Politikers inställning till forskning kan spela stor roll. Det menar forskaren Li Bennich-Björkman som nämner Bengt Westerberg och Tage Erlander som två goda exempel. Bilden visar Tage Erlander till höger i Harpsundsekan.
Valet 2018

Stark ställning för forskning trots undanskymd roll i valet

2018-05-29

Forskningsfrågor verkar inte intressera väljarna – i varje fall inte av opinionsundersökningar att döma. Men är det verkligen så eller tiger hälsan still?

Invandring, sjukvård och integration är väljarna viktigaste valfrågor, i alla fall enligt en undersökning som Demoskop gjorde i maj. Skola och barnomsorg kommer också ganska högt på listan.

Forskning eller forskningspolitik fanns inte med som valbart alternativ. Det gör det inte heller hos SOM-institutet vid Göteborgs universitet när de undersöker svenskarnas attityder.

Li Bennich-Björkman

– Det är klassiskt, de frågor som är viktiga för folk är sådana som rör deras vardag och deras liv. Studier om vad väljare prioriterar visar ungefär samma resultat över hela världen, om än i lite olika rangordning, säger Li Bennich-Björkman som är professor i statskunskap vid Uppsala universitet.

Forskningsfrågor blir inte valfrågor

Det som skiljer länders väljare åt, menar hon, är att utrikespolitik och försvarspolitik kan hamna högt på agendan i länder som är militärt sårbara. Hon tror inte att forskningspolitiska frågor någonsin kommer att bli viktiga i val.

– För många väljare är det alltför diffust vad forskning handlar om. Jag tror inte heller att det skulle vara vettigt att det blev valfrågor, det skulle vara samma sak som att säga att forskningen vore styrd politiskt och det vill vi ju inte.

Li Bennich-Björkman ser en bristande respekt för kunskap i samhället idag och tror att det kan finnas en risk för att forskning utnyttjas i populistiska syften, som exempelvis i USA där vissa senatorer har sagt att de vill utesluta områden från finansiering.

– Det är ett stort problem, en attitydförändring i hela samhället.

Borde lyssna mer på professionen

Hon skulle önska att politiker generellt hade en starkare egen förankring i forskningen och att de lyssnade mer på professionen.

– Det är en rekryteringsfråga. Vilka går in i politiken och vilka insikter har de med sig? De behöver inte kunna allt själva – men måste lyssna på dem som har kunskapen.

Li Bennich-Björkman anser att politikers inställning kan spela stor roll för att föra fram forskningen betydelse. Hon tar Bengt Westerberg och Tage Erlander som goda exempel.

– Bengt Westerberg har väldig respekt för kunskap, han hänvisar ofta till vad forskare kommit fram till. Och Tage Erlander var en person som ofta satte sig ner och pratade med forskare, han var själv akademiskt utbildad i Lund.

Hälsan tiger still

Mats Benner, som är professor vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet och specialiserad på forskningspolitik, tror inte att opinionsundersökningarnas resultat tyder på ett ointresse för forskning.

Mats Benner

– Jag tror att väljarna är intresserade av forskning i ganska stor utsträckning – men hälsan tiger still. Enligt min uppfattning finns ett grundmurat förtroende för både den högre utbildningen och forskningen och därför har det inte blivit en fråga som man gjort varken politiska förluster eller vinster på.

Men det har inte alltid varit så. Mats Benner beskriver hur en av de stora politiska konflikterna under 1990-talet handlade om löntagarfonderna och synen på statligt kontra privat ägande och att forskningen då hamnade i stormens öga. Det var regering Bildt som när den tillträdde 1991 lade ner löntagarfonderna och omsatte en del av kapitalet i forskningsstiftelser.

– Det skulle bli som Rockefellerstiftelsen i USA, ett kraftfält för akademisk spets och industriell förnyelse, ”i den absoluta framkanten”. Det skulle förvandla Sverige till ett slags kaliforniskt under.

Konsensus istället för konflikt

Detta blev en konfliktlinje mellan regering och opposition och när Socialdemokraterna kom tillbaka till makten 1994 ville man endera lägga ner forskningsstiftelserna eller inlemma dem i staten. Ett antal år gick åt till hätska diskussioner men frågan blev en allt svårare belastning för regeringen som ville få bort forskningspolitiken från agendan. Vetenskapsrådet inrättades som statlig forskningsmyndighet samtidigt som stiftelserna blev kvar.

Efter dessa turbulenta år har forskningen på senare tid blivit ett område som kännetecknas av en hög grad av konsensus. Det är ett område där tillväxten de senaste 15 åren legat långt över inflationen, tack vare ökande anslag.

– Det ger en progressiv nimbus till det offentliga, till staten, och till dem som är verksamma i forskningen. Det finns en blocköverskridande samsyn på forskningen som positiv samhällskraft.

De oenigheter som finns mellan partierna angående forskningspolitik är snarare nyansskillnader än artskillnader, menar Mats Benner. Det kan handla om sådant som graden av insyn eller frågor som rör rollfördelningen.

Vill inte vara forskningsfientliga

Den senaste tiden har fenomen som faktaresistens och falska nyheter fått stor uppmärksamhet. Även Sverige påverkas av den här diskussionen, konstaterar Mats Benner som samtidigt menar att inget svenskt parti vill bli förknippat med ett antivetenskapligt förhållningssätt. Ingen går till val på att exempelvis lägga ner Naturvårdsverket eller med krav på att sluta satsa på forskning om rasism eller om ojämlikhet.

– Att vara forskningsfientlig är gångbart i vissa länder men inte i Sverige. Här är målet att undvika att komma på kollisionskurs med forskare. Det är inte en politisk profilfråga att konfrontera, förlöjliga eller rentav slå undan benen på vetenskaplig expertis.

Läs också i Curie: Curie bevakar valet 2018

Text: Helena Östlund
Foto: Topfoto, Mikael Wallerstedt, Johan Bävman

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Maria Lindholm, chefsutredare VA och ansvarig för VA-barometern

    Vad roligt att ni uppmärksammar de här frågorna! I den senaste upplagan av den årliga VA-barometern har vi frågat om riksdagspartiernas forskningsprofil. Den är mycket vag, vilket kanske inte är så överraskande och helt i linje med artikeln ovan. Vi frågade vilket politiskt parti de svarande bäst tycker företräder forskningsfrågor. Sex av tio svarar "vet inte”. Den tredjedel som valde ett parti hade en klar favorit: Miljöpartiet. En tredjedel, motsvarande elva procent av det totala antalet svar, valde det partiet.
    Hela VA-barometern går att läsa här: https://v-a.se/2017/12/va-barometern-201718/

    I årets upplaga kommer vi att ställa fler frågor på det här temat - resultaten kommer i december.

    VA-barometern har genomförts årligen sedan 2002 och ställer via telefon frågor om vetenskap, forskning och forskare till den svenska allmänheten, 1 000 personer i ålder 16-74 år.

    2018.06.01