Det svåra med att forska om sociala medier

2018-03-27

Sociala medier som Facebook och Twitter påverkar oss som samhällsmedborgare. Men det är svårt att forska på dem, användardata är ofta inte tillgängliga. Dessutom kan villkor och tekniska möjligheter plötsligt förändras.

På senare tid har påverkanskampanjer på digitala sociala plattformar som Facebook, Twitter och Youtube blivit föremål för stort intresse. I USA pågår flera utredningar om hur utländska intressen kan ha påverkat den föregående amerikanska valrörelsen.

Jämfört Sverige och USA

En forskare med särskild kunskap på området är Ralph Schroeder, forskare vid Oxford Internet Institute och tidigare professor vid Chalmers i Göteborg. Han är författare till ett antal böcker om digitala medier och virtuella miljöer.

Nyligen har Ralph Schroeder studerat och jämfört svenska och amerikanska förhållanden, med särskilt fokus på mediernas roll i respektive samhälle och i valrörelser.

– Just nu är det stort fokus på hur utländska intressen påverkar väljarnas digitala miljö och i förlängningen demokratiska val. Det är förvisso intressant, men skjuter delvis vid sidan av målet.

I USA spelar det faktum att Donald Trump tog extremt stort utrymme i traditionell media sannolikt större roll än en eventuell rysk inblandning, påpekar Ralph Schroeder.

– Trumps inlägg på Twitter fick redan långt före valet enorm uppmärksamhet och tillsammans med stöd från inhemska högerpopulistiska krafter omsattes det i röster.

SD dominerar i vissa kanaler

I Sverige är det valår och såväl statsminister Stefan Löfven som Säkerhetspolisen har varnat för ryska påverkansoperationer med siktet inställt på vår demokratiska process. Ralph Schroeder tycker det är bra att även Sverige undersöker yttre hot, men även här finns anledning att också undersöka hemförhållandena.

Sverigedemokraterna, ett parti som Ralph Schroeder särskilt studerat, har högerpopulistisk profil och tar stor plats i sociala kanaler. Det som dock skiljer ut partiet är att de dominerar helt i en undergrupp av digitala medier, där Ralph Schroeder tar sajten Samhällsnytt som ett exempel. Den här typen av politisk påverkan borde vara av lika stort intresse, enligt Schroeder.

– Många högerpopulister uppfattar traditionell media som partiska till deras nackdel. Det stämmer, så till vida att rapporteringen kring exempelvis Sverigedemokraterna ofta är negativ. Därför skapar man egna kanaler där man i princip får stå oemotsagd.

Den här typen av politisk kommunikation behöver samhällsforskare studera mer ingående, betonar Ralph Schroeder och nämner FOI-forskaren Lisa Kaatis rapport Det vita hatet som ett exempel på bra forskning på området.

Fler frågor än svar

I sin roll som forskare har Ralph Schroeder ägnat en hel del tid åt att fundera över hur sociala plattformar påverkar oss som samhällsmedborgare. För honom är det uppenbart varför plattformar som Facebook och Twitter är av stort vetenskapligt intresse – nätverken har miljarder användare, många medborgare lever sina digitala liv där och inhämtar i princip alla nyheter från sociala flöden.

Men forskare får i allmänhet leva med fler frågor än svar. För den som inte arbetar på Facebook är data om relationer och många konversationer utom räckhåll. Viss, men inte all, information kan köpas, men det är sällan något det finns pengar till.

Istället har Facebook anställt egna forskare. För några år sedan uppmärksammades att nätverket hade utsatt sina medlemmar för experimentell forskning, där en stor grupp användare fått sina flöden manipulerade så att mer negativa nyheter visades.

Forskarna undersökte om den här manipulationen påverkade användaren känslomässigt. Det gjorde det – och när resultaten sedermera publicerades i en ansedd vetenskaplig tidskrift utbröt ramaskri. Kunde Facebook verkligen göra så här mot sina användare utan explicit godkännande?

Kom som en kalldusch

– För Facebook kom reaktionerna som en kalldusch och följden blev att nätverket slöt sig ännu mer. Om det bedrivs forskning i dag sker det i hemlighet, säger Ralph Schroeder.

För storskalig oberoende forskning om Facebook krävs, utöver en vilja hos företaget, även andra användarvillkor än idag. Till exempel skulle Facebook kunna göra det möjligt för enskilda användare att ”sluta avtal” med forskare om att hens användardata får användas i forskningssyfte.

– Men för att ett sådant avtal ska vara användbart måste alla användare acceptera villkoren, eftersom det som är intressant är ju inte enskilda användare utan relationerna dem emellan. Facebook har ju miljarder användare, så det är i praktiken omöjligt. Men det är också skälet till att det vore så spännande att utforska, menar Ralph Schroeder.

Mer forskning om Twitter

Twitter är på många vis enklare att studera, eftersom applikationen har ett publikt gränssnitt och forskare väsentligen får samla in användardata fritt. Företaget tar dock betalt för vissa tjänster och alla interaktioner är inte tillgängliga för forskning, men sammantaget är Twitter ändå mer undersökt än andra sociala nätverk.

David Gunnarsson Lorentzen, universitetslektor vid Högskolan i Borås disputerade hösten 2016 på en avhandling om metoder för att extrahera och analysera inlägg på Twitter.

– Jag fick hantera två större förändringar i Twitters tekniska förutsättningar under tiden jag arbetade med min avhandling. Inför disputationen diskuterades dessutom att förlänga antalet tecken i en tweet till 10 000. Vad skulle jag då göra? Det var lite svettigt, säger David Gunnarsson Lorentzen.

Specifikt tittade David Gunnarsson Lorentzen på hur forskare kan gå tillväga för att få ut långa konversationer mellan många användare och analysera dem i sin kontext. Med sin metod kunde han extrahera mer än 50 procent mer relevant information, utan att allt för mycket onödiga inlägg följde med på köpet.

Behövs metoder för att få ut data

– Ofta används så kallade hashtaggar för att hålla ihop samtalen. Men Twitter är spretigt och konversationer breder ut sig. Ibland byter hashtaggar namn eller försvinner på vägen. För den som är intresserad av att analysera sådana konversationer behövs mer sofistikerade metoder än att bara följa hashtaggar för att få ut data.

David Gunnarsson Lorentzen insåg att han kunde genomföra sin avhandling utan att tänja på användarvillkoren, särskilt som han anonymiserade informationen. Samtidigt bjöds andra utmaningar. I ett ungt forskningsfält saknas riktlinjer och sociala applikationer kan plötsligt ändra villkor och tekniska möjligheter.

– Vad är en sådan här avhandling värd om ett par år? Det kan jag förstås inte svara på. Samtidigt är frågeställningen ständigt relevant. Hur kan vi skrapa relevant data ur sociala nätverk? Det är väl med min som med många avhandlingar: de finner fler problem än de löser.

Verkligt fria nätverk

Såväl Facebook som Twitter begränsar på olika vis och i olika stor utsträckning möjligheten för forskning. Ett exempel på motsatsen är Wikipedia som skiljer ut sig genom stor öppenhet mot såväl forskare som allmänheten, menar Ralph Schroeder.

– Wikipedia är fritt tillgänglig och en av de mest använda sajterna i världen. Det finns tusentals studier om innehåll och om vilka som redigerar och bidrar till sajten. Wikipedia gör det möjligt för forskare att vara helt öppna om metodik och det förenklar för andra forskare att bygga vidare på redan existerande fynd. Det är förstås så det ska vara.

Text: Anne Brynolf