Astronauten Mike Finck, USA, tillsammans med gymnasieelever på Blackebergs gymnasium.

Astronauter höjer unga till skyarna

2015-10-13

Inspirerad av rymden var temat för den årliga planetkonferensen som för första gången arrangerades i Sverige av Association for Space Explorers. Med värden Christer Fuglesang i spetsen besökte astronauterna ett 80-tal skolor och träffade 20 000 elever. För den som i framtiden vill ha ett jobb med anknytning till rymden finns många möjligheter, till exempel att bli jägmästare eller doktorand med inriktning på rymden.

Regnet smattrar mot glastaket till ”Dome of Visions” på KTH:s gård, men inomhus råder en koncentrerad tystnad när de fyra astronauterna Christer Fuglesang, Helen Sharman, Bonnie Dunbar och Chris Hadfield tillsammans med fyra gymnasielever bygger varsin rymdfarkost av ballonger, papper, tejp och gummisnoddar. Tävlingen ingår i Google Science Fair och är en del av astronautkonferensen på KTH.

My Loft och Helen Sharman har blåst upp flera heliumballonger för att hjälpa sin lite klumpiga farkost att lyfta, i slutändan blir det i princip dött lopp mellan de fyra lagen.

– Det är jättekul att få komma hit och träffa alla astronauter. Jag fick veta att alla som har ett visst märke på sig har deltagit i en rymdfärd och det var häftigt att se hur många som hade sådana märken, säger My Loft som till vardags går andra året på naturprogrammet vid Enskilda gymnasiet i Stockholm.

De som deltar i tävlingen är de som i en personlig film bäst kunde motivera varför människan ska åka till rymden. My Loft framhöll bland annat rymdforskning som ett sätt att lära sig mer om livet på jorden. På frågan om hon själv skulle vilja bli astronaut svarar hon ja, utan att tveka.

– Jag vill läsa teknisk fysik här på KTH efter gymnasiet. Så länge jag kan minnas har jag varit fascinerad av rymden. Sedan inspireras jag också av rymdfilmer som Gravity, även om jag förstår att den är väldigt överdriven.

Inspirera unga

Sveriges hittills enda astronaut, Christer Fuglesang, menar att en viktig uppgift för ASE är att inspirera unga att studera teknik och naturvetenskapliga ämnen. Många barn är intresserade av teknik, men intresset klingar ofta av när man kommer upp på högstadiet och i gymnasiet.

– Vi vill inspirera unga till att plugga och gärna något inom teknik och naturvetenskap. Rymden är en bra ingång eftersom den fascinerar många ungdomar. Sedan finns det inte särskilt många arbetstillfällen som astronaut, men om man pluggar till exempel teknik finns det många andra intressanta saker som man kan göra, säger Christer Fuglesang.

Det är första gången som astronautkonferensen arrangerats i Sverige och responsen från deltagarna har varit mycket positiv.

– Vi har nog aldrig haft så många astronauter samlade på ett ställe som under den här veckan. Det är väldigt givande att ses och ta del av de senaste rönen inom rymdforskning, rymdfarkoster och rymdpromenader. Personligen uppskattar jag skolbesöken väldigt mycket och naturligtvis att möta alla kolleger. Det är trots allt en väldigt speciell upplevelse som du delar med andra astronauter.

Större investeringar

Vad gäller Sveriges roll inom framtida rymdforskning vill Christer Fuglesang, som sedan förra året är föreståndare för KTH Rymdcenter och adjungerad professor i rymdfysik, se större investeringar från statens sida.

– Sverige ligger långt framme, inte minst när det gäller att bygga satelliter. Men vi har en tradition av att vi måste kunna visa nyttan med varje investerad krona i det här landet. Vi skulle kunna vara mer visionära och helt enkelt sikta på att bli bäst, då skulle vi kunna vara ledande både vad gäller rymdturism och bemannade rymdfärder.

Värdar för konferensen var KTH, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Rymdstyrelsen och Saab. Och på konferensens tredje dag bjöd Rymdstyrelsen in både skolklasser och allmänhet till Rymden på Kulturhuset i Stockholm. Där fanns bland annat den nu 80-åriga Aleksei Leonov, den första människa som genomförde en rymdpromenad i mars 1965.

Längst tid i rymden

En annan astronaut på Kulturhuset var Samantha Cristoforetti. Hon är den europé och kvinna som har tillbringat längst tid i rymden, totalt 6,5 månader på den internationella rymdstationen ISS. Som kvinnlig astronaut har hon inte märkt av några fördomar.

– Nej, det har jag aldrig stött på. Det är en fantastik kamratskap och gemenskap när man befinner sig på rymdstationen. Enda gången det kan vara problem är när det är dags för rymdpromenader. Den dräkten finns bara i en storlek och jag skulle definitivt behöva en small.

Det var TV-serien Star Trek som fick Samantha Cristoforetti att vilja bli astronaut. I sociala medier gör hon flitiga hänvisningar till serien och hon har tagit en selfie från rymdstationen där hon poserar i en klassisk Star Trek-uniform. Sedan 2010 har alla astronauter på rymdstationen tillgång till en dator med internetuppkoppling, så att en bredare allmänhet kan följa det tyngdlösa livet i rymden.

– När unga människor frågar mig hur de ska kunna bli astronaut säger jag alltid att du måste följa ditt hjärta. Det går inte att välja utbildning enbart av strategiska skäl, utan valet måste vara lustfyllt också, säger Samantha Cristoforetti.

Under tiden på rymdstationen gjorde hennes besättning bland annat experiment inom biologi och fysisk hälsa. Forskning som har stor betydelse inför en framtida rymdfärd till mars.

Många möjligheter

Johan Marcopoulos, kommunikationsansvarig på Rymdstyrelsen, berättar att det pågår en mängd olika forskningsprojekt ute i rymden. Det kan lika gärna handla om astronomi, meterologi och oceanografi som om biologi, fysiologi eller geologi.

– En långsiktig trend är att bedriva forskning om rymden i rymden. Men en stark växande trend är att bedriva forskning om jorden från rymden. Då fungerar rymden helt enkelt som en infrastruktur där man ställer upp sina instrument.

Ett exempel är Skogsstyrelsen som idag till största delen förlitar sig på rymddata när man kontrollerar sådant som kalhyggen eller behov av gallring.

– Om man i framtiden vill ha ett jobb med anknytning till rymden kan man lika gärna satsa på att bli jägmästare. Sedan finns det också särskilda doktorandgrupper med inriktning på rymden, till exempel vid Luleå tekniska universitet, säger Johan Marcopoulos.

Rymdindustrin och Luleå tekniska universitet har just satsat 37 miljoner kronor på Rymdcampus i Kiruna för att ytterligare stärka sin ställning som Sveriges rymduniversitet. På universitetets rymdforskarskola kommer det att finnas plats för 20 nya innovationsdoktorander. Projektet kallas RIT – Rymd för innovation och tillväxt, och genomförs för att locka studenter, forskare och företag med intresse för rymden till Kiruna.

Text: Carina Järvenhag
Foto: Roger Schederin