Jönköping University hette tidigare Högskolan i Jönköping på svenska. Men eftersom man vänder sig till internationella studenter har man valt det engelska namnet genomgående.

Högskolorna som kallar sig University

2016-05-17

University College är den korrekta engelska översättningen av högskola. Men nästan inga svenska högskolor använder den översättningen. De flesta kallar sig University. Medan de svenska namnen är reglerade finns inga nationella regler för de engelska.

Det är inte vilket lärosäte som helst som får kalla sig universitet. Det är regeringen som beslutar vilka som får universitetsstatus. Namnen anges i högskoleförordningen. Men de engelska översättningarna kan göras friare. Tidigare innehöll högskoleförordningen bestämmelser även om dessa, men de reglerna är upphävda sedan länge.

– De togs bort redan 1998. Nu finns inga nationella bestämmelser. Det är mer en lämplighetsfråga och i första hand något för lärosätena att ta ställning till, säger Mikael Herjevik som är biträdande chefsjurist vid Universitetskanslersämbetet.

Frågan om att reglera översättningarna aktualiseras då och då, men det finns inga konkreta planer på det, enligt Mikaela Staaf vid utbildningsdepartementet. I Universitets- och högskolerådets svensk- engelska ordbok översätts högskola med University college.

– University College är den korrekta översättningen. Samtidigt är det inte helt entydigt. Utomlands kan beteckningen användas för en del av ett universitet, säger hon.

Examensrätten skiljer

Skillnaden mellan ett universitet och en högskola i Sverige är att det bara är universitetet som kan examinera doktorer inom alla områden. Även högskolor kan dock få tillstånd att ge doktorsexamen, inom ett visst område. Universitetskanslersämbetet beslutar och ger tillstånd till de statliga högskolorna. För enskilda utbildningsanordnare beslutar regeringen.

Många av de svenska högskolorna har idag rätt att examinera doktorer inom ett eller flera områden. Högskolan i Jönköping får till exempel examinera doktorer i industriell produktframtagning samt inom humsam-området, utom i statsvetenskap. Högskolan är också ett av de lärosäten som har ordet University i sitt engelska namn. Sedan i fjol används Jönköping University också som svenskt namn.

– Vårt namn på engelska är sedan många år Jönköping University och vi har valt att använda samma namn även i vår kommunikation inom Sverige. Vi har en internationell profil och vill ha en enhetlig avsändare nationellt och internationellt. Vi har studenter och personal från över 80 länder och erbjuder en internationell miljö även på campus i Jönköping. Det vill vi synliggöra redan i vårt namn, säger prorektor Lars Niklasson.

”Ett system, två benämningar”

Han anser att University är en korrekt översättning eftersom lärosätet får examinera doktorer. Och han ser inte att namnet kan vara vilseledande för studenter och forskare utifrån.

– Sverige har ett system för högre utbildning, men två benämningar på lärosätena, universitet och högskola. Samtliga lärosäten har numera möjlighet att erbjuda utbildning på alla nivåer. Internationellt sett är det inget konstigt att oberoende lärosäten med examinationsrätt på alla nivåer kallas University, säger Lars Niklasson.

Högskolan i Jönköping är en stiftelse och står formellt utanför språklagen som innebär att myndigheter ska använda svenska som huvudregel.

Men högskolan uppfattas som en representant för högskolesektorn på precis samma sätt som statliga lärosäten, och bör i den rollen ta ett språkpolitiskt ansvar för användningen av svenska, menar Språkrådet i ett svar till Curie. Rådets rekommendation är att använda det svenska namnet Högskolan i Jönköping i tal och skrift på svenska.

– Vi respekterar Språkrådets synpunkt, men vi arbetar på en global marknad och anpassar vår kommunikation till detta genom att använda en enhetlig avsändare, säger Lars Niklasson.

Text: Siv Engelmark
Foto: Jönköping University

19 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Johan

    Faktarutan till höger i bild tycks inte riktigt stämma. Högskolan Väst kallar sig själva för "University West". Se exempelvis här:http://www.hv.se/en

    2016.05.17

  • Johan

    Samma sak gäller för Mälardalens högskola. De tycks använda namnet "Mälardalen University". Se här och klicka på "In English":http://www.mdh.se/

    2016.05.17

  • Redaktionen Curie

    Tack för påpekande Johan. Vi har nu uppdaterat listan./Redaktionen

    2016.05.18

  • Peter

    Stockholms Konstnärliga Högskola kallar sig för Stockholm University of the Arts, och har uniarts.se som hemsida/ Peter

    2016.05.20

  • Alf Olsson

    Yrkeshögskolor utfärdar "högskolepoäng" där 0,5 termin teori och 1,5 termin arbetspraktik ger 200 "högskolepoäng" som sedan används som merit utan förklaring tex Sparbanken i Norrtälje för "licensierad premiumrådgivare". Vilseledande tycker jag!

    2016.05.20

  • Karin

    Ni skriver på ett ställe att den korrekta översättningen är "college universitet" och på ett annat "university collage". Jag känner igen det senare som jag tror är korrekt.

    2016.05.20

  • Zita Tersman

    Bra Curie! Genom att högskolorna kallar sig universitet, ungefär som när folk byter till som de tycker fina adelsklngande efternamn typ Leijonthass - blir rankingen viktigare. Det borde finnas ett nationellt, eller åtminstone, nordiskt rankingssystem som kan underlätta för studenter, industrin och donatorer. Alla känner ju inte till att det finns klasskillnad mellan olika lärosäten, olika nivå.

