I rapporten föreslås indikatorer för var och ett av de tre delmål som regeringen formulerat. En utgångspunkt för arbetet har varit att välja mått som redan används i andra sammanhang.
Indikatorsuppdraget

Måtten ska visa hur väl Sverige uppfyller målen

2018-04-12

Hur vet vi om Sverige som forskningsnation är på rätt väg? Nyligen presenterade Vetenskapsrådet ett förslag på en rad indikatorer – mått – som ska visa hur väl Sverige uppfyller de forskningspolitiska målen.

Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation – det slås fast i regeringens forskningsproposition från 2016. Men för att kunna avgöra om Sverige rör sig i riktning mot detta mål krävs någon form av uppföljning. Vetenskapsrådet fick sommaren 2017 i uppdrag att föreslå indikatorer som visar om landet närmar sig målet.

– Vi har utgått från tre delmål som regeringen formulerat, och föreslår ett antal indikatorer för varje. En viktig utgångspunkt för oss har varit att i så stor utsträckning som möjligt välja mått som redan används i andra sammanhang, säger Johan Fröberg, analytiker vid Vetenskapsrådet och projektledare för uppdraget som gällt indikatorer.

Indikatorsuppdraget är ett av de tre regeringsuppdrag som Vetenskapsrådet och Universitetskanslerämbetet, UKÄ, samarbetat kring. De andra två handlar om nationell kvalitetssäkring av svensk forskning respektive om hur olika myndigheters uppföljningar och utvärderingar av verksamhet vid lärosäten kan samordnas. De tre uppdragen rapporterades alla till regeringen den 6 april.

Används redan på andra håll

Fördelarna med att välja befintliga indikatorer är flera – det leder inte till något större merarbete och de kan sjösättas direkt, inklusive historik från tidigare år, eftersom tidsserierna redan existerar.

– Att de redan används på andra håll innebär också att det ofta finns en kontext, en analys av orsakerna till att det ser ut som det gör. Det är viktigt, för vårt förslag är helt inriktat på att mäta, inte att förklara varför Sverige lyckas, eller inte lyckas, uppnå sina mål, säger Johan Fröberg.

Han betonar att de föreslagna indikatorerna är tänkta att användas just på nationell nivå, inte brytas ner i delmängder. Det är inte ett system för att jämföra lärosäten eller fördela resurser.

Investeringar i forskning

Det första av de tre delmål som indikatorerna ska spegla är att ”Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling bör även fortsatt överskrida EU:s mål.”

– Våra föreslagna indikatorer för detta delmål är FoU-intensitet, alltså investeringar i FoU som andel av BNP, samt specifikt hur mycket FoU-investeringar som kommer från utlandet, säger Johan Fröberg.

Bibliometri – etablerat mått med brister

Det andra delmålet lyder: ”En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka.” Som indikatorer för kvalitet föreslås andel högciterade publikationer samt Sveriges konkurrenskraft i kampen om EU-gemensamma forskningsmedel. Statistik över publiceringar, bibliometri, är dock inget oproblematiskt mått, påpekar Fröberg.

– I vår rapport resonerar vi om bibliometrins brister. Framför allt fungerar den inte för alla discipliner. Humaniora, delar av samhälls- och teknikvetenskaperna och konstnärlig forskning publicerar sig på sätt som inte täcks av de bibliometriska databaser som brukar användas. Men det är ändå ett etablerat mått som används i många länder och lämpar sig för internationella jämförelser.

Fördelning mellan kvinnor och män

Som indikatorer på jämställdhet föreslås andel av män och kvinnor i olika tjänstekategorier – professorer, lektorer och meriteringsanställningar – dels totalt, dels bland nyanställda.

– Vi har också med könsfördelning bland dem som disputerar, samt andel av dessa som är professor tolv år efter disputation.

Fröberg beklagar att förslaget saknar indikator för fördelningen av forskningsmedel mellan kvinnor och män.

– Det är en viktig fråga, men går inte att få ett bra mått på idag. Statistik finns för bland annat de statliga finansiärerna, men inte för hela systemet. Framför allt finns inga uppgifter om hur universitetens basanslag fördelas på kvinnor och män. En indikator som inte inkluderar detta riskerar att bli missvisande.

