Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Angelica Lundin står vid elevskåpen på en skola.

– Läraryrket är fantastiskt och jag önskar att fler skulle våga välja det, men jag tror inte att jag haft den insikten om jag inte forskat och gjort allt det andra innan, säger Angelica Lundin som nu arbetar som lärare på Ryaskolan i Göteborg. Foto: Marie Ullnert

NYHET

Hon gör skillnad för eleverna

Angelica Lundin valde bort forskarkarriären för att bli lärare på en högstadieskola som kallats ”Sveriges sämsta skola”. Hon ville göra skillnad med sina gedigna ämneskunskaper, yrkeserfarenhet och stora engagemang för ledarskap i klassrummet.

Redan innan hon började plugga vid universitetet hade Angelica Lundin arbetat som lärarvikarie och sneglat så smått på lärarutbildningen. Men valet föll istället på en kemiutbildning som i sin tur ledde vidare till en forskarkarriär vid Göteborgs universitet. Hon disputerade 2007.

Hon har arbetat som teoretisk kemist inom en lång rad olika tillämpade projekt inom allt från cancermedicin, bränsleceller och katalysytor till lagring av solenergi och promotorer för kemisk behandling av pappersmassa.

Efter ett par år på en postdoktorstjänst i Tyskland kom hon tillbaka till Chalmers och började allt mer att arbeta med samarbeten mellan företag och universitetet, något som tilltalade henne.

– Jag tycker om att ha ett jobb där man har mycket kontakt med människor och tyckte att det passade mig bra.

Stort steg att byta yrke

Beslutet att söka sig bort från universitetet växte sakta fram. Eftersom hon arbetat som lärarvikarie innan studierna och tyckte att det var roligt, började Angelica Lundin fundera allt mer på det. Hon fick höra om lärarutbildningen Teach for Sweden som gav möjligheten att arbeta vid sidan av pedagogikstudier.

– Jag var mitt i livet med barn och familj och det var svårt för mig att lämna allting och börja plugga. Då kände jag att nu tar jag chansen.

Hon sökte och antogs till utbildningen 2015. Även om det kändes rätt tyckte Angelica Lundin ändå att det var ett stort steg att byta yrke.

– Det kändes svårt att lämna Chalmers för att bli högstadielärare. Att lämna prestigen och den sociala statusen. Jag tänkte att man skulle tycka att jag bytte ner mig.

Nu när hon arbetat som lärare en tid känner hon inte så längre.

– Läraryrket är fantastiskt och jag önskar att fler skulle våga välja det, men jag tror inte att jag hade haft den insikten om jag inte forskat och gjort allt det andra innan.

Sveriges sämsta skola

När hon var klar med lärarutbildningen 2017 sökte Angelica Lundin sig medvetet till en skola som i media kallats för ”Sveriges sämsta skola”, Ryaskolan i Biskopsgården i Göteborg. Hon fick en tjänst som förstelärare med inriktning på skolutveckling där hon idag undervisar högstadieelever inom ämnena matte, NO och teknik.

– Skolan skulle göra ett omtag för att förbättra elevernas måluppfyllelse och det kändes som en kul utmaning.

Hon suckar och skrattar åt sitt eget misstag när hon första gången kom ut som lärare i skolan. Hon hade noggrant förberett lektionen men märkte att eleverna inte alls förstod vad hon pratade om.

– Jag fick slänga bort alltihop, gå tillbaka till grunden och börja om från början.

Klasserna på skolan var stökiga och hade inte haft en riktig matte- och NO-lärare under hela högstadiet. Det fanns också många nyanlända i klassen.

– Eleverna tänkte att det redan var kört för dem. De hade bara haft vikarier och var jättefrustrerade och arga, en frustration som jag fick ta i början.

Sakta lyckades hon vända trenden och har idag förbättrat måluppfyllelsen i NO-ämnena markant.

– Det är jag väldigt nöjd och stolt över, men det har varit mycket slit. Det är flera elever som sagt att utan dig hade jag inte gått färdigt skolan.

