Intresset för människor är en stor tillgång för den som arbetar i näringslivet, menar Eva Swartz Grimaldi. När Fiats vd var på Sverigebesök anordnade hon ett besök på Nationalmuseums utställning om konstnären Caravaggio. Det blev oerhört uppskattat. Bilden föreställer Caravaggios målning Simson och Delila.

Humanister behövs i näringslivet

2016-08-31

Humanister har många kompetenser, som kulturell förståelse, kreativt tänkande och språkförmågor. Ändå är det av tradition oftast ekonomer, ingenjörer och jurister som efterfrågas i det svenska näringslivet. Och på universitet och högskolor tilldelas humanioraämnen bara hälften av de resurser som teknik och naturvetenskaper får.

Humanister i Sverige är oftast verksamma inom offentliga sektorn eller kultursektorn. Men i många andra länder arbetar humanister ofta inom näringslivet.

10-Sylvia-Schwaag-Seger-300x300

Sylvia Schwaag Serger

– I exempelvis Tyskland, Storbritannien och USA är det inte ovanligt att en disputerad antropolog eller litteraturvetare kan bli VD för ett bolag. Det är rätt ovanligt i svenska företag, säger Sylvia Schwaag Serger som är internationell direktör på Vinnova.

Hon har själv disputerat i ekonomisk historia och när hon ringde runt till svenska bolag för att söka jobb fick hon höra att de behövde ingenjörer, ekonomer eller jurister – inte en ekonomhistoriker.

– Det är en snäv syn på kompetens.

Hon konstaterar att i andra länder där hon arbetat söker man oftare efter ämnesoberoende färdigheter: att du är analytisk, att du kan jobba både självständigt och i team, att du kan förstå komplexa sammanhang och snabbt sätta dig in i frågor.

Humaniststudenter borde praktisera på företag

I USA finns studietraditionen ”liberal arts” där studenter läser olika ämnen på grundnivå och specialiserar sig först på mastersnivå. I Sverige läser vi program och specialiserar oss redan från start.

– Här är väldigt programinriktat. Från den dag du går in genom universitetsporten umgås du främst med andra som läser samma ämne.

Sylvia Schwaag Serger önskar att man inom näringslivet skulle låta humaniststudenter praktisera på företag, det skulle gynna båda parter.

– Vi har ett behov i Sverige av att sätta människor i fack. Vi borde blanda mycket mer. Blanda människor med olika utbildningar och bakgrund för att få bästa möjliga konkurrenskraft, få fram bästa produkter och hitta nya marknader.

Hon tycker sig se att en förändring är på väg. Det går att läsa liberal arts på exempelvis Uppsala och Göteborgs universitet, och även KTH och Chalmers har breddat sina utbildningar.

– Jag tror att det finns en ökad förståelse för detta i Sverige men vi är inte framme ännu. Nyare företag, som hightechbolag, inser att om de vill jobba i en mångkulturell värld på en global marknad måste de ha människor med olika kompetenser.

Viktigt att förstå sig på psykologi

Eva Swartz Grimaldi

Eva Swartz Grimaldi

Eva Swartz Grimaldi är en av de humanister som tagit plats på höga positioner inom näringslivet. Hon är språkvetare i grunden och har varit chef på många företag inom media och kultur, som TV4 och förlaget Natur & Kultur. Hon är nu styrelseordförande för Norstedts och sitter i en rad andra styrelser, bland andra Stockholms universitets.

– Inom näringslivet frågar man efter antingen ekonomi eller juridik – man tror att det är en förutsättning för att kunna arbeta där. Men jag tycker att det är väldigt överdrivet. Affärsmannaskap är enkla räknesätt: plus, minus och procent, att det ska komma in mer än det ska gå ut. Utöver det handlar det om att förstå sig på psykologi.

Intresset för människor ser Eva Swartz Grimaldi som sin viktigaste tillgång i arbetet. Hon minns ett tillfälle när Fiats VD var på besök i Sverige. Just då råkade Nationalmuseum ha en utställning om den italienske konstnären Caravaggio och hon föreslog att man skulle ordna ett besök på museet. Arrangörerna förstod inte vitsen men gick med på hennes idé. Det blev oerhört uppskattat av VD:n, kanske det som betydde allra mest under hans Sverigebesök.

– Han tyckte att det var toppen att få gå där och titta på konsten i lugn och ro.

Eva Swartz Grimaldi arbetar ständigt för att öka kontakten mellan näringsliv och humaniora, bland annat genom att föreläsa om sina erfarenheter för humaniststudenter.

– Jag tror på att ge studenter en konkret förebild.

Humaniora får bara hälften så mycket som naturvetenskap och teknik

fanny_forsberg_lundell

Fanny Forsberg Lundell (Foto: Eva Dalin)

Även språkvetaren Fanny Forsberg Lundell vill stärka humanioras roll i samhället. Hon är verksam inom tankesmedjan Humtank som nyligen släppt rapporten Humanioras pris och värde. Resurser och undervisningskvalitet. Den visar att humanioraämnena endast får hälften av de medel som naturvetenskaper och teknik får, enligt dagens resursfördelningssystem.

– Resursfördelningen är skev. Man har ansett att teknik och naturvetenskaper är mer resurskrävande och kräver dyr utrustning och laboratorier. Men det är ett förlegat tänkande, även språkstudier kräver labb idag, säger Fanny Forsberg Lundell.

Resursbristen skapar problem med kvalitén inom humanioraämnen.

– På vissa utbildningar får studenterna bara två-fyra timmar lärarledd tid i veckan och det ger sämre utbildning. I exempelvis Storbritannien, USA och Frankrike har studenter mycket mer undervisning och humaniora har en starkare ställning.

Resursfördelningssystemet härrör från 1993 då 15 utbildningsområden skapades. Prislappar sattes på varje område och dessa nivåer ligger fortfarande till grund för fördelningen. Beloppen räknas upp varje år och även om humaniora har fått en viss relativ ökning de senaste åren, är skillnaderna ändå mycket stora konstaterar Fanny Forsberg Lundell.

Sverige är ett ingenjörsland

Hon menar att det finns en långvarig tradition i Sverige av att sätta teknikämnet högt.

– Vi har självbilden av att det var ingenjörskonsten som skapade välståndet i Sverige – vi är ett ingenjörsland.

Under 1800-talet växte det fram ett bildningsideal där teknik och naturvetenskaper tillkom näringsklassen medan humaniora var för den bildade klassen som skulle arbeta inom statlig förvaltning. Det tänkandet lever till viss del kvar än idag.

Fanny Forsberg Lundell hävdar att problemet även ligger hos humanisterna själva. Många tvekar inför att söka jobb inom näringslivet.

– Det finns en skepsis och en beröringsskräck. Många humanister identifierar sig inte med näringslivet, man kan inte se att man har något där att göra. En litteraturvetare skulle mycket väl kunna leda en reklambyrå – men vill hen det?

Text: Helena Östlund
Foto: Erich Lessing / IBL Bildbyrå

5 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Lars Öhrström

    Många goda synpunkter som man håller med om.
    Men avsaknaden av "liberal arts" typ utbildningar i Sverige måste nog ses mot bakgrund av den breda och bildande gymnasieskola vi hade en gång, när alla naturvetare läste tre språk, filosofi, psykologi, musik, konst och religion som obligatoriska ämnen.
    Sedan är "Resursfördelningen är skev" ett mantra med oklar sanningshalt, vi vet att utbildningar kostar olika, men hur olika är väl oklart och räknade man senast 1993 så är det väl dags att räkna igen, men man kan inte förutsätta att resultaten kommer att blir annorlunda.
    Intressant dock att språkutbildningarna tydligen ökat sitt laborerande medan vi inom kemiteknik gjort drakoniska neddragningar på våra laborationer efter som vi inte har råd längre.

    2016.08.31

  • Pamela Schultz Nybacka

    Tack för artikeln! På Södertörns högskola har vi en mångvetenskaplig utbildning i Konst, Kultur och Ekonomi och där studenterna läser både företagsekonomi och humaniora (främst idéhistoria). Vi ser kraften i att föra samman dessa områden eftersom studenterna får både bredd och djup genom att ta ställning till olika perspektiv på samhället. Efter examen är de humanistiskt bildade ekonomer. Detta är en mycket god grund för att arbeta med ledarskap och organisering,mm. inom näringslivet, kulturfälten och offentlig sektor.

    2016.09.01

  • Elna Kristin Renström

    Ser nog också, precis som Lars Öhrström, att det krävs ändringar på båda sidor. En gång i gymnasiet läste naturvetarna lika mycket moderna språk som humanisterna - och därmed definierade sig humanister främst i vad man INTE sysslade med och kunde!
    Det fanns en gång den som vi nu tycker extrema synpunkten att gymnasiets förfall började när real-linjen skapades och latin och grekiska inte längre var obligatoriska på den linjen! Något ligger kanske i det, bredden försvann ju.

    2016.09.01

  • CE

    Det vore naturligtvis önskvärt med mer resurser till humaniora och samhällsvetenskap, men är det rimligt att resurser tas från TekNat när genomströmningen på yrkesprogram inom TekNat är skrämmande låg och fler ingenjörer är mycket(!) efterfrågande? Ex från UKÄ: Högskoleingenjörsexamen 50%, Civilingenjörsexamen 60%, Psykologexamen 80%

    2016.09.02

  • Åsa Lundquist Coey, Ph.D i Management & Complexity

    Jätteviktig artikel; Jag vill påstå att bristen på humaniora i arbetslivet orsakar den arbetskultur med höga sjuktal som vi nu finns i. Utifrån att TV sofforna fylls av tyckare från de dominerande disciplinerna ekonomi, juridik (och en och annan statsvetare) så undrar man var alla sociologer, antropologer, filosofer, etnologer eller företrädare för min egen disciplin 'Komplexitet' (oförutsägbarhetens vetenskap som är tvärvetenskaplig), finns på samhällsarenan? Människor förstås idag mest som individer (psykologiskt perspektiv) men behöver snarare förstås som individ i grupp samtidigt (paradox), som radikalt sociala (sociologi) och som varande 'Humans' snarare än 'Human Resources'. Management i sig är ingen vetenskap utan politisk aktivitet.

    2016.09.02

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter