Sahar Tahvili deltar i forskarskolan ITS-EASY som finansieras av KK-stiftelsen och drivs av Mälardalens högskola.

Med en fot i akademi och en i industri

2016-05-19

Lärosäten och näringsliv samarbetar sedan lång tid om gemensamma doktorander. KK-stiftelsen finansierar forskarskolor för nya universitet och högskolor där de samarbetar med industrin. Syftet är att öka kompetensen regionalt.

Sahar Tahvili är forskare, med en fot i akademin och en i industrin. Hon är doktorand vid Mälardalens högskola och anställd vid industriforskningsinstitutet SICS i Västerås. Forskningen handlar om att använda matematisk optimering för att ta fram tester för mjukvaror som är billigare, enklare och har högre kvalitet än dagens. Mjukvarorna testas innan de släpps ut på marknaden.

Även hennes handledare finns i såväl industrin som akademin. Två arbetar på Mälardalens högskola, två vid SICS. De är alla forskare, men inom olika områden och med olika industriell erfarenhet. Just nu jobbar dock alla med optimering för mjukvarutestning. Sahar Tahvili ser enbart fördelar med arrangemanget med fyra handledare.

– Det är jättebra, eftersom de har en bra kombination av olika bakgrunder. Jag kan få svar på alla mina frågor. Och vi har hittat en form för hur vi ska dela upp arbetet, var vi ska satsa mest och hur vi ska skriva artiklar, säger hon.

Stärker regional konkurrenskraft

Sahar Tahvili deltar i forskarskolan ITS-EASY – Embedded Software and Systems, som finansieras av KK-stiftelsen och drivs av Mälardalens högskola.

– Syftet med forskarskolorna är att ge näringslivet viktig kompetensförsörjning och att stärka den akademiska miljön vid lärosätet. Det ligger helt i linje med KK-stiftelsens uppdrag som är att stärka svensk konkurrenskraft och att stödja nya lärosäten, säger Linda Gustavsson vid KK-stiftelsen.

Som nya lärosäten räknas de som bildades efter 1977 års högskolereform. Det är dessa, liksom näringslivet i regionen, som ska stärkas med satsningen.

– Akademin spelar en viktig roll för regional utveckling, och inte minst genom att tillgodose de kompetensbehov som finns regionalt. Många av Sveriges internationella företag finns utanför storstadsregionerna, och det är avgörande att de kan hitta rätt kompetens i regionen. I många fall har också de nya lärosätena spetskunskap inom områden som är relevanta för närliggande näringsliv, säger Linda Gustavsson.

Tio olika områden

Bland de företag som är med finns såväl forskningsintensiva stora bolag som ABB, Volvo och Sandvik, som mindre utan tidigare erfarenheter av forskning. Frågeställningen är gemensam och relevant för både företaget och lärosätet.

– Det ger en bra möjlighet för en akademiker att få testa riktiga data i industrin. Såväl kvalitet som resultat blir bättre med kombinationen av akademi och industri, säger Sahar Tahvili.

KK-stiftelsen driver just nu tio forskarskolor inom lika många olika områden, med sammanlagt 168 doktorander. De antas i grupp och följs åt genom doktorandkurser och seminarier, med mera.

– Det ger ett mervärde för doktorander och företag att de inte är ensamma. De kan träffa andra från samma bransch. Företagen kan utbyta erfarenheter, säger Linda Gustavsson.

Inte uppdragsforskning

Akademins samverkan med industrin är ibland omdiskuterad. Linda Gustavsson ser dock inget större problem med detta.

– De lärosäten vi samarbetar med har ofta kommit långt med samverkan och ser det som en styrka och konkurrensfördel att samarbeta med industrin. De som inte ser det som en fördel för forskare att samverka söker sig inte till oss.

Hon tror att det bakom skepsisen mot samverkan finns en rädsla att samverkansprojekt innebär att industrin beställer forskning, bestämmer agendan och tar över projekten.

– Vi följer upp och säkerställer att projektet är relevant för båda parter. Forskarskolorna handlar inte om uppdragsforskning.

Mindre kontroversiellt

Den här bilden bekräftas av Johan Sterte, rektor vid Luleå tekniska universitet. Universitetet samarbetar med de flesta stora industriföretagen i Sverige och är det av landets lärosäten som får störst andel extern finansiering direkt från näringslivet.

– Vi har utvecklat en modell att samverka, där vi definierar frågor och genomför projekten tillsammans. Vi jobbar med industrin, inte åt den, säger han.

Johan Sterte ser samverkan snarare som en konkurrensfördel för Sverige.

– Det finns de som ser en risk att samarbeten tummar på forskningens och forskarnas frihet. Och det har tidigare funnits avtal som till exempel inskränkt möjligheterna att publicera. Men jag tror inte att det förekommer i dagsläget. Som nation har Sverige kommit långt vad gäller samverkan. Det är en av landets främsta styrkor.

Text: Siv Engelmark
Foto: Malin Rosqvist

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Katarina

    Stanford University är en förebild när det gäller samverkan mellan universitet och företag och har skapat en mycket kreativ miljö.

    2016.05.19