Att genusperspektiv kan öka innovationsförmågan är utgångspunkten för en satsning på normkritisk innovation som Vinnova gör. Bilden visar personal på Roslagsbanan som under värmeböljan sommaren 2013 bar kjol på arbetet.

Mer jämställt ska ge fler idéer

2015-03-11

Ett genusperspektiv ger ökad innovationsförmåga. Det menar Sophia Ivarsson på Vinnova, som nyligen gett medel till 19 projekt för normkritisk innovation.- Det är inte så konstigt egentligen. Det handlar om att tänka utanför boxen, bryta normer och se något nytt.

Mångfaldslabbet är en utlysning som spinner vidare på den tidigare metodutvecklingsinsatsen Genuslabbet, och har ett bredare perspektiv med både jämställdhet och mångfald. Totalt 42 projekt har fått planeringsbidrag på mellan 150 000 och 300 00 kronor i utlysningen som omfattar 15 miljoner kronor.

Vinnovas roll är att stärka Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta. Innovationsförmåga är en nyckelfaktor bakom organisationers konkurrenskraft och tillväxt. Men forskning visar att förmågan till innovation hämmas av fördomar och traditionella förutfattade meningar, om sådant som kön/genus, ålder, sexuell orientering, klass och etnicitet.

– Därför kan ökad medvetenhet om existerande normer vara viktigt för att stärka innovationsförmågan hos individer och organisationer, säger Sophia Ivarsson.  Genom utlysningen vill vi stödja projekt som prövar och utvecklar kunskap och metoder för innovationer med ett normkritiskt perspektiv som utgångspunkt.

Androstolen och Hantverkskilten

Redan 2014 skapades Genuslabbet för att få in ett genusperspektiv. Då fick sex olika verksamheter särskild coachning av forskare för att göra genusanalyser, vilket ledde till nya frågeställningar i projekten. En av forskarna i Genuslabbet tog fram den så kallade  Androstolen.

– Androstolen var en prototyp för att undersöka mäns prostata, utifrån de problem som finns med gynekologstolen som sett likadan ut sedan 1800-talet. Projektet har fortsatt med utveckling av en mer användarvänlig unisexstol för undersökning av både mäns och kvinnors underlivsbesvär.

En annan av Genuslabbets forskare hade tagit fram Hantverkskilten, i samarbete med Blåkläder, som var ett annat sätt att bryta tabun. En kjol för både män och kvinnor, ett bekvämt plagg för sommartid, med möjlighet att ha fler verktygsfack än på byxor.

– Genuslabbet visade att ett genusperspektiv faktiskt ökar innovationsförmågan. Det gäller inte bara produkter, utan även tjänster och processer. Och det är ett sätt att nå nya aktörer och målgrupper än den traditionella teknikintensiva branschen.

Främja jämställdhet

Mångfaldslabbet är alltså en fortsättning på Genuslabbet med syfte att stödja normkritisk innovation hos medverkande företag eller organisationer.

– Vi vill skapa möjligheten att diskutera jämställdhetsproblemen, säger Sophia Ivarsson, som själv är genusvetare i grunden.

Det ingår i Vinnovas uppdrag att främja jämställdhet, men hon tror inte att bara jämställdhetsintegrering räcker, utan det behövs ett genusperspektiv även i innovationsprocessen. Söktrycket har varit stort, vilket visar på ett stort behov.

– Med utlysningarna slår vi två flugor i en smäll, både skapa nya innovationer och bidra till ökad jämställhet i samhället genom att bryta normer.

Myndigheten hoppas att utvärderingen av Mångfaldslabbet ska leda fram till nya metoder, verktyg och processer för innovationsprocessen.

Fotnot:Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska prägla beslut inom alla politiska områden, på alla nivåer och i alla steg av beslutsprocessen.

Text: Eva Barkeman
Foto: Anadolu Ajansi / TT Nyhetsbyrån

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter