Propositionen ger för liten ökning av basanslagen

2016-12-01

Forskningen ska hjälpa samhället att möta utmaningar inom digitalisering, klimat- och hälsoområdena. Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället ska öka – och premieras. Det är ett par av inslagen i forskningspropositionen. Curie har frågat några representanter för forskarvärlden hur de ser på regeringens förslag.

Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft är namnet på forskningspropositionen som ska gälla för den kommande tioårsperioden. Namnet anger färdriktningen. Samverkan genomsyrar hela propositionen som innehåller bland annat satsningar på fem prioriterade områden; klimat, digitalisering, hälsa- och livsvetenskap, hållbart samhällsbyggande och ökad kvalitet i skolan. Det är de globala respektive nationella samhällsutmaningarna som regeringen vill att forskningen ska hjälpa samhället att möta.

– Det är inte en proposition med tydlig profil. Lite av varje. Lite för alla. Lite gott och blandat. Men lite mer pengar än jag trodde, säger Mats Benner, som är professor i forskningspolitik vid Lunds universitet och som har varit med i den rådgivande forskningsberedningen.

Propositionen är tioårig men budgeten som presenteras sträcker sig inte längre än till 2020. I år satsar staten 34,4 miljarder kronor på forskning. Till år 2020 ska summan ökas med ytterligare 2,85 miljarder kronor. Av de nya pengarna ska 1,3 miljarder gå direkt till universiteten som så kallade basanslag.

Förväntningar på ökade basanslag

Basanslagen är en stor fråga för bland annat Sveriges universitetslärare och forskare, SULF. Det är pengar som lärosätena själva styr över och som kan användas för att till exempel minska problemet med otrygga anställningar. Efter att Stefan Löfven redan i regeringsförklaringen lovat att ”prioritera upp basanslagen” har förväntningarna på en höjning varit stora. Nu ökar basanslagen med 1,3 miljarder kronor.

– Klart att det är bra men det är ingen prioritering. Det gör inte den skillnad vi hade behövt. Basanslagens andel av totalanslagen kommer att ligga på 43 procent 2020, samma som i år. Det är mindre än 2013–2015. Jag förstår inte vad de prioriterar i relation till, säger Karin Åmossa som är chefsutredare vid Sulf.

Regeringen har ett antal önskemål om vad anslagen ska användas till. De ska exempelvis öka jämställdheten och kopplingen mellan utbildning och forskning. Antalet forskare ska inte bli fler. Dessutom ska nya medel fördelas efter olika indikatorer.

– Det är inte fria medel. Basanslagen ska vara basanslag. Inte styras av indikatorer, säger Karin Åmossa.

Saknar konkreta förslag

Det nya forskningspolitiska målet är ”Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt”.

– Skrivningarna om exempelvis karriärvägar och jämställdhet är i många stycken väldigt bra. Efter att ha läst det förväntar jag mig något som stödjer skrivningarna. Men det finns inte konkreta förslag om till exempel nationellt karriärsystem. Det blir lite platt fall. Det är mycket märkligt. Ann Fust har gjort en utredning om villkor och karriärvägar för unga forskare som blev bra. Nu säger man att frågan bereds inom regeringskansliet, säger Karin Åmossa.

Nygammal samverkansindikator

Tilldelningen av resurser till utbildning och forskning ska också ses över. En utredning tillsätts nästa år. Den ska även titta på hur samverkan kan mätas.

Enligt propositionen ska samverkan ha samma vikt som kvalitetsindikatorerna publiceringar och externa medel när nya anslag till forskning och forskarutbildning fördelas. Bakom finns synsättet att forskningen angår hela samhället, inte bara de som är direkt verksamma inom forskningen.

– Samverkansindikatorn har föreslagits i tidigare utredningar om resurstilldelning. Nu har regeringen slagit fast att det ska in. Det har legat i korten de senaste tio åren och både socialdemokraterna och alliansen har velat ha det. Men retoriken är unik, samverkansinriktad, näringspolitisk. Under en retorisk yta döljer sig dock mer kontinuitet än man skulle tro, säger Mats Benner.

Vinnare och förlorare

Karin Åmossa konstaterar att ordet forskning inte finns i propositionens titel. Mats Benner tycker titeln är intressant och otypisk.

– Sektorsintressena gör comeback. Speciella saker som arbetsmiljöforskning skjuts in. Det har vi inte sett sedan propositionen under ministern Carl Tham, säger han.

Propositionen innehåller satsningar på ett antal tioåriga nationella forskningsprogram inom bland annat klimat, hållbart samhällsbyggande, migration och integration, antibiotikaresistens, tillämpad välfärdsforskning och arbetslivsforskning. Det finns ett antal olika satsningar men det är svårt att peka ut tydliga vinnare. Karin Åmossa gör ändå ett försök:

– Vinnova, Formas och Forte får kraftigt ökade anslag. Malmö högskola blir universitet.

Det finns inte heller några tydliga förlorare.

– För dem som trodde på en fördjupning av autonomireformen är detta ingen vinst. Om autonomireformen skulle ha genomförts fullt ut, skulle universiteten å ena sidan ha större finansiellt rådrum och mer basanslag, å andra sidan skulle staten ha givit dem tydligare uppdrag. Nu blir det ett mellanting utan tydlig profil åt vare sig det ena eller andra hållet, säger Mats Benner.

Han saknar skrivningar och förslag om internationalisering.

– Det är det största tomrummet. Men propositionen är så bra som den kunde bli under omständigheterna och det politiska läget.

Text: Siv Engelmark

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Henrik Alfredsson

    En av mina yngre kollegor var i förra veckan på intervju gällande en professur som han sökt i Tyskland i ett teknikvetenskapligt ämne. Så här skrev han i ett mail efter intervjun: "One would get a ... and one student .... from the other department directly for free and a starting package about half a million Euro and 3 PhD students, 1 technician that has access to the shared workshop as well as a half time secretary". Något att drömma om vid ett svenskt tekniskt universitet där en professor inte ens har sin egen lön men får en "jaktlicens" för att söka pengar. Nog finns det ett systemfel vid våra tekniska universitet som åtminstone delvis får skyllas på universiteten själva. Som någon tidigare sagt: Universiteten är överbefolkade av underfinansierade professorer. Tyvärr lär inte höjningen av basanslagen hjälpa mycket.

    2016.12.04

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter