Framväxten av infrastruktur skapar helt nya möjligheter för forskningen inom humaniora och samhällsvetenskap. Det menar Joakim Palme, professor i statskunskap.
Infrastruktur

En revolution för HS-forskningen

English 2015-02-26

Infrastrukturer är kanske främst förknippade med forskning inom naturvetenskap, men nu växer de också fram inom humaniora och samhällsvetenskap. Det kan revolutionera forskningen, menar Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet.

Joakim Palme är ordförande för en beredningsgrupp som är knuten till Vetenskapsrådets råd för forskningens infrastruktur (RFI). Han ser hoppfullt på framtiden.

– Det är som om ett stort europeiskt laboratorium håller på att ta form. Infrastrukturerna gör att vi får tillgång till forskningsmaterial på såväl individ- som makronivå vilket skapar helt nya villkor och möjligheter.

Joakim Palme talar om ett paradigmskifte som öppnar mot mer samarbete, såväl nationellt och internationellt. Och inte bara mellan humaniora och samhällsvetenskap utan också med naturvetenskap och medicin.

– Forskare är av tradition som egna företagare, de jobbar gärna ensamma. Samarbete är lite av en bristvara, infrastrukturer kan vara ett sätt att förstärka olika samarbetsformer, säger Joakim Palme.

Europeiskt samarbete

European Research Infrastructure Consortium, Eric, är den övergripande infrastrukturen för den europeiska samarbetsformen. Sverige medverkar i flera underavdelningar. En av dessa är Clarin, en europeisk språkdatabas med ett digitalt dagstidningsarkiv, digitaliserad litteratur och ljudfiler av talat språk.

– Exempelvis har Handels- och Sjöfartstidningen digitaliserats de senaste hundra åren vilket ger bra möjligheter till sökningar och analyser för den som studerar språkutveckling.

En annan underavdelning där Sverige medverkar är Share, en databas för forskning som rör hälsa, åldrande och pension och en tredje är European Social Survey, ESS. ESS genomför bland annat enkätundersökningar i olika länder om individers uppfattning om sina levnadsförhållanden.

– Det unika är att man ställt samma frågor till människor i olika länder, då kan vi forskare få fram analyser utifrån såväl makroperspektiv som på individnivå.

Det är något som Joakim Palme haft stor nytta av i sin forskning inom välfärdspolitik.

– Analys och resultat kan bli mycket mer precist. Jag kan exempelvis avgränsa frågeställningen till hur välfärdsstaten ser ut just för de äldre.

Få beslutsfattare att förstå

Han menar att det nu handlar om att få europeiska beslutsfattare att förstå hur forskning går till och att satsa på former för att mötas. Högt på önskelistan står en samlad forskardatabas av longitudinella studier i Europa för utvecklingen både på individ- och samhällsnivå.

– Det läggs ganska stora ekonomiska resurser på europeiska forskningssamarbeten inom teknikområdet. Varför inte satsa på att göra något som är kostbart för humaniora och samhällsvetenskap kring de stora samhällsutmaningarna? Det skulle ge bättre underlag också för livsvetenskaperna.

Ett bra exempel på en makrodatabas är annars konfliktdatabasen vid Uppsala universitet där man registrerat väpnade konflikter mellan länder. Nu är en ny databas om konflikter inom länder under uppbyggnad.

– Det finns även behov av att skapa infrastrukturer nationellt för att systematisk mäta hur exempelvis landsting och kommuner organiserat sjukvården. Detta för att kunna analysera hur olika sätt att organisera påverkar olika typer av utfall, exempelvis hälsa, säger Joakim Palme.

Underlätta användningen

I Sverige behöver vi samordna arbetet med de nationella longitudinella studier vi redan har för att både öka tillgängligheten och undvika dubbelarbete.

– De som skapat infrastrukturerna kan använda dem men för andra är det svårt, användargränssnitten är dåligt utvecklade. Det är väldigt kostbart att samla in och tidskrävande att använda databaserna. Vetenskapsrådet vill nu satsa på att ta fram verktyg för att underlätta användningen.

I Sverige behövs också lättmanövrerade webbaserade plattformer som kan hantera förfrågningar och samordna forskarnas frågor. Då skulle mätstationer som finns fördelade i landet kunna utnyttjas bättre.

– Nu pågår en totalstudie av hällristningar från bronsåldern i västra Sverige av professor Kristiansen vid Göteborgs universitet. Mätningar och resultat görs tillgängliga via internet och gör det möjligt för enskilda forskare i Sverige och internationellt  att analysera stora material. Det är ett spännande exempel.

Läs också i Curie: Databas om attityder tillgänglig för alla

Text: Hanna Nolin
Foto: Anders Norderman

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter