Alla svenska medborgarprojekt ska samlas i en gemensam webbportal. Keith Larsson vid Umeå universitet är ansvarig för teknikimplementeringen.

Här ska all svensk medborgarforskning samlas

2018-03-14

Den tekniska utvecklingen gör att medborgarforskning har ökat lavinartat under det senaste decenniet. Nu ska en nationell portal hjälpa både forskare och allmänhet att hitta rätt bland appar och etik så att framtidens projekt håller en hög kvalitet. Vinnova stöder projektet med tio miljoner kronor under en treårsperiod.

Allmänhetens bidrag till forskningen börjar märkas alltmer. Enskilda personer som identifierar proteiner eller klassificerar galaxer nämns nu som medförfattare i vetenskapliga studier. Till Artportalen, som är Sveriges största projekt inom medborgarforskning, kommer det in en ny observation var femte sekund.

Därför är det kanske ett naturligt steg att alla svenska medborgarprojekt nu samlas i en gemensam webbportal. Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå universitet och föreningen Vetenskap & Allmänhet.

Råd och riktlinjer

Projektledare är vetenskapsteoretikern Dick Kasperowski vid Göteborgs universitet.

Dick Kasperowski

– Det blir en nationell samlingspunkt för alla som är intresserade av medborgarforskning. Vi kommer att ta fram riktlinjer inom teknik, etik och juridik. Det blir även råd och forum för både forskare och medborgare, säger han.

Dick Kasperowski menar att medborgarforskning egentligen är en ny beteckning för en gammal tradition att vetenskapen ber allmänheten om hjälp. Människor har länge gjort observationer som använts i forskningssyfte, till exempel genom att lämna väderobservationer till SMHI eller iakttagelser om flora och fauna till SLU.

– Skillnaden jämfört med idag är att det nu är möjligt att skapa en enorm mängd data samtidigt som det är enkelt att klassificera och observera saker med en app eller genom en portal på nätet.

Demokratisera vetenskapen

Både nationellt och internationellt finns förväntningar på att medborgarforskning ska demokratisera vetenskapen och göra den mer transparent. Flera länder håller på att ta fram liknande nationella portaler som den svenska. Det bildas organisationer med inriktning på medborgarforskning i till exempel USA och Australien, och nya tidskrifter ser dagens ljus.

– Praktiken har varit spridd länge i många länder, men just nu sker en institutionalisering av medborgarforskningen. En säker observation är att den tekniska utvecklingen kommer att fortsätta och frågan är vad som händer med alla dessa insamlade datamängder. Och vad sker med vetenskapen när den blir så partikulär att vi har tusentals data som rör oss själva och vår närmiljö?

Dick Kasperowski är ansvarig för de etiska riktlinjerna i den nya portalen – och frågeställningarna är som sagt många. Ska till exempel en vanlig medborgare ses som en medforskare och vad händer med universitetets roll om forskare deltar i projekt med en politisk agenda?

– En central fråga är hur de som samlar in materialet ska få sitt erkännande. Och vad händer om någon har samlat in data och sedan vill behålla den? Vi kanske inte kommer att kunna svara på allt, men däremot peka på vilka frågeställningar man bör ha tagit ställning till innan ett nytt projekt drar igång.

Samla goda exempel

Ansvarig för teknikimplementeringen i portalen är Keith Larsson, projektsamordnare på Climate Impacts Research Centre vid Umeå universitet.

– Mitt ansvar är att beskriva risker och möjligheter med olika verktyg och att samla goda exempel. Tanken är att ta fram en vägledning så att allmänheten undviker att göra fel och forskare kan få kännedom om ny teknik.

En vanlig fråga inom medborgarforskning är om allmänhetens observationer håller tillräckligt hög kvalitet. Keith Larsson menar att en styrka med den nya tekniken är den stora mängden observationer och att människor kontrollerar varandras data. Många medborgarprojekt tar fram sina egna appar för att underlätta insamlandet av data och de kan även användas för att motivera människor att fortsätta i projektet.

– Människor engagerar sig i ämnen de är intresserade av och deltar för att man gör nytta för vetenskapen. Andra kan triggas av tävlingsmomentet i själva insamlandet av data. Gamification fungerar ofta bra som motivation i medborgarprojekt, där du kan se och jämföra dina resultat med andras. Att få ta del av resultat och att omnämnas i slutrapporten är förstås andra starka drivkrafter.

Förståelse för vetenskapens villkor

Lotta Thomasson

När fler människor tar aktiv del i forskningen blir det också en ökad förståelse för vetenskapens villkor. Det menar Lotta Tomasson som är kommunikationsstrateg på Vetenskap & Allmänhet.

– Vårt perspektiv är att få till den här dialogen mellan universiteten och det omgivande samhället. Det blir en demokratisering av forskningen när människor själva kan ta initiativ till att undersöka vattenkvalitén eller partikelhalterna i luften. Det här handlar inte bara om att passivt samla in data, utan om att allmänheten tar en aktiv roll som medforskare, säger hon.

I maj 2019 lanseras den nya portalen, men arbetet går redan nu att följa på projektsidan.

Text: Carina Järvenhag
Foto: Ive van Krunkelsven

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Tessy Cerratto Pargman

    Hej!

    Tack för den här artikeln. jag vill informera dig om att vi vid Stockholms universitet, Inst. för Data-och Systemevetenskap medverkar i projektet Ground Truth 2.0.-http://gt20.eu/- som syftar till att skapa, designa och implememntare medborgarobservatorier i verkliga förhållanden i Europa och i Afrika. Vi jobbar med ett observatorium i Mälardalen. Vill ni få mer information om detta? vänligen kontakta mig. Tessy@dsv.su.se

    2018.03.19