Sveriges lantbruksuniversitet har kommit långt i användningen av Wikipedia. När två SLU-forskares resultat om talltitan spreds via ett pressmeddelande fördubblades antalet sökningar på talltita på Wikipedia.
Fri tillgång till forskning

Forskning sprids brett via Wikipedia

2016-04-26

Totalt 70 000 visningar på Wikipedia under en månad – om ett smalt men banbrytande forskningsresultat. Det blev effekten när forskarna arbetade medvetet med pressmeddelanden och uppdaterad information på Wikipedia för att nå ut med sin studie. Läs den fjärde av fem artiklar om open access.

Många forskare arbetar allt mer aktivt med tredje uppgiften och att sprida sin forskning till allmänheten genom fria texter, open access. Där har Wikipedia fått en allt viktigare roll, det digitala uppslagsverket accepteras numera som en pålitlig informationskanal.

Den ideella föreningen Wikimedia Sverige är en av de krafter som bidrar till det.

– Många forskare har insett att en timmes skrivande på Wikipedia ger en otrolig utväxling när man ser hur många som hittar till den lilla biten av information, säger Sara Mörtsell som arbetar som utbildningsansvarig på Wikimedia Sverige.

I sitt arbete hjälper hon forskare, lärare, studenter och kommunikatörer att använda uppslagsverket.

Sara Mörtsell arbetar bland annat med lärare på olika stadier, från grundskola upp till doktorandnivå, för att stödja dem att handleda sina studenter. Det handlar om att få studenterna att träna upp sin analysförmåga, att utröna hur väl artikeln beskriver ämnet och vad som eventuellt saknas.

– De behöver lära sig att hantera källor, skriva källhänvisningar och förstå hur innehållet har hamnat där. Att bli en bättre rustad läsare.

SLU har kommit längst

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har kommit längst i användningen av Wikipedia. De började 2013 – som ett av de första universiteten i världen – att lägga in och korrigera texter på Wikipedia och deras forskare har sedan dess bidragit med minst 1 500 redigeringar på 13 olika språk. Nu är sammanlagt nio universitet involverade i ett gemensamt projekt.

Ett gott exempel på hur forskning kan nå ut brett är när två SLU-forskares resultat om att talltitan minskat i antal på grund av storskalig skogsröjning, gick ut i ett pressmeddelande för ett par år sedan. Samma dag fördubblades antalet sökningar på talltita på Wikipedia.

– Eftersom det finns ett jättestort intresse för småfåglar i Sverige går många vidare till Wikipedia och där hade forskarna sett till att uppdatera texten. På så sätt kan man förlänga forskningens räckvidd, konstaterar Sara Mörtsell.

Fantastiskt resultat

Ett annat exempel på hur effektivt forskning kan spridas hämtar hon från Uppsala universitet. Mikrobiologen Thijs Ettema upptäckte 2015, tillsammans med andra forskare, en ny livsform, en mikrob som fick namnet Lokiarchaeota. Han skrev en text på engelska som kom upp på förstasidan av engelska Wikipedia och fick 70 000 visningar under en månad.

– Det är ett fantastiskt resultat för ett ämne som är så specialiserat, säger Sara Mörtsell.

På Uppsala universitets webbplats finns även en populärvetenskaplig presentation av denna upptäckt, samt forskargruppens vetenskapliga texter och en länk till en artikel från BBC. På så sätt sprids resultaten till läsare på olika nivåer. Sara Mörtsell konstaterar att humaniora än så länge ligger efter, men bland andra Linköpings universitet är på gång att jobba med humanioraämnena på Wikipedia.

Vändpunkt för Wikipedia

Under Wikipedias första år möttes uppslagsverket med misstro, inte minst inom vetenskapliga kretsar. Eftersom vem som helst kan redigera text blev det ibland fel. En vändpunkt kom 2005 när tidskriften Nature presenterade en jämförande analys mellan Encyclopædia Britannica och Wikipedia.

– Den kom fram till att det fanns fel i båda som var i stort sett jämförbara, men Wikipedia var mer uppdaterad och hade större bredd. Det finns ett stort community runt Wikipedia, som snabbt upptäcker och ändrar om någon går in och förstör, säger Anna Troberg som är verksamhetschef på Wikimedia Sverige.

Där jobbar de också med att engagera forskare att adoptera artiklar genom att gå in och kolla då och då, lägga in ny information, ta bort eventuella fel och därmed sätta en kvalitetsstämpel.

Idag är 90 procent av dem som skriver för Wikipedia män, oftast välutbildade vita män från västvärlden.

– Det är jättebra att de medverkar men vi måste också få in andra; kvinnor, hbtq-folk, äldre personer och människor som inte kommer från väst. När vi skriver om vår egen tid vill vi skicka vidare en helhetsbild till eftervärlden. Och det är omöjligt om de som bidrar är för lika varandra. Man missar ämnen och man missar perspektiv, säger Anna Troberg.

Läs mer i Curie om open access:

Öppenhet enda vägen framåt

Ny arena för vetenskapliga böcker

Han ger forskare råd om open access


I framtiden publicerar vi forskningen öppet

Text: Helena Östlund
Foto: Sven-Olof Ahlgren / TT

4 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Lionel Guy

    Tack för en väldig bra artikel! Det ingår i vårt uppdrag som forskare att dela vår kunskap med publiken, och Wikipedia är ett utmärkt sätt att göra det. Jag ville bara påpeka att det var faktiskt jag (som är nästsist författare på Nature artikeln som beskriver Lokiarchaeota) som skrev första version av Wikipedia sidan (se https://meta.wikimedia.org/wiki/User:Liolegionellab).

    2016.04.27

  • Loekie

    Förstår inte hur man kan påstå att Wikipedia är accepterat som pålitlig informationskanal. Accepterat av vem?Till exempel, bara för någon månad sedan upptäckte jag att en Wikipedia sida på engelska och motsvarande sida på svenska påstod rena motsatsen angående en viss metod.

    2016.04.29

  • Lennart Guldbrandsson

    Loekie: Det är inte en eller en liten grupp människor som satt någon godkännande-stämpel på Wikipedia, utan den halva miljard personer som besöker Wikipedia varje månad. Och ingen har hävdat att det inte finns fel i enstaka artiklar, men som helhet är systemet robust och artiklarna ganska tillförlitliga. De är helt enkelt ett uppslagsverk.

    2016.05.02

  • Per A.J. Andersson

    Loekie: (ang. motsatser i olika texter) Så kan det säkert vara. Kunskap står inte skriven i sten, och inga artiklar på Wikipedia är färdiga. Wikipedia skrivs av människor (med hjälp av maskiner), vilket innebär att man kan välja och prioritera olika källor som stöd för texterna och deras slutsatser. Tillsammans kan vi – och du! – hjälpa till i det arbetet.

    2016.05.16

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter