Zooniverse är en sammanslutning av ett 30-tal digitala medborgarforskninsprojekt. Ancient Lives är ett av dessa projekt där allmänheten hjälper forskare att tyda text på fragment av 1 000 år gamla papyrusark som hittades nedgrävda i Egypten i slutet av 1800-talet.

Medborgare i vetenskapens tjänst

2015-05-26

Medborgarforskning involverar allt fler. Det har blivit en gyllene möjlighet för forskare att få hjälp med sådant som de inte hinner med – ens under en livskarriär. Det hela började med projektet Galaxy Zoo där hundratusentals deltagare har bidragit med observationer om rymdens galaxer.

Runt om i världen sitter passionerade privatpersoner och studerar papyrusark, dagböcker eller foton av galaxer – allt i vetenskapens tjänst. Redan Darwin involverade allmänheten i sitt arbete. Men med den digitala världens utveckling har medborgarforskningen exploderat på bara åtta år.

– Medborgarforskning har fått en ny roll i kombination med internet, konstaterar Brooke Simmons som är astronom vid University of Oxford.

Hon började sin bana som volontär inom Galaxy Zoo som är ett av de äldsta online-projekten. Där har hundratusentals deltagare från hela världen bidragit med observationer sedan 2007. Tack vare rymdteleskop som Hubble och Sloan Digital Sky Survey finns miljontals bilder av galaxer – bilder som forskarna inte hinner studera.

Bad allmänheten om hjälp

Det hela började när Kevin Schawinski som då var nyutexaminerad astronom i Oxford, ombads att klassificera en miljon galaxer i en enorm databas. Han klarade 50 000 galaxer innan han gav upp – utmattad och med migrän. Hans kollega Chris Lintott hade ett liknande problem och fick idén att de skulle kunna be allmänheten om hjälp, och de skapade en webbsajt.

– Alla trodde att det skulle bli ett litet projekt som skulle ta månader eller år att genomföra, men det blev enormt populärt. Inom två dagar fick de lika många klassifikationer per timme som Kevin klarat på en månad, säger Brooke Simmons.

Forskarna ställde först bara en enda fråga, om vilken form en galax hade. Men deltagarna ville bidra med fler observationer så forskarna fick starta en andra version med mer detaljerade frågor.

– Vi lär oss mycket om galaxernas historia och hur de har utvecklats, tack vare allmänhetens bidrag. Det är extremt värdefullt och något som andra typer av analyser inte kan svara på. Vi skulle inte klara av att göra detta själva.

En kul bieffekt var att deltagarna observerade att många galaxer liknande bokstäver och på webbplatsen My Galaxieskan du få ditt namn skrivet på galaxiska.

Resultaten blir pålitligare

Varje galax klassificeras av många deltagare och resultatet blir pålitligare än om datorer skulle göra jobbet. Vissa av medborgarforskarna har gjort mycket intressanta observationer och står då som medförfattare till vetenskapliga artiklar.

Forskarna håller kontakt med deltagarna via bland annat chattforum, bloggar, twitter och nyhetsbrev där forskningsresultat och frågeställningar diskuteras. En handfull moderatorer finns ständigt online för att svara på frågor.

En förhoppning är att projektet ska göra människor överlag mer intresserade av vetenskap, men sådant är svårt att mäta menar Brooke Simmons. Ett antal av deltagarna har gått vidare med studier i astronomi.

– Vi har en tydlig filosofi att tala om för deltagarna att de håller på med vetenskap.

Metoden spred sig till andra fält

Galaxy Zoo ingår i Zooniverse som är en sammanslutning av ett trettiotal digitala medborgarforskningsprojekt. Eftersom Galaxy Zoo var så lyckat började forskare fundera på om det skulle gå att arbeta på liknande sätt inom andra forskningsfält. Och så spreds sig metoden.

De flesta projekten är naturvetenskapliga men Laura Whyte, som är director för Zooniverse, tror att medborgarforskning kommer att betyda mycket även inom humaniora, exempelvis för att utforska historiska samlingar.

– Det finns enorma samlingar på våra museer över hela världen. Om vi inte kan extrahera information därifrån och digitalisera den, är samlandet rätt meningslöst. Det kan inte utföras av två – tre personer på en enskild institution, det behövs ett system. Vi försöker skapa redskap för forskare att lösa dessa problem, säger Laura Whyte som också är chef för Adler Planetarium i Chicago.

Det första humanioraprojektet var Ancient Lives, där allmänheten hjälper forskare att tyda text på fragment av 1000 år gamla papyrusark som hittades nedgrävda i Egypten i slutet av 1800-talet.

Old Weather är ett projekt som kombinerar naturvetenskap och humaniora. Där studerar medborgarna gamla sjöfartsloggar med väderinformation, vilket bidrar både till klimatforskningen och till att ge kunskap om sjömännens liv.

Växa sig större

Inom Zooniverse arbetar man nu med att bygga upp en digital plattform som ska kunna användas för att lättare skapa nya projekt. Hittills har det varit komplicerat att lägga upp en databas. En organisation för medborgarforskning, Citizen Science Association har också startats och dess först konferens hölls nyligen i San José med 600 deltagare.

Laura Whyte är övertygad om att medborgarforskningen kommer att växa sig allt större.

– Jag tror att det håller på att bli allt mer accepterat att det här är ett godkänt sätt att genomföra forskning på.

Text: Helena Östlund
Foto: Zooniverse