fri tillgång till forskning

Öppenhet enda vägen framåt

2016-04-27

Vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk som finansieras med offentliga medel ska från 2025 publiceras så att de är fritt tillgängliga. Det är regeringens mål. Läs den sista av fem artiklar om open access.

För drygt ett år sedan lämnade Vetenskapsrådet över sitt förslag till regeringen om nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information. För att få synpunkter på förslaget (se faktaruta) ordnade regeringen en hearing i december 2015.

– Det var ett tillfälle att markera att regeringen har tagit över arbetet och ansvaret, hearingen ersatte också ett eventuellt remissförfarande, förklarar Eva Stensköld, departementssekreterare vid forskningspolitiska enheten, utbildningsdepartementet.*

Vid hearingen deltog olika intressegrupper som forskare, forskningsfinansiärer, universitet och universitetsbibliotek.

– Då kunde vi diskutera med berörda parter kring fördelning av ansvar, rollfördelning, samt vägen framåt.

Stor enighet

Trots att det är många problem som behöver lösas råder det ändå en stor konsensus kring open access, menar Eva Stensköld.

– Alla som var på hearingen delar åsikten att det här är någonting vi måste göra tillsammans. Det finns många frågor men det är ingenting vi kan välja att inte göra. Det tar tid och det är inte lätt men det är en gemensam rörelse i hela Europa och resten av världen.

Inom Europa ligger Sverige ganska bra till, enligt Eva Stensköld som framhåller vikten av att länderna håller ungefär samma takt. Liksom många andra betonar hon också att open access är en demokratifråga; våra skattemedel ska komma allmänheten till godo och forskningsresultat som är finansierade med offentliga medel ska vara tillgängliga för alla.

Den transparens som det leder till är också ett sätt att bibehålla och öka allmänhetens förtroende för forskningen.

Meritering och forskningsmedel

En stor fråga vid en övergång till open access är den kring meritering och tilldelning av forskningsmedel. Eva Stensköld beskriver det som en cirkel där meritering och tilldelning av forskningsmedel hänger ihop: Forskare meriterar sig genom att publicera i en tidskrift med hög impaktfaktor, och det är dessa publiceringar som ligger till grund för bedömning vid tillsättning av tjänster eller tilldelning av forskningsmedel.

De tidskrifter som har högst impaktfaktor är oftast prenumerationsbaserade utan open access. Enligt Eva Stensköld blir det viktigt att byta publiceringssystem.

– Det kräver lyhördhet och framförallt samarbetsvilja hos alla aktörer – forskarna, finansiärerna, universiteten och förlagen. Som det är nu ser till exempel förlagen möjligheten att ta betalt två gånger. En gång för universitetsbibliotekens prenumerationer, och en gång av forskare som vill göra sina forskningsresultat tillgängliga även för icke-prenumeranter genom open access-publicering.

Parallellpublicering kan vara nödvändig under en period, menar Eva Stensköld.

– Men vi måste hitta ett system som säkerställer att kostnaderna för publicering inte blir mycket högre än nu.

Frågan om open access och kopplingen till systemen för meritering och medelstilldelning är en fråga som behöver utredas vidare. Det är också något som Vetenskapsrådets förslag pekar på.

Framåt tillsammans

Det största motståndet kommer inte helt oväntat från förlagen, enligt Eva Stensköld. Forskarna kan också känna en viss oro över vad som komma skall. Många är redan i en utsatt position och redskap för hur man ska hantera krav på open access-publicering saknas, påpekar hon.

Just därför är det viktigt att få alla bitar att falla på plats, och att alla aktörer och intressegrupper jobbar tillsammans för att hitta den bästa lösningen.

– Vi vill inte lägga fram tvingande strukturer innan möjligheten att jobba mot det hållet finns. Det måste gå hand i hand, avslutar Eva Stensköld.

Fotnot: Sedan intervjun gjordes har Eva Stensköld börjat arbeta vid enheten för kulturarv och livsmiljö på kulturdepartementet.

Läs mer i Curie om open access:

Forskning sprids brett via Wikipedia

Ny arena för vetenskapliga böcker

Han ger forskare råd om open access

I framtiden publicerar vi forskningen öppet

Text: Natalie von der Lehr
Foto: Frenta

2 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Hamed Hamid Muhammed

    Alla WSEAS-tidskrifter är verkligen kostnadsfria & open-access, men bekämpas av de välkända/väletablerade "ideella förlagen" som tar betalt av antingen författaren eller läsaren. Det tar ca 6-9 månader för att granska och publicera en artikel i WSEAS-tidskrifter.Det bör finnas/startas flera WSEAS-liknande "på riktigt ideella förlag".

    2016.04.29

  • Lars Hellström

    En lösning skulle ju kunna vara att _inte_ basera tilldelning av forskningsmedel o.dy. på bibliometriska mått, i synnerhet inte sådana som bygger på tidskrifters "impact factor". Men bibliometri stämmer väl med tidsandan (New Public Management med mera), och den grupp forskare som producerar bibliometri är ofta idoga förespråkare för dess användning. Att bibliometrin skulle kunna hitta det som i framtiden visar sig vara viktig forskning finns det väl dock inte så mycket stöd för.Vad gäller de vetenskapliga förlagen så kan man undra om de alls tillför något mervärde. Väldigt ofta utgörs deras insats endast av att på de tryckfärdiga sidor (camera ready copy) man som författare lämnar ifrån sig stämpla "(c) förlaget". Vem behöver det, när det finns arXiv?

    2016.04.29

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter