Eva Hemmungs Wirtén forskar om patent, upphovsrätt och varumärken. Hon är fascinerad av alla aspekter av kontroll och ägande av intellektuell egendom.
Vägen till akademin

Humanisten som granskar patent

2017-11-07

Professor Eva Hemmungs Wirtén är något så ovanligt som en litteraturvetare som specialiserat sig på immaterialrätt. Hon har alltid gått sina egna vägar och uppmanar humanister att ta ut svängarna mer.

Det har varit ett bra år för Eva Hemmungs Wirtén, professor i medierad kultur vid Tema Kultur och Samhälle, Linköpings universitet. Först förverkligade hon och maken en ungdomsdröm och köpte en liten lägenhet i Paris, sedan fick hon beskedet att hon fått Europeiska forskningsrådets Advanced Grant.

− Så nu har jag både lägenhet i Paris och 22 miljoner. Det har blivit mycket champagne ett tag, säger hon och skrattar.

Eva Hemmungs Wirtén är litteraturvetare och har länge forskat på immaterialrätt, som innefattar upphovsrätt, patent och varumärken. Projektet som fått finansiering heter PASSIM − Patents as Scientific Information, 1895-2010.

− Patent är ett offentliggörande av information, eftersom du öppet måste tala om vad du har gjort, och patentet blir därmed en del av kunskapssamhället. Vi ska undersöka vilken roll patent spelat för framväxten av den moderna informationsepoken.

Hon är särskilt glad att bidraget är upplagt så att hon får forska själv, inte bara leda projektet.

− Det är fantastiskt att få tid att forska själv igen, jättekul! Som professor ägnar man sig mycket åt utvärdering och administration, men nu får jag återerövra rollen som aktiv forskare. Emellanåt kommer jag att sitta i Paris och skriva eftersom mycket av det material jag arbetar med är franskt.

Nördig humanist som ung

Eva Hemmungs Wirtén kommer också att fortsätta att arbeta mycket hemifrån. Hon bor i Huddinge söder om Stockholm, tio minuter från sitt barndomshem och sin 91-åriga mamma.

− Jag är född 1960, var enda barnet och lite av en brådmogen nörd när jag växte upp. Jag levde på biblioteket i Huddinge och gick med i Amnesty som 13-åring. På högstadiet läste jag politisk poesi och alla ryska klassiker.

På gymnasiet gick Eva Hemmungs Wirtén halvklassisk humanistisk linje och fick ägna sig åt favoriter som litteratur, engelska och latin. Efter studenten 1979 började hon på kulturvetarlinjen på Stockholms universitet, men hoppade av efter ett år.

− Efter en tid fick jag mitt absoluta drömjobb – på Hedengrens bokhandel som jag älskade, vid Stureplan i Stockholm. Jag arbetade på avdelningen för böcker på franska, tyska och spanska och fick åka utomlands på kurser. Jag fick bland annat tillbringa ett halvår i Paris, på en utbildning för personer som arbetade med fransk kultur och litteratur.

Efter några år som anställd startade hon en egen deckarbokhandel i Drottninggatsbacken.

− Sherlock’s var jätteroligt, men det här var innan den stora deckarvågen kom. Efter ett år hade jag skulder och inte haft lön på väldigt länge. Jag fick bita i det sura äpplet och erkänna att det inte gick.

Kulturvetare och Harlekin

Eva Hemmungs Wirtén återvände till kulturvetarlinjen och tog examen 1987. Sedan hankade hon sig fram som frilansskribent ett par år, innan hon sökte till forskarutbildningen vid litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

− Där fanns en avdelning för litteratursociologi där det kunde finnas intresse för mitt intresse – boken som en del av ett större system. På de flesta institutioner ägnade man sig mest åt närläsning av texter.

Eva Hemmungs Wirtén kom in och disputerade i Uppsala 1998. Hennes avhandling handlade om hur internationella Harlekinromaner – lättsmälta kärleksromaner – översätts till svenska och svenska förhållanden.

När hon disputerat var hon 38 år, hade hunnit få tre barn och samlat på sig många värdefulla erfarenheter. Bland annat hade Eva Hemmungs Wirtén forskat vid Duke University i North Carolina, USA, i två omgångar under doktorandtiden. Trots det var hon övertygad om att hon aldrig skulle kunna konkurrera om en fast tjänst i Uppsala.

