En av de mest prioriterade frågorna under Helene Hellmark Knutssons mandatperiod har varit jämställdhet. – Det handlar om att öka kvaliteten i forskningen genom att inte diskriminera kvinnliga forskare, betonar hon.
Forskningsministern:

Det finns inga genvägar till Nobelpris

2018-06-25

Långsiktig finansiering, stimulerande forskningsmiljöer och ökad jämställdhet i akademin. Det är några av förutsättningarna för att regeringen ska uppnå målet om att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Curie har träffat Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, för att prata forskningspolitik.

Det var i oktober 2014 som Helene Hellmark Knutsson lämnade posten som landstingsråd i Stockholms läns landsting för att bli minister för högre utbildning och forskning. Tiden som minister har varit både lärorik och produktiv, menar hon.

– Vi har haft ett tufft parlamentarisk läge men trots det har jag fått igenom de propositioner som jag har lagt, forskningspropositionen är den största av dem, säger Helene Hellmark Knutsson.

Regeringens vision är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och en av de främsta inom forskning och innovation. Mål som ska uppnås på vägen är bland annat att Sverige ska vara ett attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Ökad jämställdhet och en höjd kvalitet på forskningen är andra delmål.

Forskningsetik i fokus

De senaste åren har frågor om forskningsetik fått stor uppmärksamhet. I spåren av Macchiarini-affären och andra fall av forskningsfusk har flera initiativ för att öka förtroendet för forskningen följt. En ny oberoende myndighet för prövning av forskningsfusk är en av dem.

– Det är viktigt att det finns en tydlig lagstiftning och tillsyn. Regeringen tillsatte en utredning som kom fram till att det behövs en oberoende myndighet, en oredlighetsnämnd. Det är något som Vetenskapsrådet och SUHF efterlyst tidigare och det arbetet är nu igång.

För att upprätthålla en god sed inom forskningen krävs dock mer, påpekar hon.

– Universitet och högskolor – liksom forskningsfinansiärerna – har ett stort eget ansvar för att det upprätthålls.

Bättre villkor krävs

Kraven på att forskare ständigt ska publicera sig spelar också en viktig roll, menar Helene Hellmark Knutsson.

– När vi började jobba med den forskningspolitiska propositionen var en utgångspunkt just det faktum att volymen av forskningen – men inte kvaliteten – har ökat mycket. Jag tror att det bland annat beror på hetsen att publicera. Vi borde istället satsa på bättre och mer långsiktiga villkor.

Hon menar att särskilt unga forskare behöver trygghet och tid för att prova nya idéer. Ett sätt är att öka basanslagen till lärosäten, så att forskarna slipper att ständigt söka finansiering samtidigt som de ska göra nya upptäckter.

– Även forskningsfinansiärerna, som Vetenskapsrådet, bör helst ha mer långsiktig finansiering. Sedan ska forskningen och forskarna självklart granskas och utvärderas, det är så forskning går till.

Sa upp avtal

Nyligen sa de svenska forskningsbiblioteken upp avtalet med det vetenskapliga förlaget Elsevier. Skälet är att förlaget inte lever upp till kraven på öppen tillgång.

Sverige driver tillsammans med andra europeiska länder en politik för öppen tillgång till både publikationer och forskningsdata. Enligt Helene Hellmark Knutsson finns det flera anledningar till det.

– Ett skäl är att forskning som är skattefinansierad ska finnas tillgänglig för alla samhällsmedborgare. Ett annat är att andra forskare ska kunna bygga vidare på den forskning som redan gjorts.

Samtidigt ska den enskilde forskaren ha rätt till sitt eget material.

– Det måste finnas ett regelverk för hur andra forskare får använda materialet, bland annat för att undvika plagiering och oredlighet i forskning.

Jämställdhet prioriteras

En av de mest prioriterade frågorna under mandatperioden, som även tas upp i regeringsförklaringen, har varit jämställdhet. En fråga som inte bara har betydelse för kvinnors forskningsvillkor, betonar Helene Hellmark Knutsson.

– Det handlar också om att öka kvaliteten i forskningen genom att inte diskriminera kvinnliga forskare.

Under lång tid har mer än hälften av alla studenter på universitetsutbildningar varit kvinnor. Ändå är tre av fyra professorer fortfarande män.

Regeringens beslut om jämställdhetsintegrering i myndigheter innebär att lärosäten och finansiärer måste arbeta aktivt för jämställdhet. Till exempel genom att utforma utlysningar och rekryteringar så att de inte riktar sig mot sökande av ett visst kön eller till och med till en viss person.

Dessutom har regeringen för första gången satt upp ett nationellt mål – senast 2030 ska hälften av alla nyrekryterade professorer vara kvinnor. Just nu ligger den siffran på 40 procent, enligt siffror från Universitetskanslerämbetet, UKÄ.

– Det är ett ambitiöst mål och det väckte stort motstånd att vi överhuvud taget skulle ha ett sådant nationellt mål.

En brutal påminnelse

För jämställdhetsarbetet har också metoo-kampanjen och det efterföljande akademiuppropet i höstas haft betydelse.

– Metoo var en brutal påminnelse om att vi har väldigt långt kvar till jämställdhet i samhället i stort. Att vittnesmål om kvinnors utsatthet även skulle finnas i akademin var inte förvånande men ändå var omfattningen förskräckande.

Helene Hellmark Knutsson är medveten om att personer inom akademin, med dess informella nätverk och alla beroendeförhållanden mellan exempelvis studenter, lärare och handledare, kan vara extra utsatta.

– Inom kollegiet måste man ha stöd av sina kolleger för att söka tjänster eller få sin forskning bedömd. Då finns risken att nätverk och kontakter avgör istället för strikta meriter. I det läget kan enskilda individer utnyttja det faktum att forskare hamnar i beroendeställning.

Hon påpekar vikten av att lärosäten följer diskrimineringslagen. Dessutom ska det finnas rutiner för hur diskriminering och sexuella trakasserier upptäcks, anmäls och hanteras.

– Som någon sa till mig: vi vill bara jobba ifred utan att behöva vara rädda eller utsättas för trakasserier. Alla ska kunna verka fritt som forskare eller studenter, man måste främja en god arbetsmiljö så att alla kan fullfölja de uppdrag de har.

Föra fram kvinnor

Informella nätverk och kontakter kan också spela en viktig roll vid nomineringar till vetenskapliga priser. De senaste två åren har det inte funnits en enda kvinnlig Nobelpristagare och även i ett historiskt perspektiv har de flesta av pristagarna varit män.

Nobelstiftelsen är en privat stiftelse men Helene Hellmark Knutsson ser ändå ett mönster som inte enbart gäller Nobelpriset. Som exempel nämner hon den förvånansvärt låga andelen av kvinnliga sökande från Sverige till forskningsmedel som delas ut av Europeiska forskningsrådet, ERC.

– Det är nästan lite pinsamt eftersom vi anses vara ett relativt jämställt land. Men beviljandegraden för kvinnliga forskare från Sverige är högre än för kvinnor i andra länder. Det tyder på att fler svenska kvinnor skulle kunna få ett ERC-anslag.

Hon menar att kollegiet spelar en viktig roll vid både nomineringar till priser och ansökningar till prestigefyllda forskningsanslag.

– Någon måste föra fram kvinnornas namn. Det är viktigt att tänka utanför sina nätverk och istället ta reda på var dessa kvinnliga forskare finns.

Tid och resurser för forskning

I Curies enkät inför valet har alla riksdagspartier fått svara på flera aktuella forskningsfrågor. En av frågorna gällde hur Sverige kan få fler Nobelpris. Helene Hellmark Knutsson tvekar inte om svaret.

– Det finns inga genvägar till Nobelpris. Det som behövs är långsiktig finansiering.

Hon vill driva en forskningspolitik som ger förutsättningar för att tålmodigt jobba på en intressant fråga för att till sist göra ett genombrott. Det betyder också att man måste låta den nyfikenhetsdrivna forskningen ta plats, den behöver tid och resurser. Hon betonar återigen vikten av att satsa på unga forskare.

– De är ofta inne i sin mest kreativa period och har nya idéer som de vill testa. Vi måste låta fler få chansen att göra det, då kan vi nog få se fler svenska Nobelpris.

Rusta människor med kunskap

Frågor som rör faktaresistens och desinformation diskuteras just nu flitigt inför valet. Forskningsministern har medverkat två gånger på March for Science som är en manifestation för vetenskap. I sina tal har hon poängterat vikten av att kunna ta till sig kunskap.

– Det enda sättet att motverka kunskapsförakt är att rusta människor med tillräckligt mycket kunskap och ett källkritiskt perspektiv. Det behöver vi jobba med inom hela utbildningssystemet.

Grunden läggs i grund- och gymnasieskolan men den största målgruppen är ändå de vuxna som måste rustas med bra verktyg, påpekar hon. Högskolor och universitet kan göra en viktig insats genom att sprida sin kunskap och låta fler ta del av en högskoleutbildning. Öppna föreläsningar eller kurser via nätet kan vara andra sätt att nå ut.

– Jag skulle också vilja slå ett slag för den vanliga folkbildningen, studieförbund och studiecirklar. Människor ska vara rustade för att analysera nyheter och påståenden så att man inte blir ett offer för propaganda.

Rekryterar amerikanska klimatforskare

Nyligen gav regeringen Vetenskapsrådet, Formas och Energimyndigheten i uppdrag att inrätta ett gästforskarprogram för amerikanska klimatforskare. Inspirationen kommer från den franska regeringen, som startade ett liknande initiativ för ungefär ett år sedan med mottot ”make this planet great again”.

– Det kommer tyvärr oroväckande signaler från USA om att man drar ner på både forskningen och användningen av forskningsresultat som rör klimatet. Vi vill inte tappa mark, utan snarare investera mer i just det forskningsfältet. Därför har vi avsatt en del av pengarna inom klimatforskningen för att rekrytera amerikanska gästforskare.

I många fall finns det redan samarbeten mellan amerikanska och svenska klimatforskare, dessa kan nu förstärkas och de svenska forskningsmiljöerna berikas genom internationella samarbeten på hemmaplan.

– Klimatet kan inte vänta, vi måste få fram den här kunskapen omgående för att veta hur vi ska hantera klimatförändringar. Vi behöver evidensbaserad politik inom alla områden men särskild inom klimatet.

Strategiska satsningar behövs ibland

Klimatet är en av de stora samhällsutmaningarna just nu, andra exempel är hälsa och digitalisering. Inom dessa områden kan strategiska satsningar vara befogade för att tillgodose samhällets och näringslivets behov av forskningsresultat, menar Helene Hellmark Knutsson.

– Däremot ska vi aldrig detaljstyra inom riktade satsningar heller, själva forskningsfrågorna måste komma från forskarna själva.

I forskningspolitiska debatter framhålls ofta vikten av en tillräckligt hög basfinansiering av den nyfikenhetsdrivna forskningen. Helene Hellmark Knutsson menar att det är en självklarhet att den fria forskningen och forskarnas självbestämmande ska skyddas, men att man samtidigt inte ska underskatta värdet av att formulera forskningsfrågor i samverkan med det omgivande samhället.

– Genom att samverka med exempelvis patientorganisationer kan man få fram relevanta frågeställningar som behöver beforskas och som mycket väl kan vara grundforskning.

Roligast träffa studenter och forskare

Under tiden som forskningsminister har det allra roligaste varit att träffa studenter och forskare.

– Ibland kan det kännas lite hopplöst när vi har så många utmaningar i samhället och en utveckling som går åt det auktoritära och populistiska hållet. Men när jag besöker våra lärosäten kommer hoppet tillbaka. Studenterna och forskarna är de kunskapsbärare och förändringsagenter som vi behöver, de kommer att hitta de lösningar som krävs.

Helene Hellmark Knutsson har fått mersmak inför en eventuell ny mandatperiod.

– Nu vill jag väldigt gärna vara med och formulera nästa högskolereform som det finns ett stort behov av.

Text: Natalie von der Lehr
Foto: Lotte Fernvall/Aftonbladet/IBL Bildbyrå