Industrins andel av FoU minskar

2016-01-26

Sverige satsar allt mindre på forskning och utveckling och det är företagen som drar ned. Deras andel av investeringarna minskade från 75 till 67 procent mellan 2003 och 2014. Men det är främst utvecklingsarbete som drabbas. Bara två procent av företagens FoU-satsningar går till grundforskning.

År 2014 satsade Sverige 123,8 miljarder kronor på forskning och utveckling. Det är en minskning med 2,5 miljarder jämfört med föregående år, enligt en prognos från SCB. Och det är företagen som drar ned.

Deras FoU-satsningar minskade med 4,1 miljarder jämfört med året före. I universitets- och högskolesektorn ökade däremot investeringarna med knappt 1,6 miljarder kronor.

– Minskningarna är en trend vi har sett i näringslivet en tid och det är bekymmersamt. Den förra regeringens investeringar i forskning och infrastruktur vägde upp en del, säger Helene Hellmark Knutsson som är minister för högre utbildning och forskning.

Sett över en längre tid är skillnaderna i kronor inte så stora. Jämför man exempelvis FoU-satsningarna 2003 och 2013 har de ökat något. Men samtidigt har BNP under samma period ökat mycket mer.

Nya resurser investeras inte i FoU

Det innebär att andelen som går till forskning och utveckling sjunker. År 2003 satsade Sverige 3,6 procent av BNP på FoU. År 2013 hade andelen minskat till 3,3 procent.

– Forskningsinvesteringarna har legat stilla i absoluta tal, men ekonomin har vuxit. De resurser som har tillkommit har inte investerats i forskning, säger Emil Görnerup som är forsknings- och innovationspolitisk expert vid Svenskt näringsliv.

På sikt är det en olycklig utveckling om inte satsningarna på FoU ökar, menar han.

– De är ett mått på ekonomins kunskapsintensitet.

I en global jämförelse har Sverige tappat. Från början av 2000-talet fram till 2006 var vi det land som satsade näst mest i världen av BNP på forskning och utveckling, efter Israel. År 2013 har Sverige fallit till en femteplats, passerat av Sydkorea, Japan och Finland.

Företagens andel minskar

Företagens andel av de totala utgifterna för forskning och utveckling var 2003 närmare 75 procent. År 2014 hade deras del sjunkit till 67 procent, enligt SCB:s prognos.

– Ett fåtal storföretag som Astra Zeneca och Ericsson har minskat sina investeringar i Sverige. Det är så stora och dominerande att det får genomslag, Men det som är olyckligt är att vi inte kan se att nya företag växer fram och intensifierar i Sverige, säger Emil Görnerup.

Han framhåller också att den internationella konkurrensen om investeringarna har ökat på senare år. De tio mest forskningsintensiva företagen i Sverige ökar totalt sett sina investeringar, men andelen som läggs i Sverige minskar. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv.

”Måste vässa oss”

Helene Hellmark Knutsson vill möta konkurrensen med ”stärkt kvalitet i högre utbildning och hög klass på den akademiska forskningen”.

– Vi måste vässa oss för att få näringslivet att vilja investera även här. Vi har bra traditioner av samverkan men behöver stärka dem. Forskningsproppen är ett verktyg att peka ut hur vi kan nå det målet genom att bygga mer kompletta kunskapsmiljöer, med utbildning, forskning och samverkan.

Enligt Svenskt näringsliv krävs det att forskning som är relevant för näringslivet premieras, för att öka drivkrafterna till samverkan. Helene Hellmark Knutsson håller delvis med.

– Forskningen ska vara relevant för hela samhället och näringslivet. Därmed inte sagt att det bara ska vara tillämpad forskning. Det behövs också ny kunskap från grundforskning som kommer samhället till del. Genom forskningsanknytning i utbildningen bär studenterna med sig kunskapen ut, säger hon.

Största delen är utveckling

Det är bara en liten del av företagens forskning och utveckling som är grundforskning eller tillämpad forskning. Den allra största delen, 86 procent, är utveckling.

Vad betyder då minskningen för den akademiska forskningen?

– Det betyder en del. Företagen finansierar forskning genom samverkansprojekt. Genom att öka basanslagen till universiteten ska dessa kunna jobba långsiktigt och exempelvis bygga kunskapsmiljöer i samverkan, säger Helene Hellmark Knutsson.

Läs också i Curie: Företag investerar där forskare finns

Text: Siv Engelmark

3 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Per Runeson

    Det finns ett mörkertal i SCBs statistik gällande mjukvaruutveckling - vilket snabbt utgör majoriteten av utvecklingsinsatserna för en tjänst eller en produkt i digitaliseringens tidevarv. Digitaliseringskommissionen föreslog en revisionen av SCB:s uppdrag, eftersom nuvarande statistikmodeller inte på ett trovärdigt sätt fångar vad som är ”IT-sektorn” i ett samhälle där alla branscher och verksamheter omfattar IT-verksamheter. Swedsoft - in ideell förening för mjukvaruintensiv industri, akademi och offentlig sektor arbetar för att göra detta möjligt.http:www.swedsoft.se

    2016.01.29

  • Lars Hellström

    Näringslivet vill alltid ha mer av det allmännas kaka – att specifikt premiera sådan forskning som näringslivet vill ha torde i längden vara klart suboptimalt. Däremot är det nog relevant att titta på hur man kan undvika att forskare blir inlåsta i specifika sektorer. Att "producera" en forskare tar lång tid, men behoven kan växla snabbt, så hur underlättar man rörlighet? Detta är inte bara en fråga om att den enskilde arbetstagaren skulle kunna agera annorlunda, utan även en fråga om stor institutionell tröghet.

    2016.01.29

  • Tobias Fridholm

    Den rapport från Svenskt Näringsliv som artikeln hänvisar till hittas här: http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rapporter/foretagens-fou-i-sverigepdf_616082.html/BINARY/F%C3%B6retagens%20FoU%20i%20Sverige.pdf

    2016.02.01