Dagens rektorer måste vara proaktiva

Kåre Bremer, professor i botanik, har funderat mer än de flesta på hur svenska universitet och högskolor bör ledas. Förra året var han särskild utredare i en statlig utredning med uppdrag att analysera ledarskap i högskolan. Innan dess var han rektor för Stockholms universitet under nio års tid.

− Fram till början av 2000-talet kunde ledningen för ett lärosäte låta verksamheten flyta på, men nu måste ledningen vara mycket mer proaktiv. Annars missgynnas lärosätet kraftigt, säger Kåre Bremer.

Staten, samhället och finansiärerna ställer högre krav på att lärosätena ska prioritera angelägna och samhällsrelevanta forskningsområden och utbildningar. Det kommer ständigt erbjudanden att ta ställning till, till exempel att stå värd för större forskningsprogram eller infrastruktursatsningar.

− Om det inte finns en ledning som kan hantera sådana erbjudanden så missar lärosätet dem. Rektor behöver ha manöverutrymme för att kunna visa vad lärosätet kan göra och hur mycket resurser det kan lägga på en viss satsning.

Ta tillvara befogenheterna

Rektors befogenheter är reglerade i högskolelagen och högskoleförordningen, och Kåre Bremer anser att befogenheterna är mycket stora.

− I praktiken tar rektorer dock tillvara de befogenheterna i olika stor utsträckning.

Det interna motståndet mot att utöva aktiv ledning kan vara stort. En del lärare och forskare tycker att rektor bara ska ägna sig åt de formella saker som måste skötas, som att hålla ceremonier och liknande.

− Inom akademin finns en vanlig uppfattning att man inte vill ha en styrande rektor. Lärare och forskarna vill bli lämnade ifred och få göra som de vill, men det måste finnas en aktiv ledning som tar ställning till övergripande prioriteringar. Att ta emot en stor forskningssatsning är ju förbundet med kostnader och tar resurser från annat.

Stora universitet har många bångstyriga professorer och en erkänt meriterad forskare åtnjuter större respekt som rektor än en mindre meriterad.

Själv upplevde han dock att lärare och forskare vid Stockholms universitet var mycket lyhörda för vad han ville göra som rektor.

− Det var en stor majoritet som lyssnade på mig och accepterade rektors ledande roll. Kolleger på andra lärosäten har haft det svårare.

Kåre Bremer anser att det är viktigt att rektorer själva är duktiga forskare, främst för att det ger dem legitimitet.

− Stora universitet har många bångstyriga professorer och en erkänt meriterad forskare åtnjuter större respekt som rektor än en mindre meriterad. Han eller hon får därmed lättare att styra. Brittisk forskning visar ett klart samband mellan hur duktig forskare en rektor är och hur väl lärosätet lyckas.

Lyssna och hålla fast kurs

Han trycker på att rektorer måste ha integritet.

− Rektor måste stå pall för det motstånd och den kritik som kommer, inte ta så illa vid sig. Det gäller att stå fast vid sin linje och inte vela eller vika sig.

Att kunna lyssna är dock en minst lika viktig egenskap. På Stockholms universitet fanns hundra avdelningar och institutioner när Kåre Bremer tillträdde och han besökte dem alla.

− De fick visa och berätta vad de ville för mig. Att lyssna ger förtroende. De flesta accepterar det man gör om de först fått framföra sina åsikter.

Det måste alltså finnas bra kommunikationsvägar till rektor, men också från rektor.

− Många anställda har inte en susning om vad ledningen gör och vad som planeras på lärosätet. Att kommunicera internt är viktigt för att lyckas som rektor.

Rektorsprogram utvecklar förmågor

Den som är ny som rektor vid ett lärosäte har mycket att sätta sig in i och axla. För att underlätta för nya rektorer arrangerar Sveriges universitets- och högskoleförbund ett utvecklingsprogram som kallas Rektorsprogrammet.

Där träffas nya rektorer regelbundet under ett drygt år och får nya insikter om ledarskap, strategiskt arbete och omvärldsbevakning. Föredragshållarna är till exempel jurister och organisationskonsulter med praktisk erfarenhet av högskolevärlden, och erfarna rektorer.

− Programmet är mycket uppskattat av deltagarna. De får bland annat reflektera över sitt personliga ledarskap, vilka talanger de har och hur de kan använda sig av dem i sitt arbete. Under varje träff diskuterar vi aktuella case som rektorerna har på sina lärosäten. De coachar varandra och får med sig lösningar hem, säger programledaren Lotta Löfgren Markör.

Läs också i Curie:

Mycket att ta hänsyn till när ny rektor utses (Curie)

En bra rektor vågar ta konflikter (Curie)