Inspirerar till fortsatta studier

Några av nycklarna tror hon är hennes gedigna ämneskunskaper, stora kontaktnät och tidigare yrkeslivserfarenhet.

– Vi har varit på studiebesök, besökt min gamla forskargrupp, tittat på solceller och sett hur ett universitet ser ut.

Hon har till och med kunnat inspirera elever, som annars inte skulle gjort det, att söka sig vidare till naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet.

– Jag tror att det är positivt att jag kan vara en förebild för kvinnliga elever så att de vågar ta steget mot matte och natur. Många har dåligt självförtroende och förstår inte att de har kapaciteten.

Att hon tycker om att vara i klassrummet är en annan framgångsfaktor.

– Jag tror eleverna märker att jag vill vara där och lära ut, att det passar mig.

På universitetet undervisade hon visserligen, men känner sig idag betydligt bättre rustad med mer pedagogikutbildning. Undervisningen i grundskolan visade sig också vara mycket mer komplex än hon kunnat tänka sig.

– Det är allt från ditt eget ledarskap, till lektionen, materialet och kommunikationen med eleverna. Det är många moment i klassrummet som man ska ha koll på. Jag var inte riktigt förberedd på hur mycket det var.

Forskarbakgrund både för- och nackdel

På skolan är hon den enda med forskarutbildning. Bakgrunden som forskare innebär både för- och nackdelar. Till exempel är det en fördel att ha djupa ämneskunskaper och erfarenhet från flera forskningsområden när eleverna arbetar med teman som spänner över flera ämnen.

– Jag har ganska lätt för att se hur läroplanerna kan ämnesintegreras. Jag har förmågan att lyfta blicken och få översikt.

Hon medger att det ibland kanske kan kännas lite överdrivet att ha hennes bakgrund och att hon ibland kan ”för mycket”. Samtidigt tror hon att gedigna ämneskunskaper ofta innebär en förmåga att lära ut på ett bra sätt. Hon upplever också att hon får fin respons från eleverna.

– De är öppna, mottagliga och söker kontakt. De är också tydliga och raka i sin kommunikation. Om någon säger ”det här suger, jag fattar inte vad du säger”, då måste jag gå hem och fundera på hur jag kan förklara så att eleven förstår. Det är mitt ansvar som lärare.

Göra skillnad för eleverna

I framtiden kan hon tänka sig att arbeta ännu mer med skolutvecklingsfrågor, kanske som rektor eller på central nivå. Hon rekommenderar andra som också tycker att det verkar roligt att söka sig till skolans värld.

– Varje dag får man en bekräftelse på att det man gör är viktigt och gör skillnad för eleverna. När en elev ropar på skolgården ”Kolla den här stenen! Jag tror att den har väldigt hög densitet”, ja då har man ju gjort skillnad eller berört på något sätt. Jag tror att det är svårt att hitta ett yrke som är så tillfredsställande faktiskt.

Artikelserie: Doktor – och sen då?

Hur väcktes deras nyfikenhet för forskning? Vad fick dem att lämna akademin? Vilken glädje har de haft av sin forskarutbildning?
Möt människorna som disputerat och sedan gjort karriär utanför akademin.

Läs alla artiklar i Curies artikelserie Doktor – och sen då?

Relaterat innehåll

Nyhet 12 februari 2024

Carina Järvenhag

Om Karins Senters fascination för förortssvenska ska sammanfattas med ett ord får det bli ”Zlatan”. Ett intresse som så småningom ledde fram till avhandlingen ”Att göra förort”. –...

Nyhet 29 januari 2024

Siv Engelmark

Hon har gjort examensarbete på Nasa, doktorerat om planeten Mars och kan varenda replik i filmen Stjärnornas krig. En livslång passion för rymden har lett Ella Carlsson till det nu...

Nyhet 5 december 2023

Eva Annell

Anna Sjöström Douagi älskar forskningsmiljön, men lusten att skapa internationella samarbeten är ännu större. Nu arbetar hon med strategiska initiativ vid Nobelstiftelsen och är bo...