Åsa Karlin och Tess Paulsen i teatergruppen Besatta Teatern i en scen ur pjäsen Skandal om kvinnliga Nobelpristagare.

Nobelkvinnor i rampljuset

2017-08-30

Med humor och musik blandat med allvar riktar teatergruppen Besatta Teatern strålkastarljuset mot historiens kvinnliga Nobelpristagare och jämställdhetsfrågor i forskarvärlden.

Teatergruppen fokuserar på historiska kvinnor i nutidsperspektiv. I arbetet med pjäsen Skandal ville de skildra ett mer välkänt område än tidigare – Nobelpristagare. Valet föll på de kvinnliga Nobelpristagarna i fysik, kemi och medicin.

– Vi vill ge plats och fokus åt dem som sällan nämns men som ändå har en stor påverkan på våra liv, säger Åsa Karlin, som är en av skådespelarna bakom pjäsen tillsammans med kollegan Tess Paulsen.

För att utveckla pjäsen läste de på om ämnet och vände sig till Nobelmuséet.

– När vi började gräva i det här fann vi nedslående siffror. Kvinnor utgör bara tre procent av Nobelpristagarna i de här ämnena. Det finns risk att vi går miste om kunskap och uppfinningar om vi utesluter vissa personer, befarar Åsa Karlin.

Släpptes inte in på universitet

I pjäsen tar de upp teorierna som gjorde att kvinnor inte ens släpptes in på universitetet i slutet av 1800-talet. ”Man menade att kvinnors hjärnor inte var utvecklade för studier och att ansträngning skulle kunna göra att det slog ut andra organ”, förklarar Tess Paulsen i pjäsen.

”Det fanns undersökningar som visade att kvinnors äggstockar skulle skrumpna och göra dem infertila om de utsatte sig för allt för hårda studier”, fortsätter Åsa Karlin.

Hon poängterar att det handlar om strukturer i hela vetenskapsvärlden.

– Forskarkvinnor kan inte själva ägna så mycket tid åt sin kamp mot de här strukturerna. De är intresserade av sin forskning. Så då tänkte vi: ”Då gör vi det!”, säger Åsa Karlin.

Blanda humor och allvar

Även om ämnet är allvarligt har skådespelarna valt att fokusera på historier som det går att göra rolig dramatik kring.

– Vårt signum är att blanda humor och allvar och att ha en lättsam och kommunikativ ton som kan nå många även om innehållet är allvarligt. Vi har valt ut dråpliga historier där man kan se tillbaka på historien och tänka: ”Oj, vad tokigt det var då, tänk att du kunde bli nekad en plats för att du var för söt eller att du inte fick jobb för att de trodde att du var gift”.

Skådespelarna hade inte någon tidigare relation till akademin, men mötet och responsen från forskarvärlden har varit positiv. I pjäsen lyfts även frågan om hur det är ställt med jämställdheten vid universitet och högskolor idag. Även om siktet inte från början var inställt på forskarvärlden som publik, har det visat sig att pjäsen passar bra som ett diskussionsunderlag kring jämställdheten i akademin.

– Det här är en fråga som bekymrar, särskilt kvinnliga forskare som stött på hinder och motstånd. Det förekommer fortfarande rena trakasserier och oegentligheter i den här världen, säger Åsa Karlin.

Lyckat arrangemang

Ingela Parmryd, styrelseledamot vid fackföreningen ST, bjöd in teatergruppen till Uppsala universitet. Tanken var att prova en annan form för de fackliga frågorna.

– Jämställdhet är något som står på agendan och det blev ett väldigt lyckat arrangemang. Formen är lätt att ta till sig, pjäsen synliggör och får upp frågorna på agendan. Jag tyckte att uppslutningen blev god jämfört med andra medlemsarrangemang och att diskussionen flöt på väldigt bra efteråt.

Hon konstaterar att vi är en bra bit ifrån jämställdhet inom akademin även idag. Som exempel tar hon att endast 26 procent av professorerna vid svenska universitet och högskolor är kvinnor.

– Om vi jämför med hur länge kvinnorna varit i majoritet på grundutbildningen, kan vi ganska snabbt ta bort favoritförklaringen att det skulle bero på att det inte finns tillräckligt med kvinnor i systemet. Genomgående är det också en tuffare bedömning av kvinnors meriter jämfört med mäns meriter.

Ingela Parmryd tycker att det vore bra om personer på ledningsnivå vid universiteten såg pjäsen och diskuterade den.

– Det krävs att någon ansvarig agerar i de här frågorna så att vi går från jämställdhetsplaner till jämställdhet.

Svårt att komma vidare

Hon får medhåll av Pernilla Wittung Stafshede, professor och chef vid divisionen kemisk biologi vid institutionen biologi och bioteknik vid Chalmers, som även hon sett pjäsen. Hon hoppas att den kommer att visas på Chalmers framöver.

– Det är mycket prat om att det ska vara jämställt och att vi ska ha lika många kvinnliga som manliga professorer till år 2030, men vi är inte där än. Det är svårt för unga kvinnor att komma vidare i forskarkarriären och många kvinnor blir felbehandlade. Det finns inte heller många förebilder på höga akademiska positioner, säger Pernilla Wittung Stafshede.

Chalmers har ett krav från regeringen på att 32 procent av de nya professorerna 2016-2018 ska vara kvinnor, men enligt Pernilla Wittung Stafshede går arbetet långsamt och Chalmers har endast 13 procent kvinnliga professorer idag.

Hur länge pjäsen Skandal kommer att spelas är ännu ovisst, men målsättningen är att den ska spelas på skolor och universitet under hösten. Pjäsen har även översatts till engelska och kommer ha internationell premiär i oktober.

– Nobel är väldigt stort utomlands och drömmen vore att spela pjäsen på universitet runt om i världen, säger Åsa Karlin.

Text: Teresia Borgman
Foto: Publikmagneten AB

2 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Anders Hansson

    Hur länge tänker ni köra pjäsen?

    Vad skulle ni ta för en aulaförställning på en gymnasieskola i Sollentuna med 550 åhörare?

    2017.09.04

  • Outi Hovatta

    Ytterst viktigt ämne! Fortsätt diskussionen. Jag jobbade nästa 20 år som professor vid Karolinska Institutet. Jag blev pensionär från min seniorprofessortjänst vid årsskiftet 2016-2017. PGA min erfarenhet där, är vi kvinnor inte jämställda.

    2017.09.25