Av de 743 forskare som beviljats medel från Europeiska forskningsrådet är det bara 16 som är knutna till svenska institutioner.
Horisont 2020

Sveriges andel av ERC-medlen minskar

English 2015-09-22

Fram till juli 2015 har omkring 70 miljarder kronor fördelats från Horisont 2020. Närmare 3,6 procent av pengarna har gått till Sverige – en något mindre del än i förra ramprogrammet. Utdelningen från Europeiska forskningsrådet drar ner den svenska andelen.

I januari 2014 gick starten för forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020. Nu finns resultaten från de 117 första utlysningarna.

Totalt har närmare 70 miljarder kronor (7,36 miljarder euro) kontrakterats. Mest pengar har gått till Tyskland, följt av Storbritannien, Frankrike, Spanien, Italien, Nederländerna och Belgien. Sverige placerar sig på plats åtta. Våra nordiska grannar hamnar på platserna strax efter, Danmark på tionde, Finland på tolfte och Norge på femtonde plats.

Större konkurrens

Sverige har fått 2,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,6 procent av de totala medlen. Det är något mindre än tidigare. I det förra ramprogrammet gick i genomsnitt omkring fyra procent av pengarna hit.

– Idag är det är större konkurrens om medel på europeisk nivå och fler som söker eftersom många EU-länder skurit ned de egna forskningsbudgetarna, säger Linda Bell som är enhetschef för EU-relationer vid Vinnova.

Programmet är också delvis annorlunda än det förra ramprogrammet, påpekar hon.

– En skillnad är att andelen som går till Europeiska forskningsrådet är större. För Horisont 2020:s första års utlysningar utgör medlen till ERC cirka 15 procent av programmets budget.

Bara 16 av 743 forskare

Europeiska forskningsrådet, ERC, stödjer spetsforskning. Bidragen går till enskilda forskare efter ett enda urvalskriterium, vetenskaplig excellens.

Det är dock få stöd som hittills har gått till forskare vid svenska institutioner under Horisont 2020, vilket fått stor betydelse för det sammanslagna utfallet för svensk del.

Av de 743 forskare som beviljats medel är det bara 16 som är knutna till svenska institutioner. Det motsvarar drygt två procent av antalet, strax under två procent av beviljade medel.

– Det är små siffror det handlar om och det är svårt att utläsa trender. Men vi har en svagt negativ tendens. Det är både svårt att förklara och lite oroväckande att svenska forskare inte klarar sig bättre i konkurrensen, säger Karin Schmekel, utbildningsdepartementet, som är svensk ledamot i programkommittén för ERC.

Under det förra ramprogrammet minskade den svenska andelen av medlen från Europeiska forskningsrådet från 5,3 procent till 3,6 procent år 2013

Nedåtgående trend

Den nedåtgående trenden har inte brutits under Horisont 2020. Dessutom har den svenska beviljandegraden i ERC-utlysningarna varit låg, drygt hälften av snittet i EU.

– Beviljandegraden är inte rättvisande eftersom det i exempelvis England finns universitet som har ett system där de sållar ut ansökningar som inte är bra nog, säger Karin Schmekel.

Hon tror att en förklaring till den negativa trenden i Sverige är att ERC-bidrag här ses som något väldigt exklusivt och ärofyllt att få.

– Det hindrar forskare från att söka för att de inte tror att de är bra nog. Dessutom är de goda exemplen inte så kända – ERC förekommer extremt lite i tidningar och tv i Sverige jämfört med andra framgångsrika forskningsnationer i Europa.

Samma lärosäten i toppen

De organisationer i Sverige som till och med juni i år fått mest pengar från Horisont 2020 är KTH, följt av Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola, Karolinska institutet och Uppsala universitet. Det är också dessa lärosäten som lyckades bäst totalt i sjunde ramprogrammet, fast då var ordningen något annorlunda.

– Svenska forskare på välfinansierade institutioner borde på längre sikt ha bättre förmåga att konkurrera. När det gäller samverkansdelarna av Horisont 2020 har svenska sökande en fördel av att ofta ha arbetat i sektoröverskridande projekt, där till exempel akademi, offentlig sektor och näringsliv löser problem tillsammans, säger Linda Bell.

Läs också i Curie:
Granskare får nya perspektiv
De vägleder forskare inom Horisont 2020

Text: Siv Engelmark
Foto: Photo Researchers / IBL Bildbyrå

5 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Angela Cenci Nilsson

    För att vända på den negativa trenden i utdelning av EU anslag är det nödvändigt att få in flera svenska forskare/forskarnätverk bland både granskarna och rådgivarna till Europeiska kommissionen samt ERC. Den nuvarande organisationen i frågan (med indirekt representation av forskare och lärosäten via s.k. nationella kontaktpunkter) fungerar inte för Sveriges del.

    2015.09.25

  • Angela Cenci Nilsson

    Man bör se till att flera svenska forskare inkluderas i granskande och rådgivande instanser till både Europeiska kommissionen och ERC. Den nuvarande representativa modellen verkar inte så effektiv för Sveriges del.

    2015.09.25

  • Volodymyr Khranovskyy

    Att inspirera unga forskare mer, skulle vore bra också! Jag menar, att ha några mer inspirerande seminarier med "success story" deltagare. Altså, att skapa inspirerande miljö, som skulle göra att manga skulle ansöka. There is no guaranty for the direct growth of the succesfull applications, but it will cultivate the more and more efforts. Some genious should poked to apply, I believe...

    2015.09.25

  • Jürgen

    Vore intressant se hur det är för starting/senior grants. Det är ju fullständigt klart att Svenska seniora forskare har ingen chans att konkurrera med sina peers i andra länder, som har basresurser med sina tjänster som motsvarar kring 2 Mkr/år.

    2015.09.28

  • Staffan Strömblad

    EU:s har gjort omvälvande förändringar av programmet för Hälsa, demografi och välbefinnande. Detta har orsakat en kraftig förändring av landskapet för forskningsfinansiering inom biomedicin. Inom FP7 fanns stort utrymme för biomedicinsk grundforskning inom EU-nätverk, men i H2020 är detta helt borta; nu finansieras i princip bara klinisk forskning inom dessa program.Det är redan tydligt att dessa förändringar verkar till Sveriges nackdel. En bra illustration på detta är hur EU-finansieringen förändrats för Karolinska Institutet som är starkt inom biomedicinsk grundforskning. Inom FP7 var KI Europas största bidragsmottagare, medan i H2020 är KI förpassat till nr 4 i Sverige.Många av oss har varnat för att dessa förändringar i EU-finansieringen kommer att sätta den svenska biomedicinska grundforskningen i en prekär situation - vilket nu är på väg att hända. För att kunna upprätthålla Sveriges konkurrenskraft inom grundforskningen måste Sverige snabbt självt ta kontrollen för att säkra finansieringen genom kraftigt ökade reguljära projektanslag från VR - anslag som faktiskt räcker till att genomföra ambitiösa projekt. I annat fall kommer Sveriges position att fortsätta försämras i en accelererande takt.

    2015.10.02