Hantering av fusk utreds igen

2015-10-14

Idag är det högskolan själv som utreder vid misstanke om forskningsfusk. Det finns flera brister i systemet och regeringen tillsatte i början av oktober en utredning för att kartlägga hur man hanterar misstänkt forskningsfusk och för att eventuellt föreslå förändringar.

– Vi är väldigt nöjda att utredningen blir av, det är viktigt för att upprätthålla förtroendet för forskningen, säger Marianne Granfelt, generalsekreterare på Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF).

Frågan om hur forskningsfusk ska hanteras utreddes senast 2006, men SUHF liksom Vetenskapsrådet uppmanade 2013 den dåvarande regeringen att tillsätta utredningen som nu kommit till stånd.

– Min känsla är att det varit fler fall de senaste åren. Och sedan 2006 har organisationen ändrats, det som låg på Vetenskapsrådets bord hanteras sedan 2007 av expertgruppen för oredlighet vid Centrala etikprövningsnämnden (CEPN), men när man bör använda den är oklart, säger Marianne Granfelt.

Hon pekar också på att det idag finns många oklarheter om hur man ska göra, till exempel vid internationella samarbeten, eller hur omfattande en utredning ska vara.

– Ska till exempel doktorander och kolleger utredas också?

SUHF har inga specifika önskemål om vilka åtgärder som utredningen ska komma fram till, utöver att de måste leda till ökad rättssäkerhet och kortare handläggningstider.

– Vi får ta ställning till de förslag som kommer.

Utredare ska leda arbetet

Regeringen har utsett Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, till särskild utredare. Hon tror att hon fått uppdraget eftersom hon har lång erfarenhet av universitetsvärlden och har varit inblandad i stora projekt, som till exempel sammanslagningen av Gotlands högskola och Uppsala universitet.

Utöver henne utser utbildningsdepartementet nu ett expertråd där olika aktörer inom universitetsvärlden ska vara representerade.

– Min uppgift är att leda arbetet och tillsammans med expertrådet och sekreterare för utredningen samla in synpunkter och information från de aktörer som regeringen listat.

Det står också i direktiven att utredningen ska se på hur andra länder löst hanteringen av forskningsfusk.

– Vilka länder står inte, men det är rimligen jämförbara länder som de skandinaviska länderna. I flera av dessa har man blandsystem, där en oberoende instans utöver högskolan är delaktig i utredningar av misstänkt fusk.

En av många brister

Expertgruppen för oredlighet vid CEPN är en oberoende instans. Gruppen har hittills hanterat nio fall sedan den inrättades 2010 och kan endast lämna yttrande i en utredning om högskolan begär det.

– Det finns ingen omedelbar rätt att överklaga vilket är en av många brister i dagens system, säger Jörgen Svidén, kanslichef på CEPN.

Endast ett av expertgruppens nio fall är ett sådant ”överklagande”.

Jörgen Svidén välkomnar även han en utredning.

– Idag präglas hanteringen av oredlighet på våra lärosäten av strukturlöshet. Det har lett till att definitionen av oredlighet och påföljdssystemet skiljer sig mellan olika lärosäten.

Han pekar också på att det finns en intressekonflikt i att lärosäten utreder sina egna fall.

– Detta leder till misstro kring processen.

Han hoppas att utredningen mynnar ut i strukturerade krav på hur expertgruppens utredningar ska utföras, och att detta också innebär rätt att beslagta undersökningsmaterial, liksom större befogenheter.

– Dagens yttranden borde ersättas av beslut.

Större rättssäkerhet behövs

Margaretha Fahlgren tar upp några av bristerna som finns i dagens hantering av forskningsfusk.

– Det finns ett behov av att tydliggöra hur misstankar ska hanteras. Det behövs större rättssäkerhet, både den som anmäls och den som anmäler är i väldigt utsatta positioner. Ibland är det svårt också att skilja uppenbart fusk från slarv och det behövs en diskussion kring hur god forskningssed ska föras vidare inom forskningsmiljöerna.

Utredningen kommer att starta så fort expertrådet är tillsatt och ska vara klar 25 november 2016.

Text: Anja Castensson
Foto: Staffan Claesson

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • anonym

    Vem kontrollerar finansieringssystemet för att undvika att jäv ej styr? jäv är ju upp till var och en att avgöra uppenbarligen. Finns det någon statistik på huruvida projekt som finansieras av VR är korrelerade med ämnesområde/universitet/högskola som bedömningsgrupperna kommer ifrån? Alltså om den som får pengar är verksam i samma region som de som sitter och beslutar om ansökningarna får pengar eller ej? Det skulle vara intressant ifall det fanns en sådan korrelation. Det skulle innebära att systemet har stora brister i kontroll av granskare. Frågan är minst lika viktigt som frågan om fusk.

    2015.10.28

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter