Efter terrordåden i Bryssel blev poliser en vanligare syn på stadens gator och torg.
caroline holmqvist

Hon forskar om vår tids stora krig

2016-05-23

I samband med terrordåden i Bryssel var Caroline Holmqvist, forskare i krigsvetenskap, en eftertraktad intervjuperson i svenska medier.– Det är oerhört viktigt att den akademiska forskningen når ut, men också att den får stå på egna ben och inte bara svara på de kortsiktiga frågorna, säger hon.

Caroline Holmqvist är universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Sedan 2015 är hon baserad i Bryssel vid Université libre de Bruxelles där hon forskar och undervisar genom utnämningen Eric Remacle Chair in Conflict and Peace Studies.

– Det är jätteintressant att ta del av universitetsvärlden i Belgien och följa debatterna här. Varje gång jag bytt akademisk miljö har jag fått nya perspektiv. Det är berikande och väldigt utvecklande, säger Caroline Holmqvist.

Vistelsen i Bryssel har även gett henne en oväntad inblick i kriget mot terrorismen. Hon berättar om den ”lockdown” som belgiska myndigheter utfärdade efter attentaten i Paris i november. Terrorhotnivån höjdes och skolor och universitet hölls stängda.

– Studenterna påverkades väldigt starkt och vi pratade mycket om det. Det blev en självklar och naturlig del i min undervisning. Det är oerhört intressant att undervisa på en kurs om internationell säkerhetspolitik när man får möjlighet att tillämpa de teoretiska frågeställningarna på något väldigt aktuellt.

Lärorikt att studera krig

Det var inget intresse för vapen eller det militära som gjorde att Caroline Holmqvist inriktade sig på ämnet krig, snarare en följd av studier i internationella relationer vid London School of Economics.

– Specialiseringen på krig föll sig väldigt naturlig för mig. Genom att studera krig lär vi oss oerhört mycket om oss själva, vår tid och de krafter som styr vår tillvaro.

Under ett par år arbetade hon med policy-orienterad forskning vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri). En av hennes arbetsuppgifter var att följa krig och konflikter världen över. I detaljerna började hon se de stora trenderna och tendenserna, frågor som det fanns större möjligheter att utforska i den akademiska forskarvärlden, vilket blev en drivkraft att söka sig vidare.

– I akademisk forskning har man friheten att ställa mer långtgående frågor på ett djupare plan.

Lyfta de stora dragen

Caroline Holmqvist tycker fortfarande att det är viktigt att hennes forskning uppmärksammas av beslutsfattare, men idag på en annan nivå.

– Den viktigaste rollen för akademisk forskning är att lyfta de stora dragen snarare än att svara på den kortsiktiga frågan ”vad ska vi göra just nu?”.

Hon tar kriget mot terrorismen som exempel.

– Viljan att agera och visa de militära musklerna har blivit dominerande bland beslutsfattare sedan den 11 september-attackerna. Det är intressant att se den franske presidenten gå ut efter Parisattackerna och säga att ”Frankrike är i krig” och intensifiera bombningarna i Syrien. Nyligen fattade även Belgien beslut om att delta i insatsen i Syrien.

Påverka beslutsfattare

Caroline Holmqvist anser att forskare har en viktig uppgift att påverka beslutsfattare genom att synliggöra problemen med att agera allt för starkt.

– Islamiska staten, som idag är vår främsta fiende, är en organisation som inte fanns tidigare. Det är otroligt viktigt att förstå IS framväxt i en kontext med en storskalig militär intervention i Irak 2003.

Det är nog den viktigaste lärdomen vi kan dra, menar hon.

– Om det är så att interventionerna leder till mer av samma våldscykler och sönderfall, så finns all anledning att hejda viljan att agera. Eftertänksamhet är ett av de viktigaste budskapen jag skulle vilja skicka till politiska beslutsfattare idag.

Det hör till undantagen att Caroline Holmqvist själv vistas i krigsdrabbade områden. Men det har funnits tillfällen när hon tänkt på sin personliga säkerhet. Under arbetet med sin avhandling vistades hon en tid i Kabul i Afghanistan.

– Det var en del stora attacker och en extremt militariserad miljö. En tanke kunde sväva förbi om min forskning skulle kunna göra mig till en måltavla. Samtidigt är det många som forskar i det här fältet, så jag tror inte att jag är utsatt för några speciella risker.

Ifrågasätter hur frågor ställs

Efter terrorattentaten i Bryssel deltog hon intensivt i svenska medier.

– Det var väldigt mycket under en vecka och ebbade sedan ut. Medias fokus flyttas till något annat område och någon annan efterfrågas. Det här var ett specifikt tillfälle eftersom jag var i Bryssel och attackerna skedde här.

När Caroline Holmqivst kommunicerar sin forskning i media ser hon en utmaning i att förklara på ett kortfattat och begripligt sätt, men också i att ifrågasätta grundpremisserna för hur en fråga ställs.

– Ofta är frågorna av omedelbar karaktär och det finns risk att missa de större tendenserna. Jag brukar fundera på om frågan styr mig i en viss riktning. Då försöker jag backa och lyfta den fråga jag tycker är viktigast för att få ett djupare perspektiv.

Hon föredrar att kommunicera sin forskning genom vetenskapliga artiklar och böcker.

– Den kvalitetsgranskade texten är det absolut viktigaste sättet att nå ut som forskare. Det är då man har chansen att slutföra ett resonemang, säger Caroline Holmqvist.

Text: Teresia Borgman
Foto: Krister Hansson / IBL Bildbyrå, Försvarshögskolan