Forskare måste delta i den politiska debatten

Det blir mer fokus på politik i år, konstaterar Eva Ahlin, ordförande för Almedalens huvudarrangörsgrupp.

– Programmet är inte helt spikat ännu men vi ser att minst 15 procent av de seminarier som hittills publicerats har val 2018 som sökord. Alla partiledare kommer att vara här och demokrati ligger på femte plats vad gäller ämnen i programmet. I fjol låg det på elfte plats.

Hon ser Almedalsveckan som ett avstamp inför årets valrörelse.

– Den kan bli en värdemätare för vilka frågor som blir centrala i valrörelsen.

Vill väcka ilska och rädsla

Flera programpunkter handlar om fejkade nyheter och desinformation. Åsa Wikforss, professor i filosofi vid Stockholms universitet, kom förra året ut med boken Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender. Hon kommer att medverka på flera seminarier.

– Som medborgare gäller det att vara vaksam och ta det lugnt innan man delar något på sociala medier. Vi behöver bli mer medvetna om hur fejkade nyheter är utformade för att manipulera. En ny studie av hur falska nyheter sprids på Twitter visar att de sprids sex gånger snabbare än riktiga nyheter.

Anledningen till det, förklarar Åsa Wikforss, är dels att de fejkade nyheterna bygger på att överraska, dels att de medvetet utformas för att väcka starka känslor, som rädsla eller ilska. Som mottagare av en sådan nyhet är det alltför lätt att trycka på delaknappen, utan att tänka efter hur trovärdig nyheten är.

– Det finns flera olika aktörer som sprider fejkade nyheter. Vi har de politiska som vill sprida en viss bild av Sverige. Sedan finns det svenska och internationella trollfabriker som vill spä på en polarisering i debatten och bidra till att folk blir arga. De vill skapa splittring så att det demokratiska samtalet bryter ihop. Dessutom finns de som sprider falska nyheter för att tjäna pengar på annonser, säger Åsa Wikforss.

Tappar förtroendet

En konsekvens av desinformation och falska nyheter är att människor tappar förtroendet för alla informationskällor, också de pålitliga, menar hon. Med en lägre tillit finns det risk för att en populistisk retorik går hem, att människor blir rädda och känner behov av en stark ledare istället för att föra ett sansat demokratiskt samtal, påpekar Åsa Wikforss.

Samtidigt ser hon en rad ljuspunkter; den ökande medvetenheten om falska nyheter och desinformation kan leda till en helt annan, och kanske oväntad, utveckling i samhället.

– Jag har varit ute i Sverige säkert hundra gånger det senaste året och föreläst på studieförbund, i bibliotek, folkhögskolor och organisationer. Överallt är det jättemycket folk! De pratar om behovet av kunskap och efterfrågar ett mer reflekterande demokratiskt klimat. De vill förstå, och göra något.

Bidra med expertkunskap

En annan forskare på plats under Almedalsveckan är Kajsa Falasca som forskar om politisk kommunikation vid Mittuniversitetet. Hon har medverkat i Almedalen sedan 2010 och lyfter fram vikten av forskares närvaro där.

– Vi måste ta vår tredje uppgift på allvar. Ibland saknas forskarperspektivet i den politiska debatten eftersom den i hög grad är åsiktsdriven och styrd av ideologi. Almedalen är en otroligt viktig plats för det demokratiska samtalet och där kan vi forskare bidra med expertkunskap, säger Kajsa Falasca.

Hon kommer att tala om vad som sker med demokratin när algoritmer på sociala medier alltmer styr vår mediekonsumtion. Vi får upp de nyheter i vårt flöde som vi förväntas vara intresserade av.

– Här behövs en diskussion kring sociala medier, ur demokratisk synvinkel. Alla aktörer vill ha spinn på sina inlägg och kommentarer, det är förståeligt. Det gäller förstås även traditionella medier och politiska partier. Men det är viktigt att diskutera var gränsen går för att få uppmärksamhet.

Svårt att tolka forskningsresultat

Vetenskap & Allmänhet är på plats under veckan med flera seminarier som rör Hur vet du det?– kampanjen. 75 organisationer och myndigheter, däribland flera universitet, står bakom kampanjen som syftar till att främja vetenskap och att beslut ska grundas på kunskap och fakta.

– Vi vill diskutera hur samspelet mellan forskning och politik ser ut och hur det kan förbättras. Vår förhoppning är att politikerna i högre grad ska basera sina beslut på forskning, säger Anders Sahlman, verksamhetsutvecklare på Vetenskap & Allmänhet.

Han betonar att det inte enbart är politikernas ansvar att ta till sig forskningsresultat.

– Forskarna måste se till att nå ut och presentera sina resultat på ett begripligt sätt. Och beslutsfattare kan ibland behöva vägledning i hur de ska tolka resultaten, det kan vara vanskligt att till exempel förlita sig enbart på en enskild forskningsrapport.

Om inte experterna deltar så finns risken att andra röster som inte har fakta bakom sig tar över samhällsdebatten, menar han.

– Vi är inte så rationella som vi tror, det gäller oss alla.

Opinionsmätningar i regel säkra

Hur kommer det då att gå i höstens val? Opinionsmätningarna kan ge oss en tillförlitlig bild, menar Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap och valforskare vid Göteborgs universitet. Han kommer att medverka vid flera seminarier, däribland ett som handlar om hur bra opinionsmätningarna är inför riksdagsvalet.

– Om vi ser tillbaka på tidigare år så har de varit väldigt bra.

Undersökningarna blir en viktig källa för alla väljare som till exempel vill rösta taktiskt.

– 16 procent taktikröstade och valde inte sitt främsta parti i förra valet, av strategiska skäl.

Mätningarna görs i regel av privata marknadsundersökningsföretag.

– De lägger ner mycket tid och kraft på sina undersökningar, de blir ett slags skyltfönster för dem.

Underskattat stödet för SD

Det förekommer dock missar, konstaterar han.

– Vid de senaste tre valen har mätningarna kraftigt underskattat stödet för Sverigedemokraterna.

Det kan ha flera orsaker. Till exempel att folk inte vill erkänna att de röstar på SD eller att de som SD-sympatisörer känner misstro mot samhället i stort och därmed inte vill delta i opinionsundersökningar.

Han påpekar också att det kan vara svårt att mäta antalet röster på Socialdemokraterna.

– Inom den gruppen finns en hel del som saknar, eller sällan använder, internet. Många är till åren inom partiet och utan internet så kommer man ju inte med i de mätningar som görs via nätet.

Dyrt och större konkurrens

Almedalsveckan väcker fortfarande ett stort intresse. Men vad tror ordförande Eva Ahlin om framtiden för det här evenemanget?

– Vi får allt mer konkurrens, bland annat från Järvaveckan. Priserna blir också allt dyrare här, till exempel boendet, och det styr vi inte över. Men vi kommer att jobba för att även små och mindre penningstinna aktörer ska kunna komma hit, upplåta fler skolsalar för boende till exempel. Vi är måna om att behålla den demokratiska inriktningen.