Det behövs fler forskarutbildade i skolan - på alla nivåer. Det menar flera av partierna.
Riksdagsvalet 2018

Hur ska forskarutbildade bäst tas tillvara?

2018-06-11

Alla som doktorerar kan eller vill inte forska vidare inom akademin. Hur ska deras kompetens tas tillvara i samhället? Så här svarar riksdagspartierna inför valet.

Centerpartiet (C)

Tätare koppling mellan forskning och näringsliv

– Idag försvinner många färdiga doktorander från akademin eftersom för få anställningar finns att tillgå. Det behövs satsningar på tydliga karriärvägar för unga forskare. Dessa måste vara transparenta samt skapa trygghet och incitament för en fortsatt karriär inom akademin. Forskning och näringsliv bör i större utsträckning integreras och bli mer verklighetsnära.

I USA har man under de senaste 40 åren analyserat de 100 viktigaste innovationerna varje år, och endast sex procent av de viktigaste innovationerna står akademin för. Istället var små forskningsintensiva företag samt enskilda uppfinnare och företagare en allt viktigare källa till innovationer.

Det här visar på att forskarutbildade har en plats, och gör stor nytta för samhällsutvecklingen, även utanför akademin. Det ska vara lättare och mer förtjänstfullt att gå från forskningsvärlden till näringslivet och vice versa. Det bör även vara meriterande för forskare och professorer att ha varit verksamma i näringslivet.

 

Kristdemokraterna (KD)

Ökat samarbete mellan akademi och skola

– Det behövs ökade möjligheter till karriärvägar inom forskningen. Det är viktigt att möjliggöra för forskare att ha kombinationsanställningar med gymnasieskolor. På så vis får vi både en ökad kompetens inom skolan och kan inspirera gymnasieelever till forskning samtidigt som forskaren får en tryggare anställning. Försök som tidigare gjorts med att inrätta forskarskolor för att få ut fler forskare i skolverksamheten gav dock dålig utdelning då de flesta forskare stannade i akademin därför att kommuner inte anställde dem. Här krävs ett samarbete mellan akademi och skola.

 

Liberalerna (L)

Pedagogisk utbildning och fler kombinationstjänster

– Satsa på särskild kompletterande pedagogisk utbildning av till exempel den modell som i USA går under namnet Teach for America. Akademiker som har arbetat ett tag och tagit en examen inom ett annat område, till exempel civilingenjörer, kan läsa en kortare kompletterande pedagogisk utbildning för att nå en ämneslärarexamen samtidigt som de arbetar i skolan. Organisationen Teach for Sweden och ett antal universitet och högskolor har tagit initiativ till att arbeta på detta sätt. Ett sätt att stärka forskarstuderandes ställning på arbetsmarknaden är att se över möjligheten att skapa fler kombinationstjänster tillsammans med till exempel kommuner, landsting och regioner.

 

Miljöpartiet (MP)

Praktik i doktorandtjänsten

– Banden mellan akademin och resten av samhället måste bli starkare. Forskning har en viktig roll att spela i skapandet av ett hållbart samhällsbyggande. Doktorander bör ges möjlighet att ha en kombinerad anställning, där praktik på arbetsplatser utanför akademin ingår i doktorandtjänsten. Akademin bör bedriva nära samverkan med både näringsliv och samhället i stort, för att göra vägen ut på arbetsmarknaden enklare för forskarutbildade.

 

Moderaterna (M)

Fler forskarutbildade i skolan

– Vi vill att mobiliteten bland svenska forskare ska öka såväl mellan lärosäten som mellan lärosäten och näringsliv samt offentlig verksamhet. Forskarutbildade är självklart viktiga även utanför akademin. Därför är det viktigt att akademin skapar strukturer för att dessa ”gränsgångare” kan meriteras. Vi tror till exempel att avsaknaden av forskarutbildade inom grund- och gymnasieskolan har haft en negativ effekt på skolresultaten. Alliansregeringens satsning på karriärtjänster var ett led i att åtgärda detta.

