Jari Kinaret tror att framgången för Chalmers styrkeområde Nanovetenskap och nanoteknik delvis handlar om att de vågat fatta beslut om prioriteringar och om att de haft en flexibel finansiering.
strategiska forskningsområden utvärderade

Högt betyg för Chalmers nano-miljö

2015-05-28

Forskningsmiljön Nanovetenskap och nanoteknik vid Chalmers Tekniska högskola får högt betyg av expertpanelen som utvärderat satsningen på strategiska forskningsområden. Bakom framgången finns tydliga prioriteringar och medvetet arbete med att öka kopplingen till industrin och bygga nätverk mellan forskare.

Fyra lärosäten har uppvisat en utmärkt strategisk styrning av medlen
till strategiska forskningsmiljöer under åren 2010–2014. Det anser den
internationella expertpanel som nyligen offentliggjort en omfattande
utvärdering av satsningen. Ett av lärosätena som får beröm är Chalmers Tekniska Högskola. Vid Chalmers finns nu åtta så kallade styrkeområden – projektorganisationer där forskare fokuserar på tvärvetenskapliga problem och samarbetar över institutionsgränser.

Lars Börjesson

− När Chalmers fick en bra tilldelning av SFO-medel tog vi ett strategiskt beslut att strukturera hela universitet i två dimensioner. Våra så kallade styrkeområden är den ena dimensionen och institutionerna där vi har de traditionella disciplinerna är den andra. I styrkeområdena attackerar vi lite bredare områden, bredare problem och kan vara lite djärvare i angreppen för att lösa dem, säger Lars Börjesson som är vice rektor för Chalmers styrkeområden.

Fem av Chalmers åtta styrkeområdena har haft SFO-finansiering och Chalmers ledning har stöttat dem med ytterligare finansiering motsvarande 50 procent av SFO-medlen. Lars Börjesson tror att Chalmers är ensamma om konceptet och arbetssättet i dessa områden.

− Forskningscentra på andra håll kan ibland utvecklas till slutna klubbar, men våra styrkeområden är öppna. Alla på Chalmers är välkomna att bidra och ta del av utbudet. Hittills har satsningen fallit väl ut och vi märker en attitydförändring inom universitetet. Nu finns ett större mått av samverkan mellan institutioner och med stora företag än för fem-sex år sedan, säger Lars Börjesson.

Nano har vågat prioritera

Nanovetenskap och nanoteknik är ett av styrkeområdena vid Chalmers som till stor del finansierats med SFO-medel. Expertpanelen ger miljön mycket gott betyg och bedömer att forskningen vid där befinner sig vid den internationella frontlinjen.

Professor Jari Kinaret vid institutionen för teknisk fysik på Chalmers var styrkeområdesledare för Nanovetenskap och nanoteknik tills nyligen. Han tror att framgången delvis handlar om att våga fatta beslut, bland annat om prioriteringar.

− Vi hade som ambition att vi skulle bli starka internationellt och jag känner inte till något lärosäte i världen som är bra på allt. Man måste veta vad man är bra på och ibland kan det vara rätt att satsa på sina styrkor, inte på att vara bred, säger Jari Kinaret.

Han tycker också att det är viktigt att känna till sina svagheter och åtgärda dem.

− Det var tydligt redan från början att vi behövde satsa på att få en bättre koppling till industrin. Vi arbetade mycket medvetet med det och startade bland annat ett industri-post doc-system där vi delar kostnaderna med industrin. På så sätt får vi våra forskare närmare de problemställningar som har en direkt samhällsnytta.

Satsat på samhörighet

En annan svaghet som tidigt identifierades var att nanoteknologi är så brett att forskare inom området inte känner varandra. På Chalmers är de utspridda på olika institutioner och i olika byggnader.

− Om två duktiga forskare kan kombinera sina styrkor är de mycket starkare än de skulle vara var för sig. Vi har till exempel arrangerat gemensamma aktiviteter för att människor ska lära känna varandra, för att skapa en ”community”, säger Jari Kinaret.

Till en början bjöds bara seniora forskare till träffarna, men senare bjöds också doktorander och post docs in. Då kom ungefär hundra personer och programmen innehöll både föredrag och team building-aktiviteter.

− Vi delade till exempel in deltagarna i grupper om tre-fem personer och gav dem uppgifter som: ”Om ni var tvungna att hitta ett gemensamt forskningsprojekt – vad skulle det då vara?”. I vissa fall blev det faktiskt verklighet av de här projekten, med extern finansiering. Utan den här typen av events skulle deltagarna inte ens ha vetat att de andra deltagarna existerade.

Bra med flexibla pengar

Professor Jari Kinaret tror att flexibel finansiering varit en annan framgångsfaktor.

− Bland annat finns en pott medel för något som vi kallar High risk/high impact projects. Där kan man söka medel två gånger per år och få beslut snabbt, efter tre-fyra veckor. Flexibla pengar är viktigt!

Dessutom avsätts 10–15 procent av styrkeområdets budget till dess principal investigators, att förfoga över efter eget huvud.

− Syftet är att beslut ska kunna fattas på den närmaste kompetenta nivån. De som är principal investigators valdes ju för att de är de duktigaste inom sitt område och vi måste kunna lita på att de gör något vettigt med finansieringen.

Medlen till principal investigators har bland annat varit avgörande för att styrkeområdet skulle ro hem det stora EU-projektet Graphene Flagship.

− Utan den finansieringen skulle jag aldrig ha vågat lägga ner så mycket tid på att arbeta för att EU skulle göra en stor satsning på grafenrelaterade material. Sannolikheten att lyckas var så liten, men nu är Chalmers projektledare för en stor EU-satsning som ger mycket synlighet och internationella kontakter, säger Jari Kinaret.

Har vägledning och bollplank

Hur en miljö valt att organisera sig och vilka stödfunktioner som finns kan förstås också vara viktigt. Nanovetenskap och nanoteknik leds av en styrkeområdesledare och den personen har en vice styrkeområdesledare som stöd. Områdets styrgrupp består av sex forskare som alla är principal investigators inom området. Dessutom finns ett externt vetenskapligt råd med hög kompetensnivå.

Ett annat bra stöd är Chalmers ledningsgrupp för styrkeområdena som träffas en gång i månaden. Gruppen består av vice rektor Lars Börjesson, åtta styrkeområdesledare och åtta vice dito.

− Olika områden har valt olika vägar och olika sätt att organisera sig. Vi har kunnat lära oss mycket av varandra för att bli starkare, väldigt värdefullt. I flera sammanhang har faktiskt den här gruppen beskrivits som den mest dynamiska och strategiska gruppen på hela Chalmers, säger Jari Kinaret.

Läs också om utvärderingen av strategiska forskningsområden i artikeln Tydlig ledning lyfter forskningsmiljöer

Text: Eva Annell
Foto: Jan-Olof Yxell