horisont 2020

Granskare får nya perspektiv

2015-09-24

Experter som vill vara med och granska ansökningar om medel från EU:s forskningsprogram Horisont 2020 kan anmäla sig till en databas. Närmare 300 från Sverige hade i fjol anmält sitt intresse. Det ger en uppfattning om vad som pågår inom det egna området, säger forskare som Curie har pratat med.

Christina Garsten, professor i socialantropologi vid Stockholms universitet, är en av experterna i databasen. Hon är intresserad av forskningspolitik och såg en möjlighet att indirekt få en uppfattning om vart vindarna blåser, både vad gäller forskningspolitikens inriktning och intresset för olika områden.

– Uppdraget är bra för att se vad EU bedömer som intressant och relevant, plus för att se vad forskare svarar på utlysningar. Man får också en överblick över hur en god ansökan ser ut. Det handlar naturligtvis främst om vetenskaplig kvalitet men också om hur man kommunicerar den. Dessutom träffar man andra forskare och vidgar sitt nätverk, säger hon.

Hon jobbar just nu med att utvärdera ansökningar i en utlysning inom området samhälleliga utmaningar; Europa i en föränderlig värld – Inkluderade, innovativa och reflekterande samhällen.

Meningsfullt men också krävande

Christina Garsten är rapportör och sammanställer utvärderarnas synpunkter.

– Arbetet tar tid, ett par veckor, och även om det mesta görs på distans måste det göras utanför det vanliga arbetet, på kvällar och helger.

Nackdelen med uppdraget är just att det tar tid, säger hon. Det är också det som Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet, lyfter fram som negativt.

– Det är väldigt meningsfullt arbete men också krävande, eftersom man vill göra ett bra arbete, säger Siv Andersson.

Hon blev tillfrågad om att vara med och utvärdera ansökningar till europeiska forskningsrådet redan under det förra ramprogrammet och har sedan dess hunnit göra det i några omgångar.

– Det är intressant att läsa vilka idéer forskare har och att se hur de tänker, vilka projekt som är på gång. Det känns meningsfullt att lägga ner tid på att granska ansökningar eftersom det betyder väldigt mycket för de sökande, säger hon.

Från akademi och industri

Expert kan man bli om man har sakkunskap på hög nivå inom rätt fält. I databasen finns sakkunniga från hela världen, men främst från Europa. Merparten är forskare inom akademin, men de kan också komma från stora och små företag eller myndigheter.

Vill man vara med lägger man in sina uppgifter i en databas på webben. Tjänstemän från kommissionen väljer ut och bjuder in experter till olika utlysningar.

Expertgrupperna är olika stora och det svenska deltagandet varierar. I ”Europa i en föränderlig värld” var bara fem av 240 sakkunniga från Sverige i fjol. Under europeiska forskningsrådet, ERC, var det 58 av 1650. ERC är ett av de områden med flest experter, och även ett område där Sverige är bäst representerat.

Under tre procent från Sverige

Totalt är det dock färre än 300 av knappt 11 000 – 2,6 procent – av experterna som fanns med 2014 med som har angett Sverige som ”första nationalitet”. Kommissionen skulle gärna se att där var fler från Norden.

– Vi har flera gånger fått signaler från kommissionen om att Norden är svagt representerade i databasen. Det borde vara fler givet vår position som starka forskningsnationer att vara fler där, säger Johan Lindberg vid enheten för EU-relationer vid Vinnova.

Som en jämförelse är exempelvis 1,6 procent av deltagarna i databasen från Danmark och drygt 3,7 procent från Nederländerna.

Läs också i Curie:
Sveriges andel av ERC-medlen minskar
De vägleder forskare inom Horisont 2020

Text: Siv Engelmark