Samverkan den största utmaningen

Det tredje delmålet, ”Samverkan och samhällspåverkan ska öka”, har varit den stora utmaningen i arbetet, förklarar Johan Fröberg.

– Samverkan och samhällspåverkan är breda begrepp som är svåra att fånga med indikatorer. Vi har inte hittat några befintliga mått att ta efter, varken i Sverige eller utomlands. Men vi menar att det trots allt går att peka ut några indikatorer som skulle kunna spegla viktiga aspekter av detta delmål.

En sådan indikator är hur mycket pengar för forskning och forskarutbildning som lärosätena attraherar från det omgivande samhället. Andra indikatorer som föreslås är antal adjungerade professorer, lektorer och adjunkter samt antal doktorander med finansiering utifrån, till exempel från näringsliv eller landsting. Ytterligare en indikator är antal vetenskapliga publikationer med medförfattare hemmahörande både inom och utom högskolesektorn.

Två mått på samhällspåverkan som föreslås i rapporten är andel av den vuxna befolkningen som har högre utbildning samt andel av vetenskapliga publikationer som är fritt tillgängliga att ta del av, så kallad open access.

Samordna uppföljning och utvärdering

Vetenskapsrådets uppdrag har skett i dialog med universitet och högskolor, och i nära samarbete med Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Arbetet har pågått parallellt med två näraliggande regeringsuppdrag.

Det ena är ett gemensamt uppdrag till UKÄ och Vetenskapsrådet att undersöka hur olika myndigheters uppföljningar och utvärderingar av verksamhet vid universitet och högskolor kan samordnas. De föreslår bland annat ett nätverk för berörda myndigheter för regelbunden avstämning och samordning på området. Även framtida statliga utredningar bör samråda med detta nätverk inför informationsinhämtning från lärosätena.

UKÄ och Vetenskapsrådet föreslår också att en fortsatt utveckling av den nationella publikationsdatabasen SwePub samt ansöknings- och ärendehanteringssystemet Prisma prioriteras.

Syftet med förslagen är att undvika dubbelarbete och överlappningar när det gäller myndigheternas arbete samt att minska arbetsbördan för lärosätena när det gäller att lämna uppgifter.

Kvalitetssäkring av forskning

Det andra av UKÄ:s två regeringsuppdrag har handlat om nationell kvalitetssäkring av svensk forskning. UKÄ ansvarar sedan tidigare för kvalitetssäkring av högre utbildning och ska, enligt regeringens uppdrag, utvidga detta system till att omfatta även forskning. Mer specifikt föreslås att kvalitetssäkring av forskning inordnas i den del av UKÄ:s befintliga system som kallas granskning av lärosätenas kvalitetsarbete.

Förslaget betonar att granskningen kommer att gälla lärosätenas system och processer för kvalitetssäkring. Kvalitetssäkringen av själva forskningsverksamheten kommer även fortsättningsvis att bedrivas av respektive lärosäte, inte av UKÄ.

Kvalitetssäkring av utbildning respektive forskning har både likheter och skillnader, konstaterar UKÄ. De bör vara två skilda men parallella processer som lämpligen utgår från samma bedömningsområden.

Text: Anders Nilsson

2 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Per Runeson

    Remember Goodhart’s Law — When a measure becomes a target, it ceases to be a good measure.

    Original formulation: "Any observed statistical regularity will tend to collapse once pressure is placed upon it for control purposes."

    2018.04.13

  • Kerstin I. M. Holm

    I prop. 1999/2000:135 "En förnyad lärarutbildning" lät politikerna begrepps-sätta "Utbildningsvetenskap". Och när Vetenskapsrådet instiftades år 2001 blev detta politiska begrepp ett eget forskningsområde dit statliga bidragspengar slussades.

    Nu är Vetenskapsrådet redo att föreslå indikatorer för att mäta Sverige ur politiskt givna mått och mål. Men var finns Akademikernas självständighet i Bolognatermer från 1088 och från universitetsrektorernas Magna Charta från 1988?

    Se www.kunskapsvetenskap.se
    och bloggen den 19 april 2018 "Ny Skolpolitik inför valet 2018".

    Kerstin I. M. Holm
    Kunskapsanalytiker
    Fil.dr. i pedagogik

    2018.05.07