Män får dyrare sjukvård

2015-08-27

Män får dyrare behandling än kvinnor med akut hjärtinfarkt. Även vid blindtarmsinflammation är kostnaden lägre för kvinnor. Landstingens ersättning till vårdgivare är inte heller jämställd. Om patienten är en kvinna kan priset bli lägre.

Genomsnittskostnaden för män med akut hjärtinfarkt var en kvarts miljon kronor per vårdtillfälle enligt en studie som publicerades i våras. För kvinnor stannade priset på 180 000 kronor.

Granskningen visar också att ballongvidgning utförs betydligt oftare på män. Kvinnor som genomgår ballongvidgning är inlagda på sjukhus under längre tid, men vårdkostnaden blir ändå lägre.

Högre dödstal bland kvinnor

Det var Åke Karlsson, statistiker vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som först lade märke till överraskande könsskillnader i databasen för kostnad per patient, KPP.

Han gjorde en närmare analys av siffrorna i samarbete med Sylvia Määttä, chef för Kunskapscentrum för jämlik vård vid Västra Götalandsregionen, Marie Trollvik, programchef vid ESF-rådet, samt professorerna Karin Schenck-Gustafsson, Karolinska institutet, och Birgitta Evengård, Umeå universitet. De ville veta om skillnaderna var medicinskt motiverade.

Resultatet visar att risken att dö på sjukhus i akut hjärtinfarkt var 7 procent för kvinnor under 45 år jämfört med 4,8 procent för män. Även bland äldre kvinnor var dödligheten högre.

– Det skulle kunna förklaras av att färre ballongvidgningar utförs på kvinnor över 80 år, att de inte får optimal behandling med blodtrycks- och hjärtmediciner samt att övriga invasiva ingrepp är färre, konstaterar forskarna.

En tidigare genomgång har visat att män oftare vårdas på hjärtavdelningar med högre grad av intensiv utredning och behandling, medan kvinnor blir inlagda på medicinsk eller geriatrisk avdelning.

– Män kommer på en gång till rätt vårdnivå med dyrare behandlingar, resonerar forskarna i den nya studien.

Dyrare operation för män

Vid blindtarmsinflammation är behandlingskostnaderna också högre för män. De får oftare öppna bukoperationer medan kvinnor opereras med laparoskopi, så kallad titthålskirurgi.

Laparoskopi är ett förstahandsval på kvinnor för att ta reda på om buksmärtan beror på gynekologiska besvär. Det är samtidigt en billigare operationsmetod med kortare vårdtider.

– Kanske kvinnor får den mest relevanta behandlingen, säger Sylvia Määttä.

Författarna påpekar att studien bekräftar behovet av könsuppdelad statistik för att uppnå en jämställd sjukvård.

– Jämförelser av kostnader är ett intressant sätt att bedriva jämställdhet. Om man ser skillnader måste man undersöka om det finns medicinskt skäliga förklaringar, säger Sylvia Määttä.

Studien genomfördes som ett jämställdhetsarbete inom Sveriges Kommuner och landsting. Hela befolkningen har enligt hälso- och sjukvårdslagen rätt att få en god vård på lika villkor. Men en jämställd vård innebär inte att kvinnor och män alltid ska behandlas lika. ­

– Många uppfattar jämställdhet som lika regler för kvinnor och män. Men behoven kan vara olika. Det gör området väldigt unikt och komplext, konstaterar Sylvia Määttä.

Hon tycker att sjukvården måste vara lyhörd för samspelet mellan biologiska och sociala faktorer. Betydelsen av kön, genus, sexualitet, ålder, klass, funktionalitet och etnicitet bör alltid vägas in i alla analyser.

Billigare behandla kvinnor

Sveriges kvinnliga läkares förening, KLF, riktade ifjol ljuset mot oförklarliga könsskillnader i landstingens ekonomiska ersättning till sjukhus och vårdcentraler.

Buksmärta utan specifik orsak ersätts med 3 088 kronor enligt DRG-vikt, som är ett mått på vårdkostnaden för en genomsnittspatient. Om en gravid kvinna behandlas för buksmärta är ersättningen nästan en tusenlapp mindre. Prislappen för en urinvägsinfektion visar 3 505 kronor, men om patienten är en nyförlöst kvinna ska behandlingen inte kosta mer än 1 909 kronor.

SKL motionerade om diskriminerande ekonomisk ersättning på Sveriges Läkarförbunds fullmäktigemöte 2014. Motionen kräver att den ekonomiska ersättningen och DRG-viktningen ska utredas ur ett genusperspektiv och eventuell diskriminering åtgärdas. Motionen antogs i sin helhet.

DRG-vikt fastställs av en nationell arbetsgrupp, som uppdaterar listorna varje år med data om sjukhusens kostnadsredovisningar som underlag. Varje landsting har dock full frihet att fatta egna beslut om ersättningsnivåerna.

Arbetet med nationella vikter organiseras av Nätverket för patientklassificering, som består av medarbetare från Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting.

Vård till reapris

Läkarförbundets krav på genusanalys gav dock inget utslag i de listor som började tillämpas i slutet av förra året. Det fick ST-läkaren Jona Elings-Knutsson vid gyn- och förlossningsavdelningen på Huddinge sjukhus att skriva en krönika i tidningen Arbetaren om kvinnovård till reapris.

Jona Elings-Knutsson kan inte förstå hur det kan gå fortare att undersöka en blivande mamma jämfört med andra patienter med buksmärta.

– Ont i magen på en gravid kvinna kräver mer undersökningar och eftertanke, eftersom det också finns ett foster att ta hänsyn till, säger hon.

Hon anser att prissättningen missgynnar kvinnors åkommor. Om kvinnokliniker får mindre pengar än andra opererande kliniker kan det leda till sämre bemanning, sämre vård.

Jona Elings-Knutsson tror att könsskillnaderna beror på att sjukvården fortfarande präglas av patriarkala strukturer.

– Man tycker inte det är så noga med kvinnors sjukdomar, säger hon.

Text: Carin Mannberg-Zackari
Foto: Ulf Palm / TT

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Jürgen

    Allt det kan ju vara, men:Om man snackar vetenskap så borde peer-review publicering gäller, och om man snackar politik så hör det inte hit.

    2015.08.27

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter