När tankesmedjan Matter ger råd om ansvarsfull innovation tar man lärdom av det förflutna och tidigare debatter om till exempel genmodifierade växter. Raps (bilden) är en av de växtsorter där det finns genmodifierade varianter som är godkända för livsmedelsproduktion i EU.

Innovation med ansvar

2016-04-11

Nya tekniker innebär både nya möjligheter och nya utmaningar för samhället. Den brittiska tankesmedjan Matter hjälper företag, universitet och organisationer att förstå och implementera ansvarsfull innovation under hela processen.

Hilary Sutcliffe startade tankesmedjan Matter för lite mer än tio år sedan. Tidigare hade hon arbetat länge för organisationer som driver frågor om mänskliga rättigheter och ansvarsfullt företagande, på engelska Corporate Social Responsibility, CSR.

Under ett möte på Matter diskuterade man hur man kan lära sig av det förflutna, speciellt av debatten kring odling av genmodifierade växter. Då nämndes forskningsfältet nanoteknik som ett område där det skulle vara möjligt för att tillämpa lärdomarna från den tidigare debatten. År 2007 grundade Hilary Sutcliffe Responsible Nanoforum för att stödja en ansvarsfull utveckling som svarar mot samhällets behov och utmaningar.

– Genom arbetet med alla olika intressegrupper insåg vi att samma principer kan tillämpas på diskussioner om andra nya tekniker, till exempel robotik och syntetisk biologi. Det var då Nanoforum blev tankesmedjan Matter, för att undersöka ansvarsfull innovation inom andra områden.

Idag har Hilary Sutcliffe en rådgivande roll vid universitet, företag och projekt som finansieras av EU. Intresset för hur man kan tillämpa nya tekniker på ett ansvarsfullt sätt växer i såväl Storbritannien som i resten av Europa och världen.

– Forskning och innovation är numera internationell och även om olika länder har olika tillvägagångssätt finns det mycket som är gemensamt.

Tänk på helheten

Konceptet bakom ansvarsfull forskning och innovation, eller responsible research and innovation (RRI), som det heter på engelska, låter enkelt i teorin men är mer komplext i praktiken. Hilary Sutcliffe gör en förenklad sammanfattning.

– Samhällsnyttan ska vara i fokus och innovationer ska inte orsaka fler problem än vad som går att lösa.

RRI uppmuntrar forskare att se på sin egen forskning ur ett helhetsperspektiv och tänka på hur den kommer att påverka samhället i stort. Detta är av särskild vikt när forskningen finansieras via skattemedel. Det skulle vara oansvarigt att inte fundera över hur man spenderar dessa pengar, menar Hilary Sutcliffe.

– Det är kontroversiellt, den vetenskapliga friheten anses vara helig och forskning ska inte vara politisk. Men finansieringen av forskningen är redan politiskt styrd.

Målet med RRI är öppenhet – bakom många innovationer ligger kraftfulla tekniker och starka intressen.

– Vi måste lära oss från gamla misstag och skandaler när vi gör avvägningar om åt vilket håll forskningen ska gå och hur vi kommer att tillämpa den. I varje skede av utvecklingen fattas beslut – några dörrar stängs medan andra öppnas. Genom att tillämpa RRI blir allt detta mer tydligt och öppet istället för att processen sker i slutna rum.

Föra samman olika aktörer

Tankesmedjans roll är att sammanföra olika aktörer som akademiker, företag, policy makers och intresseorganisationer samt allmänheten. Målet är att alla parter ska tänka igenom var i processen man befinner sig just nu, vart man vill gå och hur man når dit.

Ibland kan det vara en utmaning att få till en dialog mellan ihop olika grupperingar som miljöorganisationer och stora vinstdrivande företag. Många gånger handlar det om det hur man kan hantera alla känslor och förutfattade meningar.

Hilary Sutcliffes råd låter enkla, men hon betonar att det varken är enkelt eller uppenbart.

– Var försiktig och tänk på hur din forskning kan komma att påverka människor och miljön. För företag och forskare som tar fram nya innovationer för marknaden blir det allt viktigare att vara öppen om arbetsprocessen. Hur har du kommit fram till slutsatsen att en ny metod eller teknik är säker? Det handlar om att bygga upp ett förtroende för teknisk innovation.

Hellre revolution än evolution

Vissa forskningsområden har kommit längre än andra när det gäller att tänka i dessa termer. Det gäller speciellt de områden som ligger nära tillämpning.

– Vi ser intressanta exempel inom nanoteknik och robotik. De flesta förstår många tillämpningar inom robotik och det är ganska lätt att se att samhället kommer att påverkas. Andra områden som syntetisk biologi är nyare och mer abstrakta, därför är det svårare att förstå hur dessa kommer att tillämpas i praktiken.

Hilary Sutcliffe menar att en mycket viktig del i processen är att lyssna och ta in och bearbeta den respons man får. Hon använder sig av en triangel som utvecklades i Storbritannien och kallas för ”public engagement traingle” I triangeln hamnar de tre processerna ”skapa tillsammans”, ”kommunicera” och ”lyssna” i var sitt hörn.

Hon har själv lagt till processen ”fundera/tänka” i mitten av triangeln. Med det menar hon processen att bearbeta informationen som kommit fram under processen. På så sätt blir kommunikation någonting givande istället för någonting som bara finns med för formens skull.

– Det är precis här vi kan skapa en revolution, istället för en evolution där saker händer långsamt av sig själv. Genom att lyssna, utvärdera och använda den information man fått skapar man innovation med ansvar, förklarar Hilary Sutcliffe.

Fotnot: Hilary Sutcliffe är inbjuden talare vid årets Forum för forskningskommunikation (FFF), i samband med Vetenskapsfestivalen i Göteborg, 13-17 april.

Text: Natalie von der Lehr
Foto: Matton

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter