tidskrifter för lärosätet än vad som tidigare var möjligt.

Han driver tesen att biblioteken, förlagen, tidskrifterna och forskarna tillsammans ingår i ett system där de olika aktörerna påverkar varandras verksamhet.

Höga kostnader för biblioteken

Men lärosätenas förhoppning om lägre priser, då förlagen kan spara in på sättning, tryckning och distribution, har kommit på skam.

– Licensavgiften stiger varje år enligt avtalen. Uppsala universitetsbibliotek betalade 755 000 euro för Elseviers stora paket Freedom Collection 2007, jämfört med 1,2 miljoner i fjol. Bibliotekens inköp av elektroniska tidskrifter ökar också stadigt, vilket ökar deras kostnader, säger David Dellstig.

Kungliga Bibliotekets Bibsamkonsortiet förhandlar om licensavtal för elektroniska tidskrifter och databaser för svenska universitet och högskolor med de olika förlagen.

– Men de har en svag förhandlingsposition, eftersom många förlag har flera tidskrifter som anses i stort oumbärliga för forskarna.

En annan nackdel med de digitala paketen är att biblioteken inte längre bygger upp sitt eget urval på samma sätt som tidigare. Historiskt har biblioteken hjälpt forskare att hitta relevant litteratur genom att bygga olika ämnesspecifika samlingar.

– Detta har blivit svårare. Problemet är att om man ska prata om en kanon idag, så utgörs den i stort av vad de stora internationella förlagen anser förtjänstfullt att placera i sina paket, det vill säga de tidskrifter som ökar efterfrågan på paketet, säger David Dellstig.

Svensk forskning kan äventyras

Han ser också en risk att de digitala paketen påverkar forskningen. Paketens urval innebär en systematisk premiering av vissa tidskrifter som inte sker på vetenskaplig basis, utan utifrån olika prestationsutvärderingar, såsom tidskrifters impact factor.

– Utvärderingar är starkt sammanlänkade med vad folk är intresserade av och benägna att läsa och citera. En tidskrift som endast intresserar ett litet antal forskare kommer aldrig bli lika citerad som en som intresserar en större publik, oavsett kvalitet, säger David Dellstig.

För forskning om svenska förhållanden skulle detta kunna bli ett problem eftersom intresset för svenska forskningsfrågor inte är lika stort globalt som det är i Sverige.

– Det finns en risk att möjligheten att bedriva forskning minskar om det blir mindre attraktivt att publicera sig i svenska tidskrifter om svenska frågeställningar.

Öppen tillgång kan minska forskarens frihet

Publikationer från all offentligt finansierad forskning ska på sikt bli öppet tillgänglig direkt vid publicering. Systemet kallas för open access, eller öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Förlagen tar ofta ut en avgift för sådan publicering, så kallad APC, article processing charge, som betalas antingen av finansiären, lärosätet, biblioteket eller forskaren, beroende på avtal.

– I dagsläget är det oklart hur open access påverkar biblioteken och forskarsamhället. Om allt blir öppet tillgängligt, borde licenskostnaden gå att förhandla ner, men risken är högre APC-avgifter. Och om open access blir ett tvång, kan det ytterligare förstärka forskarnas incitament att publicera sig i de tidskrifter som ingår i paketen, så att värdet på dessa tidskrifter stiger ännu mer.

– Forskarens frihet att publicera sig var hen vill kan äventyras om det till exempel inte längre går att publicera sin forskning i en bok som ges ut av ett vanligt bokförlag.

Läs också i Curie: "Vi måste ta kontroll över publiceringskostnaderna"

Relaterat innehåll

Debatt 12 mars 2024

John Hennessey, Lunds universitet

Alltfler forskningsfinansiärer kräver att också monografier publiceras med open access. Det skapar problem, även när det är tillåtet att ta upp kostnader för detta i projektets bud...

Krönika 30 januari 2024

Nu är de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap klara. Erik Stattin skriver om arbetet med regeringsuppdraget och hur riktlinjerna tagits emot.

Nyhet 28 november 2023

Siv Engelmark

Nu ska de avtal som reglerar svenska forskares publiceringar i vetenskapliga tidskrifter omförhandlas. En färsk rapport från SUHF ska ge underlag för arbetet. Målet är att publicer...