Tanken är att de sex lärosäten som samarbetar kring forskarskolan MIMS ska organisera möten, kurser och workshops inom sina respektive profilområden. Bilden är från ett nätverksmöte i Uppsala i april 2015.

Forskare nätverkar om antibiotika

2015-08-25

I början av 2014 startade en nationell forskarskola med fokus på infektioner och antibiotika. Deltagarna kommer från många olika områden och en rad olika lärosäten. Förhoppningarna inför de möjligheter denna bredd ger är stora.

Ett multidisciplinärt nätverk av unga forskare som är aktiva inom forskningsområdet infektion och antibiotika – det är vad forskarskolan ”MIMS affiliated National Doctoral Programme in Infections and Antibiotics” syftar till. Det långsiktiga målet är att bredda den nationella rekryteringen av unga forskare till detta forskningsfält och på så sätt stärka området.

– Det är positivt att forskarskolan även är öppen för postdoktorer. De har stor erfarenhet av forskning och kan dela med sig av den till doktoranderna, säger Åke Forsberg, som är koordinator för programmet. Vi har goda erfarenheter av detta från vår tidigare forskarskola inom Umeå Centre for Microbial Research (UCMR).

Forskarskolan koordineras via MIMS vid Umeå universitet och övriga samarbetspartners är Karolinska institutet och universiteten i Göteborg, Linköping, Lund och Uppsala. MIMS står för Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden och är den svenska noden i the ”Nordic EMBL Partnership in Molecular Medicine”. En nationell styrgrupp med representanter för alla sex lärosätena har det övergripande ansvaret för programmet.

– Tanken är att varje universitet ska organisera möten, kurser och workshops inom sina respektive profilområden, berättar Åke Forsberg.

Unga forskare utvecklar sina nätverk

Forskarskolan har även etablerat samverkan med svenska SciLifeLab (Science for Life Laboratory) och europeiska EMBL-EBI (EMBL-European Bioinformatics Institute), som är stora aktörer inom forskningsinfrastruktur. Deltagare, i dagsläget ca 170 stycken, erbjuds stöd till resor och uppehälle vid alla kurser och workshops som annonseras via programmet.

Det första nätverksmötet ägde rum i Uppsala i april. Fokus låg på antibiotikaresistens och deltagarna var positiva.

– Vid sidan av föreläsningarna kunde vi se flera exempel på nätverkande mellan unga forskare som nog inte skulle ha träffats och börjat diskutera med varandra om de inte varit med på mötet, säger Anna Holmström, som är nationell studierektor och samordnare för programmet.

En av deltagarna var Christopher Andersson som är doktorand vid institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet. Han tror sig ha stor nytta av forskarskolan i sin fortsatta karriär.

– Jag har utvecklat mitt nätverk och kommer absolut att vara med på fler möten när tillfälle ges. Jag hoppas att även andra doktorander och postdoktorer inser vilken möjlighet detta innebär, säger han.

Deltagarna i forskarskolan kommer från områden som fysik, kemi, biokemi, klinisk mikrobiologi, molekylär biologi och cellbiologi. Anna Holmström framhåller de möjligheter att stärka varandras kompetenser som denna bredd ger.

Sprida kunskap till seniora forskare

– Den verkliga nyttan ser vi när vi kommit igång med ännu fler egna aktiviteter och våra unga forskare börjat hitta former för samverkan. Den kunskap som de hämtar in kommer de förhoppningsvis även att sprida till handledare och mer seniora forskare, säger hon.

Nästa nätverksmöte med fokus på mag-tarmkanalens bakterieflora äger rum i Göteborg i april 2016, men redan den 3-6 september i år är forskarskolan med och anordnar en internationell konferens inom infektioner och antibiotika (NSCMID 2015) i Umeå. Forskarskolan finansierar mötesdeltagande för programmets medlemmar och därför är det glädjande att så många som hälften av medlemmarna, samt flera internationella doktorander, kommer att delta vid det populära NSCMID-mötet, menar Anna Holmström.

– Där ges bland annat möjlighet att träffa ledande forskare inom området vid så kallade ”Meet the expert”-seminarier.

Vad har hänt under de senaste åren när det gäller problematiken kring antibiotikaresistens?

– Det här är ett mycket aktivt forskningsområde och trots att utvecklingen av nya antibiotika i stort sett avstannat så finns ljus i mörkret, säger Åke Forsberg

Nyligen upptäcktes ett nytt antibiotikum där användning inte verkar leda till resistens, berättar han. Annan forskning går ut på att utveckla antibiotika som blockerar förmågan att infektera en värd, så kallade virulensblockerande ämnen.

– Sverige har många ledande forskare inom området resistensmekanismer. Utveckling av nya antimikrobiella läkemedel kommer dock att ta lång tid.

Text: Ann-Cathrine Johnsson
Foto: Eva Haxton / Uppsala universitet

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter