Under en tidigare Almedalsvecka bjöd forskare in till picknick och samtal på en filt.

Forskare hörs mer i Almedalen

2016-06-21

Förut var forskare experter i paneldiskussioner, nu medverkar de alltmer i olika former av dialoger i Almedalen. Ett unikt tillfälle att påverka men det gäller att lyssna och vara lyhörd.

Alla är där. Det är enligt Lotta Tomasson, Almedalskoordinator för organisationen Vetenskap & Allmänhet (VA), det unika med Almedalen.

– Det finns representanter från alla tänkbara grupper. Det är ett unikt tillfälle för att mötas, lyfta frågor och lyssna. Kort och gott för att föra en dialog.

I år arrangerar VA två aktiviteter. Den första programpunkten handlar om hur man kan underlätta att forskning kommer till användning i skolan, ett samarrangemang mellan Vetenskap & Allmänhet, Vetenskapsrådet och Skolforskningsinstitutet.

För att locka olika grupper av människor har de bjudit in olika aktörer, som till exempel myndigheter, forskare, rektorer och politiker.

– Det kan vara ett sätt att få ihop människor med olika synsätt och åsikter och öka dialogen mellan dem. En del i våra seminarier brukar också vara direkta samtal mellan deltagarna.

Lotta Tomasson pratar om faktaresistens, och fenomenet att söka sig till de grupper som redan tycker likadant som man själv i en viss fråga för att få den åsikten bekräftad. Almedalen är ett tillfälle att istället föra ihop olika grupper till dialog och inte bara debatt.

Forskare inte enbart experter

Den andra programpunkten samordnar VA tillsammans med Sveriges unga akademi och är ett så kallat Science Café med frågeställningen Kan vi lita på forskningen? Tonvikten ligger på att initiera en diskussion, samtalet ska styras av publikens frågor istället för av en seminarieledare.

– Forskningskommunikation kräver tvåvägskommunikation. Det gäller att lyssna för att förstå hur andra tycker och tänker och vad som är viktigt för andra grupper än den egna.

Programpunkterna är just ett sätt att starta en sådan dialog och upptäcka vilka beröringspunkter och frågor som finns. Samtalen kan vara början till någonting större.

– Man får kontakt, byter visitkort och hörs igen, eventuellt ses man även på ett annat evenemang samma vecka. Det blir ibland en start för någonting annat, flera av våra projekt har sitt ursprung i Almedalen.

Att enbart vilja informera om sin egen verksamhet och dela ut flyers är ingen vidare bra idé. Det personliga samtalet och dialogen, det konstanta minglet, är själva kärnan för Almedalen.

– Det går inte att äta lunch utan att prata med någon och man hittar alltid gemensamma beröringspunkter. Det är det som är unikt och fascinerande.

Bjöd in till picknick

För bara några år sedan var det vanligt att forskare enbart var med som experter i paneldebatter. Nu sker fler aktiviteter i dialogform och det kan vara väldigt nyttigt för forskarna. Lotta Tomasson berättar om Vetenskap & Allmänhets tidigare evenemang Forskarpicknick, där olika forskare bjöd in till picknick och samtal på en filt.

Tanken var också att kunna fånga upp folk som bara råkade gå förbi. Det var lyckat, kanske mest för forskarna som fick svara på frågor och förstod hur intresserade folk var av deras forskning.

– Forskningen har alltid funnits med i Almedalen men dess närvaro har blivit tydligare med andra typer av programpunkter som främjar just dialogen. Flera lärosäten arrangerar science slam, där forskare tävlar i att presentera forskningen på ett roligt och lättsamt sätt. Sådant fanns inte för fem år sedan.

Förra året handlade många programpunkter om forskningspropositionen, nu är alla inspel klara. Men det går ändå att påverka, det kan kanske till och med vara ett bättre läge nu.

– Nu har tjänstemännen och politikerna fått inspelen på sina bord, hunnit läsa dem och börja arbeta med propositionen. Senare i år ska riksdagen ta beslut, nu är ett ganska bra läge att lyfta frågor eller försöka påverka.

I år verkar bostadsfrågan ta mycket utrymme, många programpunkter och paneldebatter handlar också om integration och flyktingfrågan. Många gånger bidrar forskare med sina synpunkter.

Ett nytt sammanhang för forskare

Christian Broberger, forskare vid Karolinska institutet och tidigare ledamot och ordförande för Sveriges unga akademi, deltog i en paneldebatt i Almedalen förra året organiserad av Chalmers på temat Universitetets breddade roller. Christian Broberger har varit med om liknande arrangemang förut men tycker att Almedalen är en speciell arena.

– Varenda organisation finns på plats och man kan verkligen nå ut på ett helt annat sätt. Det blir nya kontaktytor och en möjlighet att både påverka och lära sig av politiker och andra aktörer, berättar han.

Samtidigt bör man som forskare vara medveten om att den organisation som bjuder in till ett evenemang ibland har förväntningar på att man ska ge vetenskapligt understöd åt en ståndpunkt som organisationen driver. Christian Broberger rekommenderar att kolla upp i vilket sammanhang man ska medverka och vad de bakomliggande intressena kan vara.

Christian Broberger var kvar en dag efter sin medverkan i debatten.

– På en dag var jag på lika många evenemang om forskningspolitik som jag annars hinner med på ett halvt år. Det är definitivt värt att åka till Almedalen.

Text: Natalie von der Lehr
Foto: Vetenskap & Allmänhet