Vilken är den viktigaste forskningspolitiska frågan?

Centerpartiet (C):

Anställningstrygghet och transparent resursfördelning

– Vi behöver skapa rätt förutsättningar för dem som är verksamma inom akademin. Anställningstryggheten för forskare måste förbättras. Det skulle även kunna locka fler internationella forskare till de svenska universiteten.

Resursfördelningen till forskningen måste vara transparent och enkel att använda. Den ska stimulera och premiera vetenskaplig kvalitet, resultat i form av forskningsgenombrott och samverkan med övriga samhället.

De privata investeringarna till forskningen sjunker och det är en oroande utveckling. Det är inte bra för svensk forskning och vår konkurrenskraft internationellt. Sverige behöver bli mer attraktivt för investeringar i forskning och innovation för att stoppa den utvecklingen.

Samverkan med det omgivande samhället och forskningen måste stärkas. Jämfört med andra länder leder bara en liten del av forskningen som sker i Sverige till innovationer och samhällsnytta. De ekonomiska incitamenten för lärosäten att bidra till nyttogörande av forskning och innovation bör ses över.

Kristdemokraterna (KD:

Vara en framstående kunskapsnation

– Den viktigaste forskningspolitiska frågan är det övergripande målet för utbildnings- och forskningspolitiken – att Sverige ska vara en framstående kunskapsnation, där utbildning, forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och effektivitet samt bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft.

Liberalerna (L):

Hög vetenskaplig kvalitet och resursfördelning som styrinstrument

– Sverige ska vara en framstående kunskapsnation, där högre utbildning, forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och effektivitet samt bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft.

Resurstilldelningen till högre utbildning och forskning är ett viktigt styrinstrument. Idag uppgår lärosätenas basanslag till 43 procent medan externa intäkter utgör 57 procent. För att premiera vetenskaplig kvalitet införde alliansregeringen en modell där 20 procent av nya resurser omfördelades mellan lärosätena baserat på indikatorerna externa anslag för forskning samt publiceringar och citeringar.

Det är viktigt att denna omfördelningsmodell utvecklas vidare för att ännu starkare premiera kvalitet. Ett viktigt steg i denna utveckling är att höja omfördelningen från dagens 20 procent till 25 procent. Utbyggnad av högskoleplatser får aldrig ske på bekostnad av kvalitet.

Miljöpartiet (MP):

Basanslag för fri forskning och forskningsanknuten utbildning

– Miljöpartiet anser att basanslagen är mycket viktiga för den fria forskningen. Stora externa bidrag riskerar att göra forskningen hårt resultatstyrd, vilket i sin tur kan leda till brister när det kommer till kreativitet.

För att omgivningen och samhället ska få möjlighet att få glädje av forskningen ser vi samverkan med diverse instanser som en viktig del av verksamheten. Inte minst bör stor vikt läggas vid samverkan med utbildningsdelen inom akademin. En hållbar högskole- och forskningspolitik måste stödja och driva utbildningarnas forskningsanknytning. Studenter bör kunna söka stipendier för att utföra sitt examensarbete i internationella forskargrupper, och skolforskningen bör vara praktiknära.

Vi måste även se till dagens stora samhällsutmaningar, som klimatförändringar, digitalisering och jämlikhet. Stärkt fokus bör läggas på forskning kring bland annat e-science, biobanker, forskning för jämlika villkor och tillgänglighetsdesign.

Moderaterna (M):

Hög vetenskaplig kvalitet

– Forskning av hög vetenskaplig kvalitet är avgörande för att Sverige ska vara internationellt konkurrenskraftigt. Sverige behöver därför en långsiktigt hållbar strategi för högre utbildning, forskning och innovation. Det kräver tydliga mål som kan, och ska, följas upp. Det behövs också ett starkt strategiskt ledarskap vid våra lärosäten – ett ledarskap med tydliga mandat.

Vår grundinställning är att basanslagen till forskningen bör öka samt att vetenskaplig kvalitet och samverkan ska premieras. Det bör även finnas incitament för lärosäten att profilera sin verksamhet. Vi anser vidare att svenska forskare bör bli mer framgångsrika i att erhålla medel från EU:s ramprogram och att de svenska forskningspropositionerna bör ligga omlott med ramprogrammen för att ge möjlighet till mer strategiska beslut.

Socialdemokraterna (S):

En långsiktig forskningspolitik och bättre villkor för unga forskare

– Vi behöver en långsiktig forskningspolitik som klarar att möta de stora samhällsutmaningar vi står inför och som främjar en kvalitetskultur och forskningsanknytning i utbildningen. Sverige ska vara ett av världens ledande kunskapsländer!

Men att investera endast genom ytterligare resurser garanterar inte nya forskningsgenombrott. För att satsningarna ska få utväxling måste det finnas bra villkor för forskare redan tidigt i karriären. Det finns annars en risk att många väljer bort en forskarkarriär – ett slöseri med kompetens! En central del i vår forskningspolitik är att förbättra villkoren för unga forskare, från doktorander till meriteringsanställda. Något som regeringen arbetat med under mandatperioden.

Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med låga löner eller otrygga villkor. Det är en viktig grund för den svenska modellen.

Sverigedemokraterna (SD):

Större andel basanslag och högprioriterad undervisning

– Höjt basanslag är en mycket viktig fråga. De nationer som har en mycket framstående forskning har nästan alla högre basanslag än vad Sverige har. Det innebär att de forskningsinstitutioner som delar ut forskningsanslag får mindre med pengar att dela ut.

Ett problem som många upplever är att forskningen har oerhört hög prestige medan undervisningen är lågprioriterad i det svenska utbildningssystemet. Detta måste på sikt förändras och utbildningen måste prioriteras högre på sikt. I USA ser det helt annorlunda ut, där har undervisningen en betydligt högre prestige.

SD vill också att den genusforskning som bedrivs ska vila på samma vetenskapliga grunder som all annan forskning. Idag är vi kritiska till en del av genusforskningen och den har fått karaktären av en överideologi.

Vi vill också se en satsning på svensk kärnkraftsforskning, som i princip lagts ned. I den ståndpunkten står vi som det verkar ensamma i Sveriges riksdag.

Vi anser att den utredning som nu pågår om styrning av högskolorna och utvärdering av forskningsresultat är mycket viktig och vi ser positivt på en del av de förslag som lagts fram, åtminstone delvis.

Vänsterpartiet (V):

Offentligt finansierad forskning och fritt tillgängliga resultat

– En offentligt finansierad forskning med långsiktig finansiering och att den akademiska friheten alltid upprätthålls. Staten har och ska ha ett stort ansvar för forskningen. De offentliga anslagen är viktiga för att säkra grundforskningen och den långsiktiga vetenskapliga kompetensförsörjningen. De är också det bästa sättet att garantera forskningens frihet så att särintressen inte styr vad det forskas om och vilka forskningsresultaten ska bli.

Med offentligt finansierad forskning blir det dessutom naturligt att kräva att forskningsresultaten ska vara fritt tillgängliga. För Vänsterpartiet är det viktigt att den forskning som produceras med hjälp av offentliga medel finns tillgänglig för medborgarna. Modern teknik med datorer skapar förutsättningar för att med enkla medel kunna ta del av och läsa forskning. En central del i all offentlig verksamhet är att allmänheten har förtroende för den, detta gäller givetvis även lärosätena och deras forskning. Äldre forskning kan även bidra till att förstå hur samhället har förändrats.