Att vägleda forskare inom Horisont 2020, och därmed öka svenskt deltagande i de olika områdena inom ramprogrammet, är uppgiften för en rad experter och kontaktpersoner.
Horisont 2020

De vägleder forskare inom Horisont 2020

2015-09-29

I Sverige jobbar drygt 40 experter och kontaktpersoner  med Horisont 2020, några av dem inom området Hälsa, demografi och välbefinnande. De ska hjälpa forskare, företag och andra som vill delta i programmet – men också samla in deras synpunkter på arbetsprogram och utlysningar. Syftet är att öka det svenska deltagandet.

Vid de svenska forskningsfinansierande myndigheterna finns ett stort antal personer som har till uppgift att på olika sätt underlätta för forskare, företag, verksamheter inom den offentliga sektorn, med flera, som vill delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020.

Maria Starborg vid Vetenskapsrådet är primärexpert inom området Hälsa, demografi och välbefinnande. Det innebär bland annat att hon tillsammans med en ledamot från utbildningsdepartementet representerar Sverige i EU:s programkommitté för området.

– Det är där som arbetsprogram och utlysningar utformas och slutligen godkänns, berättar hon.

Tar emot synpunkter

Inför kommitténs möten ser Maria Starborg till att det kommer in synpunkter från forskare, företagare, patientorganisationer, forskningsfinansiärer, företrädare för offentlig sektor, och andra som kan ha intresse av programmet. En referensgrupp där dessa är representerade hjälper till. I gruppen finns också en företrädare för de EU-handläggare som ute på lärosätena hjälper forskare med bland annat ansökningar.

– Vi är otroligt tacksamma att få in synpunkter på utlysningar från svenska forskarsamhället och andra inom hälsoområdet. Vi vill ha synpunkter på allt från inom vilka områden utlysningar ska göras, till förslag på små förändringar i skrivelser. Det hjälper oss att göra ett så bra arbete som möjligt. Vår hållning är att alla synpunkter ska föras fram till kommissionen om det går, säger Maria Starborg.

Under programkommitténs möten finns också möjligheter att lämna skriftliga kommentarer. De kan vara mer detaljrika och exempelvis handla om att ändra en skrivning för att ge fler möjlighet att söka.

Kommissionens förlängda arm

Hälsa, demografi och välbefinnande är en av sju så kallade samhällsutmaningar inom Horisont 2020. För varje område inom varje del av programmet – spetskompetens, industriellt ledarskap, samhällsutmaningar samt de områden som utforskar andra delar av Horisont 2020 – finns en liknande organisation med expert och programkommitté. Dessutom finns minst en nationell kontaktperson per område.

Britta Fängström vid Vinnova är nationell kontaktperson för området hälsa. Hennes roll är att informera och ge råd till forskare, företag och andra intressenter om Horisont 2020. Hon beskriver sin roll som ”kommissionens förlängda arm”.

– Jag ska underlätta alla delar i Horisont 2020. Sprida information, ha utbildningar och svara på frågor vid informationsmöten. Under hösten – från oktober till december – kommer Vinnova att hålla tematiska informationsdagar med fokus på kommande program. Då bjuder vi också in EU-kommissionen, berättar hon.

40 experter och kontaktpersoner

Inom området hälsa finns ytterligare en nationell kontaktperson, som är stationerad i Bryssel. Totalt är de över 40 experter och kontaktpersoner som på hel- eller deltid jobbar med Horisont 2020 vid de svenska forskningsfinansierande myndigheterna.

Därtill finns EU-handläggare ute på lärosätena som forskare också får hjälp av. För de små- och medelstora företagen finns supportkontor att vända sig till. De har satts upp av Tillväxtverket och Vinnova och kan ge hjälp bland annat med vilka program som finns och hur en ansökan bör skrivas.

En viktig uppgift är att få fler svenska forskare och företag att delta i programmet. Siffror som tagits fram av Vinnova visar att det svenska deltagande minskar. I det förra ramprogrammet varierade Sveriges andel av de beviljade medlen från 4,1 procent 2008 till 3,8 procent från 2012. Under Horisont 2020:s första år har andelen minskat ytterligare, till 3,6 procent.

Läs också i Curie:
Sveriges andel av ERC-medlen minskar
Granskare får nya perspektiv

Text: Siv Engelmark
Foto: Michal Sikorski / Naturfotograferna /IBL Bildbyrå

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter