Anette Novak efterlyser mer journalistisk granskning av forskning och forskarvärlden. Anders Ekbom (bilden) var ordförande i den granskningskommitté som utredde den norske cancerforskaren Jon Sudbøs forskningsfusk.
anette Novak:

”Granska forskningen mer”

2016-02-04

Anette Novak hade arbetat länge inom medievärlden. För två och ett halvt år sedan fick hon jobbet som vd för forskningsinstitutet Interactive Institute Swedish ICT. Arbetet har gett henne nya insikter och åsikter om forskares villkor och forskningsbevakning.

Forskningsinstitutet med det aningen krångliga namnet grundades 1998 av Stiftelsen för strategisk forskning. Forskningen fokuserar bland annat på interaktionsdesign, visualisering, användarbeteende och spel. Idag ingår institutet i koncernen Swedish ICT som ägs av statliga RISE (Research Institutes of Sweden) och av den svenska industrin.

Som journalist hade hon mycket att lära om forskarvärlden, konstaterar Anette Novak.

– Innan jag började här hade jag inte klart för mig hur hård internkonkurrensen är. Jag visste till exempel inte att de svenska forskningsinstituten inte är ordentligt grundfinansierade. Jag tror det är okänt för marknaden också, för när vi ska gå in i samarbeten måste vi ofta börja med att förklara att vi behöver kostnadstäckning. Företagen tror att vi är försörjda eftersom vi är statliga, säger Anette Novak.

Saknar kritisk rapportering

Den nya rollen har också fått henne att på ett nytt sätt se på medierapportering om forskning. Framför allt saknar hon ordentliga granskningar.

– Det förvånar mig att det så sällan syns. Väldigt ofta låter man bara forskaren prata fritt. Det är ju en sak om det är poängen med till exempel ett reportage. Men all vetenskapsrapportering kan inte gå ut på att bara lyfta fram nya rön, utan att ställa dem mot annan forskning eller själv analysera de möjliga konsekvenserna.

Om medierna hade ett mer kritiskt förhållningssätt till vetenskapen tror hon att det skulle ge flera nya perspektiv. Till exempel journalistik om vilken forskning som inte görs; vad som väljs bort och hur prioriteringar görs. Eller mer långsiktig journalistik, som ställer frågor om vad dagens forskning får för effekter i framtiden.

Forskarna har också ett ansvar

En del av ansvaret för bra vetenskapsrapportering ligger hos forskarna själva, menar Anette Novak. På Interactive Institute byggs ofta demonstratorer och prototyper, något som hon tror underlättar bredare förståelse för forskningen. Men alla forskningsfält lämpar sig förstås inte för prototypbyggen.

– Nej, det är klart. Men jag tror att det finns en potential för akademin och instituten att komma närmare varandra och samarbeta ännu bättre kring det här. En del av ekonomistyrningen i dagens forskningslandskap motverkar tyvärr samarbete. Om forskningsinstitutens framgång endast mäts i omsättning finns ju en risk att krassa ekonomiska överväganden leder till att viktig forskning inte blir av, säger Anette Novak.

Som exempel tar hon välfinansierade excellenscentra inom akademin som väljer att endast spendera sina forskningsanslag på den egna gruppen, istället för att bygga kompetens och kunskap i samarbete med exempelvis instituten.

En journalistisk grundprincip

Just de ekonomiska förhållandena i forskarvärlden är ett viktigt skäl till att granskning behövs. Anette Novak påpekar att en journalistisk grundprincip är att alltid ställa sig frågan vad intervjupersonen kan ha för syfte med det den säger. Ett möjligt syfte för forskare är förstås att attrahera finansiering.

– Inom juridiken granskas hur domstolar dömer – men när får vi en rejäl medial granskning av hur forskningsmedlen fördelas? Får män mer än kvinnor, går mer pengar till vissa inriktningar eller till vissa orters institutioner? Är fördelningen rimlig? Det finns givetvis formella granskningar, men jag tror att medial exponering av eventuella skevheter skulle ge större vilja till positiv och konstruktiv förändring.

Föreningen Vetenskap & Allmänhet har tillsammans med SOM-institutet i en pilotstudie undersökt svenska nyhetsmediers rapportering om forskning. I studien räknades antalet artiklar om forskning i fem stora dagstidningar under september månad åren 2002–2015. Periodens sex första år publicerades i snitt 39 forskningsartiklar i september. Åren därefter ligger snittet på strax över 21 artiklar.

Vetenskap & Allmänhet konstaterar i sin redovisning att flera aspekter inte undersökts. Rapporterar svensk dagspress faktiskt mindre om forskning än förr? Eller är dagens artiklar till exempel längre och går mer på djupet än för tio år sedan? Fler studier behövs, menar föreningen.

– Forskningen är en samhällssektor som får stora skattemedel varje år, och efter vad jag förstår växer den svagt. Om det är så att det motsvaras av en negativ trend bland dem som granskar sektorn så är det oroväckande. Kritisk granskning är ju ett viktigt inslag om man vill upprätthålla kvalitet, minska mismanagement och potentiellt missbruk av allmänna medel. Då borde kanske forskningsfinansieringsmodellen innehålla medel till detta, säger Anette Novak.

Text: Lisa Kirsebom
Foto: Cornelius Poppe / Scanpix