Anna Tranberg och Ana Beramendi på EU-kontoret i Bryssel.

På kontoret i Bryssel får du hjälp i EU-djungeln

2017-10-31

På Sveriges forsknings- och innovationskontor i Bryssel handlar arbetet om att bereda svenska forskare och lärosäten väg inom EU och öka insikterna på hemmaplan om vad som händer i EU:s korridorer. Kontoret ligger i Nordic House i centrala Bryssel, där en mängd nordiska företag och organisationer huserar.

Här arbetar Ana Beramendi från Vetenskapsrådet och Anna Tranberg och Dan Andrée från Vinnova. När Curie träffar dem har de just återvänt till Nordic House från varsitt nätverksmöte där de representerat svenska intressen inom forskning och innovation.

– Vi är i Bryssel för att kunna göra det man inte kan göra från Stockholm. Det handlar om att hålla kontakt med nätverk, hålla koll på vad som händer och fungera som en samlingspunkt för svenska universitet, högskolor och företag när de vill komma hit, säger Anna Tranberg.

Nätverk för europeisk forskningspolitik

Sveriges forsknings- och innovationskontor har drivits av Vinnova sedan 2006. Vetenskapsrådet har haft en utsänd på plats sedan 2015. Nu har Ana Beramendi efterträtt henne. I augusti flyttade hon ner med familjen. Just denna eftermiddag har hon varit på möte med Science Europe, en forskningspolitisk organisation som består av cirka 50 europeiska forskningsfinansiärer och forskningsutövare. Vetenskapsrådet är en av dem.

– Det är mycket man kan snappa upp i de olika nätverken om åt vilket håll den europeiska forskningspolitiken utvecklas. Min uppgift är att föra vidare information, bedömningar och underlag till Vetenskapsrådet och andra svenska aktörer. Men jag ska även arbeta strategiskt med policyfrågor, föra fram forskningspolitiska ställningstaganden i nätverken och i andra europeiska sammanhang, berättar Ana Beramendi.

Anna Tranberg representerade samtidigt det svenska kontoret på ett möte med IGLO, en informell sammanslutning av forskningskontor i Bryssel, där även till exempel Ukrainas och Turkiets kontor är med.

– IGLO och Science Europe besöks ofta av representanter från kommissionen som vi annars skulle ha svårt att komma i kontakt med. Mötena med dem ger bakgrund till en del initiativ som kommissionen har tagit och som annars kan vara svåra att förstå. Dessutom innebär mötena möjligheter att diskutera mer informellt. så att vi sedan kan ta informationen tillbaka till Sverige och förklara vad de menar, säger Anna Tranberg.

Öppet samråd om nytt ramprogram

Just nu handlar mycket om EU:s arbete med att ta fram ett nytt ramprogram för forskning och innovation som ska ersätta det nuvarande Horisont 2020. Det nya kallas FP9 och de senaste indikationerna är enligt Ana Beramendi och Anna Tranberg att kommissionens förslag ska komma nästa sommar och föregås av ett öppet samråd i januari. Det här bör svenska organisationer som vill vara med och påverka förbereda sig för, framhåller båda.

En central fråga som Brysselkontoret också bevakar är hur Storbritanniens deltagande kommer att se ut efter Brexit-omröstningen. Ett nytt ramprogram utan Storbritannien skulle vara besvärligt för Sverige eftersom länderna har så mycket samarbete kring forskning och innovation. Detta blir nu en förhandlingsfråga mellan ett EU som inte kommer att ge bort något gratis och ett Storbritannien som inte kan acceptera långtgående krav.

– Man pratar mycket om att Storbritannien inte borde kunna plocka russinen ur kakan och fortsätta att delta i gemensamma forskningssatsningar, men finns det vilja så finns det också möjligheter till ett fortsatt samarbete, säger Ana Beramendi.

Vissa länder som är associerade länder till EU – som Schweiz, Israel och Norge – är med i ramprogrammet och både bidrar med och tar emot pengar.

– Diskussionerna hittills tyder dock på att det inte är säkert att ett associeringsavtal kan komma till stånd. Kanske blir det snarare en annan typ av bilateralt samarbete mellan Storbritannien och EU.

Personliga kontakter är viktiga

Vare sig det handlar om att lyckas få forskningsmedel, hitta samarbeten eller spela in synpunkter till nästa ramprogram så gäller det att ha tydligt definierade mål när man ger sig in i EU-sammanhang, understryker Ana Beramendi.

– Man måste ha en noggrant utarbetad strategi. Det är viktigt att identifiera relevanta personer, förbereda sig väl och vara koncis i det man vill föra fram och vad det ska leda till. Det effektivaste sättet att påverka är genom personliga kontakter, säger Anna Tranberg.

Till Nordic House kan lärosäten, företag och offentliga aktörer komma för att få hjälp med alltifrån att ordna seminarier i Bryssel till att få tips över en kaffe om vilka personer eller institutioner som kan vara lämpliga att kontakta. Nyligen kom en stor delegation rektorer och forskningsrådgivare från de tolv universiteten i Wallenbergstiftelsernas huvudmannaråd hit. De fick en inblick i arbetet med forskning och utbildning på EU-nivå. Bland annat genom möten med Europaparlamentariker.

– Många universitet och högskolor och företag kommer hit och vi hjälper till med vilka de kan kontakta och vi erbjuder plats i våra lokaler. Så att de har en bas här som de kan utgå ifrån, säger Anna Tranberg.

Vinnova och Vetenskapsrådet kompletterar varandra genom att täcka in allt från grundforskning till innovationer. Att de nu driver Sveriges forsknings- och innovationskontor tillsammans ligger i linje med att svenska forskningsfinansiärer arbetar ihop för att samordna och förstärka det europeiska forskningssamarbetet.

– Exempelvis har EU-Sam, som består av Energimyndigheten, Forte, Formas, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Vinnova, tagit fram ett gemensamt inspel till regeringen angående nästa ramprogram. För närvarande finns inte alla finansiärer representerade här, men vårt uppdrag är att vara hela Sveriges forsknings- och innovationskontor i Bryssel. På så sätt hoppas vi kunna bidra till ett ännu tajtare samarbete mellan myndigheterna kring frågor som handlar om att utveckla och förstärka relationer till Europeiska kommissionen och andra relevanta aktörer på plats här, säger Ana Beramendi.

Text: Dag Kättström