Förra året rankades Lunds universitet som bästa svenska universitet i den så kallade QS-rankningen, en av dagens globala rankningar av högre lärosäten.

Topplistor viktiga för svenska lärosäten

English 2016-09-08

Intresset för globala universitetsrankningar har vuxit snabbt. När resultaten idag används av finansiärer, studenter och blivande medarbetare är det viktigt för lärosätena att ligga bra till på topplistorna – oavsett vad man tycker om rankningarnas kvalitet. Curie har frågat några svenska lärosäten hur de förhåller sig till fenomenet universitetsrankningar.

Torbjrn von Schantz

Torbjörn von Schantz

– Jag fick mycket kritik för det uttalandet – fick höra att jag inte var stolt över Lunds universitet. Det är jag ju naturligtvis, men det är inte kopplat till hur väl vi faller ut i rankningar, säger Torbjörn von Schantz, rektor vid Lunds universitet.

Han beskriver situationen när Lunds universitet förra året placerade sig som bästa svenska universitet i den så kallade QS-rankningen, en av dagens listor som rangordnar högre lärosäten (läs mer i Curie om universitetsrankningar här). I en intervju i Sydsvenskan tonade Torbjörn von Schantz ner resultatet och kallade rankningarna ”det mest ointellektuella man kan diskutera” – en beskrivning han står fast vid idag.

– Företagen bakom rankningssystemen kan ändra sina kriterier från år till år, vilket påverkar rankningen. Dessutom växer kommersen runt hela verksamheten – det finns dyra kongresser där rankningar diskuteras och konsulter erbjuder sina tjänster för att hjälpa oss att klättra i listorna.

Får inte styra verksamheten

Samtidigt konstaterar han att rankningsresultaten är viktiga. Listorna läses med intresse av blivande studenter, kommande medarbetare och vissa donatorer, och universitetet bevakar och analyserar noga sina resultat. Men de får inte styra verksamheten, enligt Torbjörn von Schantz.

– Jag ifrågasätter värdet av rankningar, men erkänner att de har stor betydelse och därför måste vi förhålla oss till dem. Det måste vi göra med distans. För oss innebär det att vi strävar efter att förbättra vår kvalitet utifrån de parametrar vi anser vara kvalitetsdrivande, inte för att klättra i en viss rankning, säger han.

Annars kan det få absurda konsekvenser, konstaterar Torbjörn von Schantz. Som ett exempel nämner han att ett förekommande mått i rankningar är antal professorer per student.

– Då kan man argumentera för att vi borde minska kraven för befordran till professor, för att få fler professorer. Den typen av tänk är kontraproduktivt.

Det finns också farhågor om att ett alltför stort fokus på rankningsresultat kan leda till att lärosäten nedprioriterar verksamheter som inte hjälper dem att stiga i rankningarna. Det kan till exempel handla om samverkan med samhället eller undervisning och lärande – faktorer som rankningarna ofta förbiser.

Beakta konsekvenser av rankning

Arne Johansson prtratt

Arne Johansson

Men att en strävan efter att klättra på rankningslistorna skulle kunna ha negativ effekt på verksamheten tror inte Arne Johansson, vicerektor för forskning på KTH. I KTH:s utvecklingsplan anges att universitetet måste beakta konsekvenser av rankning i sina strategiska överväganden, och att ”KTH:s position som ett ledande tekniskt universitet ska stärkas och manifesteras i de mest relevanta rankninglistorna”.

– Det vi gör handlar om övergripande kvalitetsfrågor som ett forskningsuniversitet bör arbeta med för att utvecklas – att publicera där man når ut bäst, ha en bra utbildning och rekrytera bra och internationellt, säger Arne Johansson.

För att öka antalet citeringar och därmed rankas högre har KTH bland annat börjat med en årlig bibliometrisk uppföljning, och i sitt resursfördelningssystem infört en indikator som premierar publikationer i tidskrifter med hög impakt.

Att ligga så högt som möjligt i rankinglistorna är viktigt för KTH, konstaterar Arne Johansson.

– Det påverkar vår förmåga att rekrytera de bästa forskarna och få hit de bästa internationella studenterna. Det är också viktigt vid samarbeten med bra internationella universitet.

Viktigt för marknadsföring

Hans Adolfsson, rektor för Umeå Universitet.

Hans Adolfsson

Även Hans Adolfsson, rektor vid Umeå Universitet, konstaterar att det ur marknadsföringssyfte är viktigt för universitetet att synas på rankningslistorna. I viss mån för rekrytering av forskare och lärare, men i högre grad för att locka internationella studenter.