Moderaterna tycker också att det behövs en strategi för hur vi kan nyttiggöra och utveckla svensk forskningsinfrastruktur. Vi anser till exempel att denna infrastruktur bör tillgängliggöras för relevanta aktörer i samhället så att de statliga investeringar som har gjorts i forskningsinfrastruktur kan göra maximal nytta. Detta vill vi att Vetenskapsrådet tillsammans med berörda lärosäten utreder och analyserar.

 

Socialdemokraterna (S)

Fler forskarutbildade i skolan och praktiknära forskning

– En utgångspunkt för regeringen är att värna den fria forskningen samtidigt som forskningspolitiken svarar mot globala och nationella samhällsutmaningar. Prioriterade utmaningar är klimat och miljö, hälsa, ökad digitalisering, hållbart samhälle och förbättrade kunskapsresultat i det svenska skol- och utbildningssystemet. Från politiskt håll kan man genomföra satsningar för att öka efterfrågan på forskarutbildade inom skolans område. I regeringens forskningspolitiska proposition tas två viktiga initiativ fram för att stärka den vetenskapliga grunden i skolan. För att öka antalet disputerade lärare vid lärarutbildningen föreslås en försöksverksamhet för att stärka praktiknära forskning och samverkan mellan skola och högskola. En utredning om praktiknära skolforskning har tillsatts där slutbetänkandet nu bereds inom Regeringskansliet. Detta är viktiga pusselbitar i regeringens långsiktiga arbete för att stärka den svenska skolan och svara upp mot våra nationella samhällsutmaningar.

 

Sverigedemokraterna (SD)

Ta plats i undervisningssystemet

– Självklart är det meningen att forskarutbildade ska fortsätta forska och undervisa på högskolan. Får de inga anslag är det naturligt att de tar plats i undervisningssystemet. Det är väl inte osannolikt att på vissa områden kan antalet forskare bli mättat och bara de mest framgångsrika får möjlighet till vidare forskning. Det borde också bli lättare för forskare att återkomma efter en tid i näringslivet. Där finns en stor möjlighet för dem som under avslutad forskarutbildning inte får anslag direkt.

 

Vänsterpartiet (V)

Reglerade arbetsvillkor redan under doktorandtiden

– För Vänsterpartiet är det självklart att den som utför arbete ska vara anställd och ha lön och övriga arbetsvillkor reglerade i kollektivavtal. En stor fördel med att anställa doktorander redan från första dagen på forskarutbildningen är att det kan leda till en större öppenhet i antagningen. Informationen om lediga platser kommer att spridas till fler, vilket leder till fler kvalificerade sökande. Det kommer förhoppningsvis även att leda till att fler med utomeuropeisk bakgrund och fler från arbetarklassen antas samt att könsfördelningen kan bli jämnare i fler ämnen. Med ett öppnare antagningssystem finns också bättre möjligheter att bryta beroendeförhållanden mellan doktorander och handledare. För dem som efter examen söker sig utanför högskolevärlden för att arbeta är det också en bättre merit att ha varit anställd. Doktorandanställningar ökar forskarutbildades attraktionskraft på arbetsmarknaden. För en ökad trygghet är det viktigt att det finns finansiering för hela doktorandtiden. Det är också viktigt att det finns en bättre planering efter disputationen. Det är alltför många doktorer som går från disputationen till Arbetsförmedlingen, det är ett oerhört stort resursslöseri. Det är tydligt att både akademin och arbetslivet behöver tillvarata värdet av en disputerad på ett bättre sätt.

Text: Eva Barkeman

2 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Ola Wendt

    Det är ju anmärkningsvärt att inget av riksdagspartierna tycks förstå att huvuddelen av dem som examineras i forskarutbildningen är ämnade för en verksamhet utanför universitet (och med det menas inte bara ungdomsskolan).

    2018.06.14

  • Mikael Unge

    Instämmer med Ola. Om doktorand utbildning i huvudsak skall leda till anställning som lärare i gymnasieskolan för de som inte fortsätter inom akademien känns som ett resursslöseri. Många disputerade hamnar förstås i industrin, här gäller det förstås att ha en politik som främjar att små och medelstora företag vågar satsa på nyutveckling och att stora företag väljer Sverige för sina forskningsavdelningar.

    2018.06.20