Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Fredrik Thiesner står på knä i lantbruksmiljö.

Fredrik Thisners intresse för historia väcktes redan som barn. Att välja forskarbanan var dock inget självklart val. Hans släkt domineras av bönder. Foto: Mark Harris

NYHET

Smalt ämne blev hans smala lycka

Militärhistoriker Fredrik Thisner upplever att akademin kan vara både hård och orättvis, men själv har han haft medvind under karriären. Han är glad att han satsade på ett ämne som anses nördigt i Sverige.

Fredrik Thisner är docent i historia och universitetslektor i militärhistoria vid Försvarshögskolan i Stockholm. Hans intresse för historia väcktes redan när han var barn. Hans far var lantbrukare, allmänbildad och intresserad av historia, politik och ekonomi.

− Pappa och jag pratade mycket om historia hemma. Hur man gjorde förr i tiden, när det inte fanns traktorer och så vidare, kom in naturligt i samtalen. Jag tror att det var det som sporrade mig till att läsa historia, säger Fredrik Thisner.

Släkten dominerades av bönder

Först drev hans pappa en gård utanför Arlanda, men sedan flyttade familjen till ett lantbruk utanför Mariestad. Släkten dominerades av bönder.

− Pappa hade fem syskon och av dem var det bara en som inte var lantbrukare. Han hade förlorat armen i en skördetröska och fick bli akademiker istället, säger Fredrik Thisner och skrattar.

Som ung funderade Fredrik Thisner på att själv bli lantbrukare, men han hade sett hur slitigt, uppbundet och olönsamt det var. När han gjorde värnplikten fick han upp ögonen för andra karriärer.

− Jag var befälsuttagen och fick bland annat utbilda soldater. Det var roligt och jag kom på att jag kunde bli lärare, men jag funderade också på att bli officer. Jag är uppvuxen under det kalla kriget och förstod tidigt att försvaret var på riktigt. Våra traktorer var krigsplacerade och pappa var hemvärnsman. Förbandets uppdrag var bland annat att spränga Arlandas landningsbanor i händelse av krig.

Från lärare till militärhistoriker

Fredrik Thisner bestämde sig för läraryrket och började läsa vid Uppsala universitet 1995, med målet att bli gymnasielärare i historia och tyska. Studierna i historia, tyska och pedagogik skulle han få användning för senare i karriären, men inte på det sätt han tänkt sig.

Han blev behörig gymnasielärare 2001, men kom direkt efter examen in på forskarutbildningen i historia vid Uppsala universitet.

− När jag började på universitetet trodde jag att man skulle vara så otroligt smart för att doktorera. Handledaren till min B-uppsats i historia sa att jag borde söka till forskarutbildningen och då trodde jag att han skämtade. Men när jag skrev min D-uppsats var det faktiskt med tanken att jag skulle söka.

B-uppsatsen väckte inte bara Fredrik Thisners intresse för forskarutbildning, utan också för ämnet militärhistoria. En professor som brukade segla i Finska viken hade satt ihop ett antal uppsatsämnen om skärgårdsflottan och Sveaborgs fästning. Fredrik Thisner valde ett av dem.

− Det var då jag först kom in på militärhistoria, som jag trott att man knappt fick ägna sig åt inom akademin. Militärhistoria anses inte vara särskilt fint i Sverige, utan betraktas mer som något nördar håller på med. Vi har heller inte någon vana att förhålla oss till vår militära historia efter drygt 200 år av fred. Det är inte ett givet ämne att välja om man vill ligga i framkant.

Officerskåren var som en golfklubb

Fredrik Thisner blev dock väl mottagen inom akademin som doktorand och hans ämne väckte stort intresse. Han disputerade 2007 vid Uppsala universitet med en bred avhandling om de svenska och danska officerskårerna under 1700-talet.

Han beskrev officerarnas förmögenheter, hur de gifte sig, bildade nätverk och ägnade sig åt nepotism. Mest betydelsefullt är förmodligen att han redde ut hur det så kallade ackordssystemet fungerade − alltså systemet att den som blev befordrad till officer var tvungen att betala en större summa pengar till sin företrädare på tjänsten.

− Ackordssystemet hade man inte riktigt haft kläm på tidigare, förmodligen för att systemet var bitvis olagligt och det inte fanns så många dokument kring det. Jag gick igenom privata brev, bouppteckningar och memoarer och kom fram till att det var väldigt dyrt att bli officer.

På 1700-talet kunde officerarna leva gott och sköta sitt jordbruk vid sidan av officerstjänsten. När de blev gamla eller behövde pengar kunde de sälja tjänsten vidare.

− Det var en form av institutionaliserad korruption och samtidigt också en slags statuskonsumtion. Officers- och ämbetsmannatitlar åtföljdes av en särskild social position och officerskåren på 1700-talet var som en extremt exklusiv golf- eller segelklubb. Det var gentlemannaklubben på trakten, där den lokala eliten var medlemmar. Klart att det skulle vara dyrt att vara med!

Sagolik tur gav fast jobb

När avhandlingsarbetet började gå mot sitt slut började Fredrik Thisner fundera på vad han skulle ägna sig åt som doktor i historia. Han tillhörde en stor kull doktorander och konkurrensen om arbeten var stenhård.

− Jag hade en sagolik tur när jag hade disputerat. Jag blev uppringd av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan, som frågade om jag ville delta i ett projekt där. Projektet handlade om Sverige under kalla kriget och jag skulle göra jämförelser med tysktalande länder och läsa källmaterial på tyska.

Fredrik Thisner tackade ja till projektet, men blev snabbt involverad i ett annat arbete vid Försvarshögskolan. Skolan stod i begrepp att få examensrättigheter på grundläggande nivå och behövde bygga upp civila kurser i militärhistoria.

− Den militärhistoriska avdelningen var väldigt liten och därför fick jag göra mycket av arbetet med kurserna. Sedan behövde Försvarshögskolan förstås någon som undervisade i militärhistoria och då fick jag göra det också. Efter ett antal år blev jag anställd som lektor. Mitt smala ämne blev alltså min smala lycka.

Han tycker att Försvarshögskolan är en bra arbetsplats, särskilt som han även är intresserad av nutida försvarsfrågor. Under perioden 2011-2014 hade Fredrik Thisner ett projekt förlagt till Uppsala universitet, vilket resulterade i boken Indelta inkomster. Där redogör han för hur staten på 1700- och 1800-talen avlönade officerare och andra ämbetsmän med lantgårdar.

− Det finns en uppfattning om att den svenska förvaltningen tidigt var så effektiv, men jag nyanserar den bilden. Vår förvaltning var sannolikt inte väsentligen bättre än andra staters. Man valde att avlöna många statstjänare med naturaskatter och avkastning från boställen, för att förvaltningens kapacitet inte var bättre än så.

Kontakter lika viktigt nu som då

När det gäller hur den akademiska världen fungerar är Fredrik Thisner kritisk. Faktum är att han tycker sig se vissa likheter mellan hur 1700-talets officerare rekryterades och hur tjänster inom akademin tillsätts idag.

− Den akademiska världen är hård, och det kan man stå ut med, men den är ibland också orättvis. Akademiska tjänster skräddarsys inte sällan för att passa en viss person och mycket bygger på kontakter – vem du känner och hur du ligger till hos dem som bestämmer på institutionerna, säger Fredrik Thisner och fortsätter:

− Det här går att jämföra med hur officerare rekryterades på 1700-talet. Trots fraser om meritokrati och konkurrens tycks vissa mönster gå igen. Det finns ibland kotteritänkande inom akademin och många professorer har blivit professorer vid den institution där de doktorerat. Det kan naturligtvis hämma nytänkande och utveckling.

Fredrik Thisner funderar också över hur fri forskningen egentligen är.

− Pengar anslås ibland för vissa teman och så måste alla forskare springa i de riktningarna. På lång sikt finns det anledning att vara bekymrad över forskningens frihet, i synnerhet som forskningstid inte alltid ingår i lektoraten.

Relaterat innehåll

Nyhet 12 februari 2024

Carina Järvenhag

Om Karins Senters fascination för förortssvenska ska sammanfattas med ett ord får det bli ”Zlatan”. Ett intresse som så småningom ledde fram till avhandlingen ”Att göra förort”. –...

Nyhet 29 januari 2024

Siv Engelmark

Hon har gjort examensarbete på Nasa, doktorerat om planeten Mars och kan varenda replik i filmen Stjärnornas krig. En livslång passion för rymden har lett Ella Carlsson till det nu...

Nyhet 5 december 2023

Eva Annell

Anna Sjöström Douagi älskar forskningsmiljön, men lusten att skapa internationella samarbeten är ännu större. Nu arbetar hon med strategiska initiativ vid Nobelstiftelsen och är bo...