En bra rektor måste kunna kavla upp ärmarna och ta tag i konflikter när så behövs, smörja maskineriet.

En bra rektor vågar ta konflikter

2016-10-24

De finns forskare som anser att lärosätets rektor ska ägna sig åt ceremonier och formalia, inte åt aktiv styrning. De forskare som Curie talat med håller inte med. De vill se starka rektorer som värnar om sin personal, sätter gränser och vågar ta konflikter. Läs tredje och sista artikeln i serien om vad som krävs av en rektor.

Inom akademin finns uppfattningen att man inte vill ha en rektor som styr lärosätet aktivt. Lärare och forskare vill hellre bli lämnade ifred och få göra som de vill. Det säger professor Kåre Bremer, särskild utredare i Ledningsutredningen, SOU 2015:92, och före detta rektor vid Stockholms universitet (Dagens rektorer måste vara proaktiva, Curie 2016-10-20).

Git Claesson Pipping, förbundsdirektör för organisationen Sveriges universitetslärare och forskare (Sulf), tror att önskan att få bestämma själv finns inom alla expertyrken.

− Akademin är full av personer som är experter på det de gör och av den anledningen tycker att de vet bäst om vad som bör prioriteras, men det är likadant på många andra arbetsplatser där det finns starka professioner. Till exempel vill ju läkare bestämma om verksamheten på sjukhus, säger hon.

De flesta av Sulfs medlemmar arbetar på stora lärosäten med flera tusen anställda. Vad medlemmarna önskar av sin rektor varierar, men vissa önskemål går igen.

− Våra medlemmar brukar tycka att det viktigaste är att rektor faktiskt förstår den akademiska verksamheten, att han eller hon förstår hur den skiljer sig från andra verksamheter och varför den fungerar som den gör. På Sulf hör vi talas om många situationer när en sådan förståelse är viktig. En rektor som vet vad vetenskap är, inser till exempel att IT-avdelningen inte kan bestämma vilka program sociologerna ska ha för att behandla sina mätdata, säger Git Claesson Pipping.

Curie har frågat fyra forskare om vad som är en bra rektor. Ett par av dem betonar att rektor bör ha en god vetenskaplig grund, men ingen önskar att rektor ska hålla låg profil. Istället vill de se starka rektorer som värnar om sin personal, om sammanhållningen och den vetenskapliga kvaliteten, och inte ryggar för konflikter.

Vad är en bra rektor enligt dig?

Shirin Ahlbäck Öberg

Shirin Ahlbäck Öberg

– En bra rektor har vetenskaplig tyngd och förstår vilka professionella värderingar som är viktiga att värna om. Han eller hon har omdöme att värja sig från vissa typer av krav och anspråk som omgivningen ställer på lärosätet.
Vi som arbetar på universitetet ska till exempel återrapportera än det ena än det andra, men det går inte att prioritera allt. Rektor måste mäkta med att inte alltid vara till lags, för att skydda verksamheten från att ägna sig åt sådant som inte för det vetenskapliga arbetet framåt.

I Sverige har vi självständiga myndigheter och det finns stort utrymme för rektorer att hålla emot, trots att de är tillsatta av regeringen. Det är klart att rektorer ska genomföra politiken, men det innebär endast att lärosätet ska fullgöra sitt undervisningsuppdrag och forska. Så länge vi gör det behöver vi inte springa på varenda boll som kommer uppifrån. Det finns ingen total lydnadsplikt mot regeringen.

Shirin Ahlbäck Öberg, universitetslektor i statskunskap vid Uppsala universitet

Vad är en bra rektor enligt dig?

Dick Harrison

Dick Harrison

– En bra rektor är en rektor som är lyhörd för alla parter i målet, som ömmar om sin arbetskraft i första hand och får alla att känna sig hemma. Det är väldigt vanligt att det uppstår konflikter på stora universitet och högskolor, i samband med till exempel anslagstilldelning och när man ska slå ihop institutioner. Rektors viktigaste uppgift är att se till att verksamheten fungerar trots konflikterna, att lösa problem och se till att det inte uppstår onödiga slitningar.

En bra rektor kallar in alla parter för diskussion, och ser till att inte den ena parten känner sig som förlorare vid sammanslagningar. Det är allt för vanligt att så sker. Jag har jobbat på tre svenska universitet och högskolor och det är konflikter jämt. Det är mindre viktigt att rektor raggar pengar och skapar goodwill för nya satsningar. Sådant kan forskare, professorer och dekaner göra, men det är bara en rektor som kan hålla samman organisationen och få den att fungera.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet

Vad är en bra rektor enligt dig?

Danica Kragic Jensfelt

Danica Kragic

–  En bra rektor har en gedigen akademisk bakgrund och förstår sig på forskarvärlden. Hon eller han har själv varit aktiv som forskare lång tid, har sökt medel och handlett doktorander. Jag tror att det är svårt att genomföra förändringar som rektor om man inte har den erfarenheten, och man kommer inte ha support från fakulteten. En rektor ska också ha ledarskapskunskaper och god erfarenhet av att samarbeta med samhället. Hen ska vara van att samarbeta med industrin och van att jobba aktivt för sprida kunskap till grupper utanför akademin.En bra rektor tänker framåt, på var lärosätet ska vara om tjugo år, och är inte rädd för att hantera konflikter och fatta beslut.

Jag tycker också att det är viktigt att rektor har internationell erfarenhet, att hen har varit post doc eller liknande utomlands. Att själv ha upplevt hur universitet fungerar utanför Sveriges gränser ger möjlighet att lyfta blicken. Det ger inspiration till förändring.

Danica Kragic Jensfelt, professor i robotik vid Kungliga tekniska högskolan, KTH

Vad är en bra rektor enligt dig?

Olle Häggström

Olle Häggström

–  Rektor behöver vara bra med folk, bra på att lyssna och bra på att skapa förtroende. Rektor behöver också ha en viss resning – vara stark – för att kunna stå emot yttre villkor. Rektor behöver till exempel kunna stå emot när styrelseledamöter som kommer från näringslivet tror att det går att styra ett universitet som ett företag.

Ett annat exempel är systemet för fördelning av fakultetsmedel mellan lärosäten, som i den nya modellen i hög grad bygger på bibliometri. En svag rektor kan lätt frestas att använda samma fördelningsmodell inom det egna lärosätet, men det leder till felaktiga incitament. Det finns beteendevetenskaplig forskning som visar att kreativiteten blir sämre av den sortens styrning, eftersom fokus försvinner från den intellektuella processen och tänkandet, och istället hamnar på att maximera antalet publikationer med snabbt genomslag. Jag är jätteorolig över den här utvecklingen och vill se rektorer som förstår problematiken och hittar andra styrsystem.

Olle Häggström, professor i matematisk statistik vid Chalmers tekniska högskola

Läs mer i Curie om vad som krävs av en rektor:

Dagens rektorer måste vara proaktiva

Mycket att ta hänsyn till när ny rektor utses

Text: Eva Annell