    2016.05.20

  • Claes

    I USA finns det också verksamheter som kallar sig "University" trots att de i realiteten är yrkesskolor. Eftersom skillnaderna där är uppenbara är det ett litet problem. Systemet bygger på att en utbildningsanordnare får sin status i allmänhetens ögon genom hur väl de etablerat sig. Med andra ord är det omöjligt för de där yrkesskolorna att bli uppfattade som universitet. Istället blir de i bästa fall betraktade som något som fyller en funktion för människor som vill ta sig vidare från de allra enklaste jobben. I sämsta fall betraktas de som bedragare och ockrare.I Sverige är förhållandena annorlunda, i varje fall vad gäller de högskolor som beskrivs i artikeln. De svenska högskolorna åtnjuter i allmänhetens ögon (inkl utländska studenter) officiell status oavsett om de drivs i form av stiftelse eller inte. Det medför ett ansvar som borde stämma till eftertanke. För övrigt kallas alla lärare i USA för professor. I linje med den logik som används för att legitimera användandet av university är det kanske nästa steg. Om alla lärare vid högskolor som använder denna logik också får rätt till 'salaries' därefter så löser sig kanske frågan t o m i det liberala system vi nu fått.

    2016.05.20

  • Fredrik Karlsson

    Spelar det någon roll vad högskolorna kallar sig på engelska så länge det framgår att det är ett lärosäte för högre utbildning?

    2016.05.20

  • Ulf Nilsson

    Visst är det väl ändå lite kul att i princip vem som helst får kalla sig "university", samtidigt som vi har namnskydd på sju olika korvsorter (falukorv, wienerkorv, köttkorv, fläskkorv, frukostkorv, prinskorv, medvurst).Eller säger det i själva verket något om akademins ställning i vårt svenska samhälle?

    2016.05.20

  • Redaktionen Curie

    Tack för påpekanden om att det blev fel på ett ställe om University Collage, det är nu åtgärdat./Redaktionen

    2016.05.20

  • Per

    Högskolorna är väl små problem i sammanhanget, då är det värre med diverse Akademier och Folkuniversitet t.ex.

    2016.05.20

  • Ronald Stade

    Lärosäten är inte naturliga arter. Bakom benämningarna står politiska beslut. Dessa beslut har inte alltid med verkliga förhållanden att göra, exempelvis avseende kvaliteten på utbildningen, antal doktorander, starka forskningsmiljöer osv. I stället handlar det, som nästan alltid, om pengar. Universitet kostar staten mera än högskolor.Så länge högre utbildning och forskning prioriterades räckte det med att ett lärosäte hade minst två vetenskapsområden för att en högskola skulle förvandlas till universitet. Det systemet avskaffades. Numera kan högskolor ha lika många eller rentav fler vetenskapsområden än ett universitet och ändå inte ges universitetsstatus av regeringen.Skillnaden mellan en högskola och ett universitet har således ingenting med kvalitet, men väl med pengar att göra.

    2016.05.20

  • Tomas Brytting

    Saknade min egen högskola i er lista: Ersta Sköndal University College (numera med examinationsrätt på doktorsnivå inom civilsamhällesforskning och palliativ vård.)

    2016.05.23

  • Ronnie

    Varför tillåts högskolorna att blåsa upp sig själva till universitet på såväl svenska som engelska när detta i grund är felaktigt. Såväl Regering som Universitetskanslersämbetet bör stävja detta oskick.

    2016.05.23

  • Bob

    Another translation is 'Polytechnic' - which is what many of them are: places where people go to get trained, and the focus is on teaching at a high level, rather than research. What is so wrong with that profile? Too many universities, but it's a worldwide phenonmenon.

    2016.05.25

  • Louis-Auguste Cyparis

    En skam att det är tillåtet. De borde skämmas för sina lånta fjädrar.

    2016.05.27

  • Kristina

    Generande för Sverige.Nu när vi kräver utländska studenter på avgift för att studera i Sverige är det extra viktigt att vi har en namnstandard även för engelska. Det här är falsk marknadsföring.

    2016.06.15

  • Per Lindberg

    Tack Curie för att ni tar upp detta "delikata" spörsmål. Själv blev jag, när jag började på Högskolan i Gävle upprörd över att man kallade sig University of Gävle. Det är ju ett University college sa jag, just hemkommen från postdok i Kanada. Tycker alltid det är viktigt, inte minst i undervisningen, att vi är tydliga med hur vi definierar olika företeelser antingen det är hälsa, hållbar utveckling eller högskola. Vi måste ju veta vad vi har att förhålla oss till.

    Ett annat exempel som jag tycker Curie skulle ta tag i är att det är olika krav, mycket olika, på vad som krävs för att bli docent vid olika lärosäten. Kanske gäller det även professorer - där har jag mindre insikt. Här handlar det om att kompetensnivån, så som den uttrycks i antagningskraven, varierar på ett osmakligt sätt. Klart att högskolor vill höja nivån på sin lärarstab - det ser bra ut gentemot UKÄ! Personligen tycker jag det är märkligt att man redan som postdok kan bli docent. Eller att man inte gjort klart sin högskolepedagogiska utbildning, docent är ju den högsta lärarnivån man kan nå. En docent bör väl kunna uppvisa både bredd och djup, ha akademiska erfarenheter av olika slag eller är jag ute och "vandrar? Det är vilseledande både för akademin och utåt. Här önskar jag nationella riktlinjer.

    2016.12.20