Den institution som förstår att skräddarsy administrationen för de moderna labben kommer att få de mest framgångsrika forskningsmiljöerna i framtiden, menar Magnus Berggren som leder en forskargrupp på 60 personer vid Campus Norrköping.

Fria former gynnar nydanande forskning

2016-11-03

Magnus Berggren har forskat kring organisk elektronik sedan 1990-talet. De senaste åren har hans forskning fått stor uppmärksamhet både i Sverige och internationellt.
Tillräckligt med tid och att våga dela på goda idéer är helt avgörande för att få fram nydanande forskning, menar han.

De mörka strängarna i blomman är medlet som leder el

De mörka strängarna är medlet som leder el.

Magnus Berggren är professor i organisk elektronik vid  Linköpings universitet. De senaste åren har han utvidgat sitt forskningsfält som idag även omfattar plantbiologi med försök att införa elektronik i växterna. Forskningen kan användas för att mäta funktioner inuti växterna, men också för att styra växternas fysiologi på ett mer direkt sätt, till exempel när de ska blomma eller börja producera hormoner.

Det andra användningsområdet är kanske ännu mer spektakulärt och handlar om att skapa elektroder i lövet så att det fungerar som en solcell – alltså en power plant! Det här kan få stor betydelse för framtidens gröna energi och många fler applikationer är att vänta.

Varför sker genombrottet för din forskning just nu?

– Det beror säkert på många olika aspekter. Det tar tid att bygga upp ett labb, men ännu mer avgörande är att vi har hittat en modell som passar oss. Det är en extremt platt organisation där alla som finns i systemet får en chans att själva lyckas, till exempel med en fantastisk avhandling eller en tjänst. Det gäller att hitta incitament för alla, säger Magnus Berggren.

Lika stora skrivbord

Idag består hans forskarteam av åtta olika grupper med totalt cirka 60 personer från elektronikens många områden som tryckt elektronik, nanoelektronik och bioelektronik, men här finns också forskare inom kemi, fysik, biologi och programmering. Den platta organisationen märks bland annat i det öppna kontorslandskapet, där professorer och doktorander sitter vid exakt lika stora skrivbord.

– Vi ägnar flera dagar varje termin åt att diskutera sådant som ledarskap och organisation. Min ledarstil passar en platt organisation eftersom jag är väldigt prestigelös. Det räcker för mig att vara med på resan, till exempel kan jag lika gärna stå som nummer tre på en artikel.

Inom gruppen delar man också på administrativa sysslor, omvärldsbevakning och information. Skälet är bland annat att professorerna ska få mer tid till själva forskningen. Magnus Berggren menar att den institution som förstår att skräddarsy administrationen för de moderna labben kommer att få de mest framgångsrika forskningsmiljöerna i framtiden.

– Vi delar på bördan och hos oss får även doktoranderna sköta administrationen. Om min avdelning hade varit en företag hade vi haft 6-8 personer som skötte detta. Nu riskerar professorerna att hamna i samma situation som läkarna gjorde för 20 år sedan. Just nu har pendeln hamnat väldigt fel. Vetenskapsrådet borde kunna ställa som krav att forskningsmedel inte får användas för administration.

Prestigelös forskarmiljö

Magnus Berggren berättar att hans egen ledarstil har formats både av hans handledare och hans tid som postdoktor vid Bell Laboratories i USA. Bland de cirka 6 000 anställda finns många världsberömda forskare.

– Det är nog den mest prestigelösa forskarmiljö som jag har varit i. Jag minns att jag skulle hälsa på den stora Dennis Ritchie och blev väldigt förvånad när de bara var fem personer i hans grupp. Jag kunde gå till vilken expert som helst, knacka på dörren och bli insläppt. Om man är imperiebyggare hade man inget där att göra. Det var en fantastisk lärdom!

I många intervjuer betonar Magnus Berggren värdet av att dela på idéer. En god idé kan befrukta nästa forskningsprojekt och ökar möjligheterna för nydanande forskning.

– Vi har hittat en modell för att dela på idéer och där alla känner sig trygga. Vi är väldigt noga med att visa upp oss populärvetenskapligt med en gemensam berättelse. Om vi lyckas med detta så det kan det vara en annan forskare eller ett företag som snappar upp en idé som vi aldrig tänkt på själva.

Fantastiskt med fria pengar

För att skapa hans kreativa forskningsmiljö är också de fria forskningsmedel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW) som han beviljades i slutet av 2012 viktiga. Först då kunde han på allvar börja med sitt projekt att föra in elektronik i växterna. Nu kunde han anställa två postdoktorer och doktorander och det dröjde bara några månader innan resultaten kom.

– Det var helt fantastiskt med helt fria pengar! Det måste finnas utrymme för fri forskning, som får ta tid och där det finns utrymme för misstag. Vi får inte glömma att forskning är beroende av kreativitet och infall. Jag har skjutit från höften många gånger. Vissa idéer har jag fått kassera medan andra har lett till fantastisk forskning.

Han anser att tidsramarna med bestämda ”milestones” kanske fem år framåt i tiden kan verka hämmande på forskningen.

– Om man vill skapa ny forskning är det omöjligt att veta var man kommer att befinna sig fem år framåt i tiden. Forskarvärlden börjar bli fylld av trygghetsnarkomaner, vars vardag består av att fylla i formulär. Jag tycker att Vetenskapsrådet borde ha råd att knyta 50–100 framstående forskare till sig som kan ägna sig åt fri forskning under väldigt fria former. Jag är övertygad om att resultaten skulle komma!

Avgörande för genombrotten

Professor Göran Sandberg, verkställande ledamot vid Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, anser att det är helt avgörande för de stora genombrotten att det finns helt fria forskningspengar.

– Forskning bygger på att hypoteser prövas, bevisas eller motbevisas.  Vi anser att våra individanslag ger forskarna den friheten, eftersom de själva väljer vilken forskning de vill bedriva. De får en chans att prova nya saker och lyckas, men också möjlighet att misslyckas, säger han.

På frågan om vilka krav man som forskningsfinansiär bör ställa på uppföljning och redovisning säger Göran Sandberg att kraven från KAW är ganska blygsamma.

– Det måste alltid finnas en korrekt ekonomisk redovisning. Men KAW litar fullt ut på universitetens redovisningssystem och kräver inga detaljerade ekonomiska rapporter. Även  när det gäller vetenskapliga rapporter är kraven från KAW modesta. Vi kräver en kort halvtids- och slutrapport, inget annat!

De mörka partierna i lövet är det ledande materialet.

De mörka partierna i lövet är det ledande materialet.


Läs mer i Curie:

Familjekänsla främjar framgångsrik forskning

Text: Carina Järvenhag

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter