Istället för dagens forskningsproposition föreslår utredningen en högskoleproposition som samordnar politikernas mål för både utbildning och forskning.

Förslag: Så ska lärosätena styras

2018-02-14

Ett samlat basanslag till forskning och utbildning. Separata överenskommelser mellan stat och lärosäte. Och en mindre andel extern finansiering. Det är några av huvudförslagen i Styr- och resursutredningen (STRUT) som ska lämnas till regeringen senast den 3 december.

Regeringsuppdraget att se över universitetens och högskolornas styrning samt resurstilldelning, leds av Pam Fredman, professor i neurokemi och tidigare bland annat rektor för Göteborgs universitet och ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.

– Vi tar ett helhetsgrepp om forskning, utbildning och livslångt lärande, säger hon.

Under hösten 2017 har utredarna haft ett stort antal möten med universitet, högskolor, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, finansiärer med flera, för att få in synpunkter. Dessa samtal ligger till grund för ett första förslag till ny modell som presenterades i januari, ”Övergripande modellförslag för styrning av universitet och högskolor”.

Utredaren poängterar att förslaget varken är slutligt eller heltäckande, utan är tänkt som ett underlag för fortsatt diskussion. Senast den 3 december ska utredningen lämnas till regeringen.

– Den viktigaste grunden för styrningen är universitetens särskilda roll som självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället, med akademisk frihet att utforma forskningen. Men högskolan har också ett samhällsansvar, och den är inte skild från samhället, säger Pam Fredman.

Högskoleproposition och överenskommelser

Forskning och utbildning ska knytas närmare ihop enligt det liggande förslaget. Utredningen vill istället för dagens forskningsproposition se en högskoleproposition som samordnar politikernas mål för både utbildning och forskning. Den nuvarande uppdelningen av separata anslag till utbildning respektive forskning ska bort.

– Forskning och utbildning måste närma sig varandra. Ny kunskap från forskning ska komma studenter till godo. Det finns en samsyn kring det, säger Pam Fredman.

Som komplement till högskolepropositionen föreslår utredningen att staten och varje lärosäte upprättar fyraåriga överenskommelser. Dessa ska ersätta dagens ettåriga regleringsbrev och underlätta lärosätenas egen planering och profilering.

– Det är inte meningen att dessa överenskommelser ska leda till mer styrning eller detaljreglering. De måste bygga på tillit och långsiktighet – universitet och högskolor har sin givna roll och kan den egna verksamheten bäst. Samtidigt kommer det också att finnas politiska mål att ta hänsyn till, som till exempel kan handla om jämställdhet eller hur stor andel av befolkningen i landet som ska ha en högre utbildning.

Utredarna har tittat på liknande lösningar i andra länder. I Danmark finns exempelvis överenskommelser där regeringen bestämmer fyra mål och lärosätet fyra. De politiska målen kan handla om volym på utbildning eller anställningsbarhet.

Sveriges unga akademi är starkt kritisk till förslaget om separata överenskommelser.

– Vi är oroliga för att det ska leda till ökad politisk styrning av forskningens innehåll. Modellen med överenskommelser bygger på att hela kollegiet enas om mål som lärosätena sedan ska förhandla om med staten. Men staten sitter på pengarna så förhandlingen blir ensidig, säger akademins ordförande Kristian Pietras.

Han saknar den enskilde forskarens perspektiv i utredningen.

– Modellen ger goda möjligheter för ledningen att styra forskningen, men forskarna får mindre möjlighet att agera självständigt.

 Långsiktig finansiering

I uppdraget ingår även att föreslå en ny, konkret och långsiktig modell för finansiering. Pam Fredman pekar på att andelen av den totala finansieringen som går direkt till universitetet, i form av basanslag, är jämförelsevis liten i Sverige.

– Andelen måste öka för att ge bättre förutsättningar för lärosätena att agera självständigt och ta långsiktigt helhetsansvar. Om inte regeringen tillför nya resurser måste det på sikt ske en omfördelning från externa statliga bidrag, säger Pam Fredman.

Sveriges unga akademi vill dock inte att de externa medlens andel ska minska. De har traditionellt varit kvalitetsdrivande, stått för förnyelse och haft ett nationellt perspektiv.

– De har en viktig roll i systemet för att stödja nyskapande och nyfikenhetsdriven forskning. Vi anser också att konkurrensutsatta basanslag är en viktig del i att få lärosätena att formulera långsiktigt hållbara strategier och öka forskningens kvalitet, säger Kristian Pietras.

Ingrid Petersson, generaldirektör vid forskningsrådet Formas, saknar i utredningen en diskussion om forskningsfinansiärernas roll.

– Extern forskningsfinansiering berörs endast utifrån det enskilda lärosätets perspektiv. Det finns ingen diskussion om vilken roll externa finansiärer ska ha, säger hon.

Bättre samordning av externa medel

Samtidigt vill utredningen samordna de statlig externa medel som delas ut av via forskningsråd och myndigheter.

– Det handlar om att få mer överblick. Extern forskningsfinansiering saknar ofta koppling till utbildning. Det kanske behövs mer forskningsresurser till vissa områden med stort utbildningsbehov, säger Pam Fredman.

Dialogen med berörda aktörer kommer att fortsätta under våren, och det finns möjlighet att lämna synpunkter till utredningen. Det kommer både Sveriges unga akademi och Formas att göra.

– Vi är öppna för justeringar och har inte låst fast oss. Vi vill ha konstruktiva inspel, säger Pam Fredman.

Utredningen ska också börja fila på de delar som ännu saknas. Till exempel kommer förslag för ökad jämställdhet att lyftas in, liksom hur rekryteringen ska breddas och det livslånga lärandet underlättas.

Läs mer i Curie:
Debatt: Sätt kraft bakom de vackra orden om humanioras betydelse

Text: Siv Engelmark

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Gunnar Karlsson

    Det finns lovande förslag i det som kommit från STRUT så här långt.

    Uppdelning eller sammanslagning av anslag för undervisning respektive forskning är dock enbart en formsak: vi fakultetsmedlemmar redovisar inte vår tid och hur den täcks av undervisningsmedel och forskningsmedel följs inte upp. Ofta upplever jag att forskningsdelen går till mycket annat såsom extra tid för undervisning, administrativa uppgifter som saknar egen finansiering, tid att skriva ansökningar för externa anslag, mm.

    Till slut: Diskussionen om nivån på finansiering är inte meningsfull om högskolorna kan fortsätta med att inrätta fasta tjänster utan full finansiering. Då kan dagens stora behov av extern finansiering fortsätta med en växande fakultet som lägger allt mera tid på att söka externa projektmedel. Jag skulle önska riktlinjen att fasta tjänster ska vara fullt anslagsfinansierade.

    2018.02.15