Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Pernilla Wittung-Stafshede joggar längs med ett vitt staket.

Pernilla Wittung-Stafshede är professor vid Chalmers tekniska högskola. På fritiden gillar hon att träna och springer mycket.

NYHET

Pernilla Wittung-Stafshede ny krönikör i Curie

Hon skriver om kvinnor, Nobelpris, inavel och andra ämnen med anknytning till universitetsvärlden. Pernilla Wittung-Stafshede är professor vid Chalmers tekniska högskola och forskar om hur proteiner veckar sig. På sin lediga tid gillar hon att resa och träna.

Vad forskar du om?
Temat i min forskning är proteiner, kroppens arbetshästar. Vi vill förstå hur proteiner fungerar på en molekylär och mekanistisk nivå och utnyttja denna kunskap för att bota sjukdomar där proteiner slutar fungera eller gör fel sak. De flesta proteiner behöver veckas ihop till en specifik form för att vara funktionella. Dessutom måste många proteiner binda reaktiva metalljoner för att aktiveras, till exempel koppar, järn och zink. Eftersom fria metalljoner är giftiga har levande organismer utvecklat speciella proteinbaserade transportsystem för metaller. Med en mängd olika biofysikaliska metoder, kombinerat med cell- och molekylärbiologi, undersöker hälften av mina studenter hur kopparjoner transporteras mellan proteiner i våra celler. Den andra hälften fokuserar på felveckning och aggregering av det protein som är inblandat i Parkinsons sjukdom.

Hur blev du intresserad av ämnet?
Jag disputerade i biofysikalisk kemi runt DNA-liknande molekyler. Jag blev intresserad av proteinveckning under min postdoktorperiod på Caltech. Där använde vi laserpulser för att snabbt trigga proteinveckning via elektronöverföring. Ett av ”mina” proteiner håller fortfarande världsrekordet i att vara snabbast: det veckade sig inom mikrosekunder vilket är nära den teoretiska gränsen. Jag använde metallproteiner för dessa experiment där metallen agerade redskap. Jag började då fundera kring vilken roll metaller kunde spela för proteinveckning. Ingen hade tittat på detta trots att så många proteiner binder till metalljoner eller andra små ligander i cellerna. Så detta blev mitt eget forskningsområde när jag började som självständig gruppledare. Med tiden har denna forskning utvecklats i olika riktningar. Vi var bland de första som studerade proteinveckning i celliknande miljöer och de senaste åren har vi fokuserat mer och mer på metalltransportproteiner och också halkat in på felveckning och amyloida sjukdomar.

Vad gör du helst när du är ledig?
Jag är helst inte helt ledig utan tycker om att ha koll på mina grejor jämt. Men jag gillar att resa och familjen har varit på flera spännande ställen under åren. Dessutom är det skönt att träna (då ältas många saker i hjärnan) och jag springer mycket. I Umeå gillade jag att åka längdskidor. Barnen (Selma 14 och Hilda 10) är allra viktigast i mitt liv, så jag spenderar mycket ledig tid på fotboll och gymnastiktävlingar samt att jag numera ofta agerar rådgivare i mobilbaserade konflikter (som verkar vanligt i denna ålder…).

Vad läste du senast?
Stjärnklart av Lars Wilderäng. Deckare som handlar om vad som händer om strömmen går. Jag läste från pärm till pärm – den kändes skrämmande nära verkligheten. Jag har nu beställt bok två.

Vad tänker du skriva om?
Jag tänker skriva om ämnen relaterade till universitetsvärlden som jag tycker är viktiga. Till exempel kvinnor, barn, Nobelpris och inavel – för att låta lite provocerande. Min bakgrund med tolv år i USA ger mig i vissa lägen ett annat perspektiv och det kanske kommer att märkas.

Vilka är dina förväntningar på att skriva i Curie?
Jag hoppas jag får feedback. Inget är svart eller vitt, så det jag kommer att skriva är varken rätt eller fel, bara min åsikt. Så låt mig veta vad ni tycker. Det var en härlig känsla när jag såg min debattartikel om jämställdhet få över 450 delningar (det är mer än antalet citeringar någon av mina bästa publikationer fått). Då känns det meningsfullt att skriva!

Pernilla Wittung-Stafshedes webbsida på Chalmers tekniska högskola Länk till annan webbplats.

Läs krönikor av Pernilla Wittung-Stafshede i Curie.

Du kanske också vill läsa

Debatt 16 april 2024

Pernilla Wittung-Stafshede

Sexuella trakasserier och mobbning är vanligt på universitet och högskolor i Sverige. Mest utsatta är kvinnliga studenter och doktorander. Webbaserade anmälningssystem ser bra ut p...

Nyhet 9 april 2024

Ulrika Ernström

Han kämpar för världens förbisedda svampar. Mykologen Henrik Nilsson undviker medvetet högrankade tidskrifter, men är en av världens mest citerade forskare. Och han har ett tydligt...

Krönika 2 april 2024

Forskande läkare kan bidra till nya lösningar och frågeställningar. Men andelen läkare som disputerar minskar. Johan Frostegård vill att det ska bli lättare att kombinera de båda r...