Vid de stora universiteten som i Linköping finns forskarservice och stöd för att underlätta ansökningsprocessen och öka forskarnas chanser att få sin ansökan beviljad. Samma stöd finns inte alltid på de mindre lärosätena i Sverige.

Svenska forskare behöver mer stöd

English 2017-09-06

Forskare i Sverige som söker forskningspengar från Europeiska forskningsrådet beviljas medel i lägre grad än genomsnittet bland sökande. Det framgår av en rapport från Vetenskapsrådet, som nu föreslår en rad åtgärder för att öka andelen bidrag till Sverige.

Vetenskapsrådet har på uppdrag av regeringen kartlagt och analyserat svenska forskares deltagande i Europeiska forskningsrådet, ERC. Bakgrunden är att bidragen till forskare i Sverige minskat sedan 2008.

Tio procent av de 2307 ansökningar som lämnades in av svenska forskare mellan 2007 och 2015 beviljades. Det är en beviljandegrad som är under genomsnittet på elva procent. Högst andel har Schweiz (24 procent), följt av Israel (19 procent), Nederländerna och Frankrike (16 procent).

Resultatet för de sverigebaserade forskarnas har varierat genom åren. Toppåret 2008 var beviljandegraden 30 procent. Det året utlystes bara bidrag för etablerade forskare, Advanced Grants. Därefter ses en nedåtgående trend till bottenåret 2014 då bara omkring sju procent av ansökningarna beviljades. Andelen steg igen 2015 till drygt 15 procent.

– Det är för tidigt att säga om den nedåtgående trenden brutits. Andelen svänger ganska kraftigt och slumpen har stor betydelse eftersom det är ganska få bidrag. År 2008 skiljer sig ganska mycket från andra år. Man kan inte dra för stora växlar på det, säger Marianne Hall, projektledare vid Vetenskapsrådet.

Mer stöd

Vetenskapsrådet konstaterar i rapporten att ”resultaten indikerar att Sverige har något lägre beviljandegrad än vad som skulle kunna förväntas, när man jämför med samtliga länder”.

Rapporten ger dock inga förklaringar till detta. Men en hypotes är att forskare inte får tillräckligt mycket och tillräckligt bra stöd under ansökningsprocessen. KI – som är det lärosäte i Sverige som fått flest ERC-bidrag – har de senaste åren byggt ut stödet till forskare som söker medel i alla internationella utlysningar.

– De tio stora universiteten tar hem pengar. Där finns forskarservice och stöd för att underlätta ansökningsprocessen och öka forskarnas utsikter till framgång med sin ansökan. Samma stöd finns inte alltid på mindre lärosäten. Det behövs mer hjälp till forskare vid lärosäten som inte har stödfunktioner, säger Marianne Hall.

De större universiteten i Sverige har liknande servicefunktioner som i exempelvis Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Schweiz.

Sju förslag

I Vetenskapsrådets uppdrag ingick också att föreslå hur situationen kan förbättras. Rapporten innehåller ett antal förslag på åtgärder.

Det handlar bland annat om att göra ERC mer synligt för forskare i Sverige och Sverige mer synligt internationellt, för att locka framgångsrika forskare hit. Andra idéer handlar om att ge mer hjälp med ansökan och att ta tillvara erfarenheter hos forskare som fått bidrag från ERC, eller suttit med i de paneler som utvärderar ansökningar.

Ytterligare ett förslag är att utöka finansieringen av forskningsidéer som rankats högt vid ERC:s utvärdering men ändå inte fått bidrag, liknande den finansiering som i viss mån redan finns. I fjol gick exempelvis fyra svenska stiftelser ihop för att finansiera unga forskare som inte får ERC:s Starting Grant, trots att de fått högsta betyg i granskningen. Vetenskapsrådet har gett ett liknande bidrag.

– Det ligger en stor arbetsinsats bakom både forskarens ansökan och i ERC:s bedömningsprocess. Vi vill komma åt nyttan i det jobb som gjorts. Forskare investerar tid och det är låg beviljandegrad. Det kan göra att några av våra bästa forskare inte söker, till exempel för att de har annan finansiering.

Mer jämställt resultat

I slutet av augusti lämnade utredarna rapporten till regeringen. Marianne Hall vill lyfta fram också det positiva innehållet.

– Bilden som funnits att det inte går så bra för Sverige över tid behöver nyanseras. Vi tar hem en hel del medel.

Från starten 2007 till 2015 har 372 miljoner euro gått till forskare i Sverige. Det placerar Sverige på plats åtta på listan över beviljade medel, som förstås toppas av de stora forskningsländerna Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

En positiv trend handlar om jämställdhet. Historiskt har ansökningar från män beviljats i högre grad än från kvinnor. Den trenden ser ut att ha brutits i Sverige. År 2013 beviljandes ansökningar från kvinnor i lika hög grad som från män. År 2014 och 2015 hade kvinnor i Sverige till och med högre beviljandegrad än sina manliga kolleger. Även inom ERC totalt har skillnaderna minskat.

– ERC:s jämställdhetsarbete har gett resultat. Men vi ska inte släppa de här frågorna.

Fortfarande söker de kvinnliga forskarna bidrag i mindre utsträckning än sina manliga kolleger. Och ett område sticker ut på ett negativt sätt. Inom samhällsvetenskap och humaniora har de svenska kvinnorna betydligt lägre beviljandegrad än genomsnittet för samtliga kvinnor från alla länder.

– Den stora skillnaden mellan Sverige och andra länder är förvånande och oroande. Jag skulle vilja titta närmare på det, säger Marianne Hall.

Fotnot: Linköpingsprofessorn Eva Hemmungs Wirtén beviljades 2016 ERC:s Advanced Grant för fem års forskning om patent som en del av den vetenskapliga infrastrukturen. Hon är den första kvinnan inom samhällsvetenskap och humaniora i Sverige som fått ett Advanced Grant.

Läs också i Curie: ERC har lyft Europas forskning

Text: Siv Engelmark
Foto: Peter Karlsson, Svarteld form & foto

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • mikael benson

    En uppenbar fråga är om en större andel av svenska forskningsanslag utdelas efter samma excellenskriterier som ERC, jämfört med andra länder? Kan det vara så att en större andel svenska forskningsanslag utdelas till riktade områden som bestämts av politiska orsaker och som bedöms efter olika kortsiktiga nyttighetskriterier?

    2017.09.07