− I en litteraturvetenskaplig kontext är viss forskning mer värd än annan. Min avhandling om Harlekin skulle alltid värderas lägre än en avhandling om till exempel 1700-talsestetik eller modernistisk poesi.

Högskolan i Borås var ett bra val

En god möjlighet uppstod – Eva Hemmungs Wirtén blev uppmanad att söka ett forskningslektorat vid Centrum för kulturpolitisk forskning vid Högskolan i Borås. Hon hade pendlat mellan Uppsala och hemmet i Huddinge, och till Borås skulle hon också kunna pendla.

− Så jag sökte jobbet i Borås, fick det och lämnade Uppsala helt. Jag är väldigt nöjd med att jag fattade det beslutet. Jag hade inte velat kräla för prefekten och be om timmar för att få vara kvar.

Efter några år bar det av till USA igen, den här gången till University of North Carolina at Chapel Hill som postdoktor. Liksom tidigare följde familjen med. Hennes man − författaren och journalisten Per Wirtén – skrev böcker och tog hand om barnen.

− Jag har varit priviligierad som haft en partner som kunnat följa med utomlands. Det har varit viktigt karriärmässigt och otroligt lärorikt. Man lär sig också mycket när man byter lärosäte inom Sverige, av att se att saker kan göras på andra sätt.

Byta lärosäte har Eva Hemmungs Wirtén hunnit göra några gånger. Hon fick en forskarassistenttjänst finansierad av Vetenskapsrådet när hon återvände till Sverige 2002 och den innebar att hon kom tillbaka till Uppsala universitet.

− Jag ville inte tillbaka till litteraturvetenskapliga institutionen, men hade en gammal kollega som varit med om att bygga upp institutionen för ABM och jag frågade helt enkelt om jag fick komma dit. Akronymen står för arkiv, bibliotek och museer, och ABM kan kanske beskrivas som en institution kring kulturarvsforskning. Jag flyttade dit, blev lektor och senare befordrad professor i bibliotek- och informationsvetenskap.

Fascinerad av intellektuell egendom

Eva Hemmungs Wirtén stannade vid ABM i Uppsala i tolv år, tills hon tillträdde sin professur i medierad kultur vid Linköpings universitet 2014.

− Jag är väldigt tvärvetenskaplig och den här professuren passar mig verkligen. Dessutom sitter vi i vackra Campus Norrköping som är på okej pendelavstånd från Huddinge.

Hon tror att kolleger uppfattar henne som välorganiserad och ganska originell. Det är ovanligt att en litteraturvetare ägnar sig åt immaterialrätt, under lång tid dessutom.

− Jag fortsätter att vara fascinerad av alla aspekter av kontroll och ägande av intellektuell egendom. Det finns så oerhört mycket att hämta inom fältet för någon med min bakgrund, så många frågeställningar som ingen gett sig på.

Eva Hemmungs Wirtén senaste bok handlar om hur Marie Curie blev en persona och vetenskapscelebritet. Till grund ligger bland annat Marie Curies omfattande brevväxling med en kvinnlig amerikansk journalist.

− Korrespondensen handlar både om privatliv och forskning, och ger oerhört intressanta inblickar i hur vetenskap blir till.

Vara originell och framhäva sig

Att få ERC:s Advanced Grant som första svenska kvinna inom humaniora och samhällsvetenskap är stort. Eva Hemmungs Wirtén tror att det kommer att öppna nya dörrar och har några råd till andra som vill söka.

− Det gäller att vara långsiktig och bygga upp en cv som håller. För själva ansökan behöver man ha en tvåårsplan. Jag hade till exempel workshops med dem som är med i projektet, med hjälp av ett planeringsbidrag från Riksbankens Jubileumsfond.

Ett annat råd handlar om tonen i ansökan.

− Du måste framhålla dig själv mer än vi svenskar är vana vid. Skriv att det här projektet är unikt och bara kan drivas av dig. Skriv att du är bäst i världen på området, även om det tar emot att skriva så och du tänker ”Vad har jag för bevis för det?”, säger hon och skrattar.

Eva Hemmungs Wirtén tror också att originalitet lönar sig. Projekten ska vara ”high risk, high gain”.

− Det kan vara svårt för svenska humanister som inte har skolats i att tänka fritt. Mycket av den vetenskapliga traditionen vilar på lojalitet med tidigare forskning, men här gäller det att våga bryta ny mark.

Text: Eva Annell
Foto: Anders Norderman