– Trots att utbildningssidan knappt finns med i de stora rankningarna läser många studenter på grundnivå och avancerad nivå listorna. Många tittar på positionen och tror att siffran är absolut, medan det i själva verket ofta finns en stor osäkerhet bakom – hur väl rankningen är genomförd, vilka indikatorer man har tittat på och om de speglar hur bra universiteten egentligen är, säger Hans Adolfsson.

En vanlig kritik mot universitetsrankningar är att de bara mäter en liten del av lärosätenas verksamhet – främst internationell publicering och internationellt rykte, men ger sken av att vara heltäckande kvalitetsmätare. Som mått på ett helt lärosätes kvalitet har rakningarna begränsad nytta, speciellt för ett bredduniversitet som Umeå, anser Hans Adolfsson.

– Vi har allt från medicin till konstnärlig utbildning, då blir det väldigt svårt att beskriva hela universitetets kvalitet med bara en siffra. Enskilda indikatorer i rakningarna kan däremot ge information om kvalitet, till exempel citeringsgraden för våra forskare.

Vid Umeå universitet finns inga explicita strategier för att klättra på rankningslistor. Det skulle ge dem oförtjänt legitimitet, anser Hans Adolfsson.

– Det vore att ställa dem i bättre dager än de är, det tycker inte jag att man ska göra. Det är bättre att arbeta systematiskt med kvalitetshöjande insatser utan syfte att avancera i listorna, säger han.

Arbetar med egna mätinstrument

Inte heller Karolinska institutet har något uttalat långsiktigt mål om att klättra på rankningslistor, konstaterar Björn Forslöw, verksamhetscontroller.

– Vi arbetar aktivt med egna mätinstrument och indikatorer, de är viktigare för våra strategiska ställningstaganden. Men vissa indikatorer kan naturligtvis sammanfalla.

KI levererar data till några utvalda internationella rankningar och följer utvecklingen i dem, berättar Björn Forslöw.

– Det kan i vissa fall vara intressant att se om de illustrerar långsiktiga tendenser hos oss eller andra. Men det är viktigt att det rör sig om verkliga förändringar, inte bara metodförändringar. Man får heller inte dra för stora växlar på resultaten. Ofta handlar det om att små skillnader i underliggande resultat ger förändringar som ser stora ut i placeringsordning.

På sin hemsida presenterar KI sin position i några olika rankningar och hänvisar till dem i informationsmaterial. Vissa intressenter förväntar sig att universitetet kan presentera sina rankningsresultat och förklara förändringar, konstaterar Björn Forslöw.

– Till exempel vissa forskningsfinansiärer från länder som inte vet så mycket om KI. Många internationella studenter följer också rankningarna, mer i exempelvis asiatiska än västeuropeiska länder.

Däremot bedömer han att rankningarna inte har betydelse för etablering av samarbeten med andra lärosäten eller vid rekrytering av forskare.

Text: Sara Nilsson
Foto: Nina Ransmyr

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Thomas Palo

    Universitetens ranking bygger på individers prestationer men uttrycks som en kollektiv framgång. Detta är intressant, forskare eller forskargrupper som aldrig samarbetat kan i ett rankingverktyg sammanföras till en kollektiv framgångsfaktor under namnet av ett universitet. Vilka faktorer avgör då de individuella framgångarna som tillsammans ger hög ranking för ett universitet? Enligt teori om kollektiv framgång finns 5 faktorer som samspelar 1. Det finns en gemensam värdegrund, dvs. en allmän acceptans för de spelregler som råder, 2. Alla individer presterar efter maximal förmåga 3. Individerna presterar efter individuella mål men fortfarande koordinerade enligt gemensam värdegrund, 4. Det finns en öppenhet och acceptans för individuella mål och rik kommunikation, 5. Det finns starka stödfunktioner, en ryggrad, som ger förutsättningar för prestationer.
    Universiteten uppvisar som organisation möjligtvis alla dessa fem faktorer för kollektiv framgång. Universitetsorganisationen/systemet är komplext, det är beroende av relativt kortsiktiga satsningar från finansiärer. Framgången blir i stort beroende av en ständigt ökande finansiering från anslagsgivare och därför en varierande spelplan över tid. Den kollektiva mätningen kan vara positiv. Konkurrerande forskare som skapar motsättningar inom systemet fungerar annorlunda som kollektiv, som kollektiv strävar de mot samma mål. Kanske tjänar universitetsrankingar ett socialt syfte, en identitet som sporrar till prestation och en miljö som locker med hög "fitness".

    2016.09.09