Forskning kring hur människor skapar och använder teknik är ett relativt nytt forskningsområde.

Nya ämnen ger forskare frihet

2015-01-22

Teknik och social förändring, genusvetenskap och energisystem för hållbar utveckling är relativt nya forskningsområden. Att ett ämne är ungt präglar till viss del verksamheten. Tre forskare beskriver fördelar som frihet och stora möjligheter att avancera, men också att ämnet kan ifrågasättas och ha svårt att passa in i akdemiska strukturer.

Ericka Johnsson är docent i teknik och vetenskapsstudier, Mia Liinason är doktor i genusvetenskap och professor Thomas B. Johansson är verksam inom energiforskning för hållbar utveckling. Gemensamt för de tre är att de verkar inom relativt unga forskningsområden och fått vara med när områdena formats. Deras erfarenheter skiljer sig en del åt, men alla talar om entusiasm, nytänkande och goda möjligheter för unga forskare.

Unga får påverka

När Mia Liinason antogs som doktorand i genusvetenskap vid Lunds universitet 2007 tillhörde hon den allra första kullen. År 2011 var hon den första som disputerade i ämnet i Lund. Både som student, doktorand och nu som ung forskare har Mia Liinason känt sig efterfrågad.

– Samarbete mellan forskare, doktorander och studenter är viktigt i ett ungt ämne och genusvetenskap betonar student- och doktorandmedverkan på alla nivåer.

Eftersom ämnet är ungt har det ofta handlat om att utse de första representanterna till kommittéer, grupper och organisationer av olika slag, berättar hon.

– Jag och många andra unga genusvetare har fått möjlighet att engagera oss i till exempel ledningsuppdrag, styrelseuppdrag och konferenser i stor utsträckning.

En nackdel med att vara tidigt ute är att ämnets framtid kan kännas osäker.

– I Lund, liksom vid många andra genusvetenskapliga institutioner, fanns tidigare bara en professor i ämnet. Det kändes sårbart, säger Mia Liinason som numera är lektor i genusvetenskap vid institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet.

Hon upplever att ämnet genusvetenskap är mer stabilt nu än för bara tre-fyra år sedan och att det inte ifrågasätts på samma sätt som tidigare.

– Det finns fler fasta tjänster på universiteten och genusvetenskap har en otroligt populär grundutbildning, vilket är väldigt roligt.

Skapa samtal och samarbete

Docent Ericka Johnson är också verksam inom ett ungt område. Vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet bedrivs tvärvetenskaplig tematisk forskning om hur människor skapar och använder teknik, både historiskt och i samtiden.

– Forskningsområdet har vuxit fram under de senaste 30 åren i Sverige och har under samma tid blivit stort ute i världen. En fördel med att verka inom ett relativt nytt område är att man får tänka ganska fritt och brett. Nackdelen är att man inte alltid passar in i de akademiska strukturerna. De har en viss tendens att vara konservativa, säger Ericka Johnson.

Hon betonar hur viktigt det är att inte vara en ö i den akademiska världen.

– Det gäller att hävda sig och att skapa ett gemensamt samtal med akademiker som forskar och undervisar inom liknande fält. Man kan gärna göra något nytt och unikt, men det måste ske i diskussion med andra forskare. En viktig fråga är till exempel hur nya ämnen kan läggas in i existerande grundutbildningar, säger Ericka Johnson.

Befinner sig vid forskningsfronten

Genusvetaren Mia Liinason leder också in samtalet på utbildning. Hon tycker att det är inom utbildningen, inte forskningen, som det har störst betydelse att hennes ämne är ungt.

– Det finns en osäkerhet kring vad som utmärker en genusvetare och vad studenterna måste kunna, eftersom vi inte har någon tradition att falla tillbaka på. Undervisningen befinner sig hela tiden vid forskningsfronten och lärarna får arbeta hårt för att både skapa stabilitet och fortsätta utvecklas.

Dessutom kommer många av lärarna från andra ämnen, vilket skapar en naturlig tvärvetenskap, men också fler frågor om hur undervisningen ska bedrivas, säger Mia Liinason.

Hon tycker dock att det är svårt att avgöra hur stor del av osäkerheten som beror på att ämnet är ungt, och hur stor del som beror på dess karaktär.

– Det finns en uttalad vilja inom genusvetenskapen att man inte vill stagnera, utan fortsätta att vara ett rörligt och vetenskapskritiskt ämne, fortsätta att överträda gränser, säger Mia Liinason.

Vill se större öppenhet

Thomas B. Johansson är professor emeritus i energisystemanalys vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet. Han har lång erfarenhet av forskning med relevans för miljön och har framför allt ägnat sig åt energisystem för hållbar utveckling.

– En forskarkollega sa nyligen att allt vi gjorde när vi var unga var nytt och spännande. Jag tänkte inte så när jag var yngre – hade inte det perspektivet – men nu ser jag att det är en bra beskrivning. Vad vi än gjorde var det ingen som varit där och rotat. Allt gick att publicera, säger Thomas B. Johansson. 

Han har haft bra stöd och fått mycket uppskattning av kolleger inom den akademiska världen, men upplevt motstånd från andra håll.

Thomas B. Johansson förstod tidigt att fossila bränslen behövde fasas ut och var samtidigt skeptisk till kärnkraft. Inte populärt i alla kretsar.

– När jag skrivit om energisystem för hållbar utveckling har jag mött ett formidabelt motstånd från de existerande strukturerna. Där hade man investerat mycket både materiellt och personellt, till exempel utbildat sig och gjort sig en karriär inom kärnkraften. Dessutom satt många människor länge fast i tanken att tillväxt krävde ökad energianvändning.

Thomas B. Johansson har en del tankar om hur vi kan underlätta för framtidens forskningsområden, bland annat att det är viktigt att det finns pengar och beredskap för att låta nya verksamheter komma igång. Han vill också se ett minskat fokus på att forskning ska ge avkastning i form av säljbara produkter.

– Vi har att hantera ett antal stora frågor som på olika sätt handlar om planetens hållbarhet. Vi måste ha större öppenhet för vilken forskning som är intressant i det sammanhanget och det måste finnas en miljö där forskarna kan föra utvecklingen framåt. Tappar vi den större bilden kommer vi i slutänden att förlora. 

Läs mer i Curie om nya forskningsområden: Så växte dagens forskningsflora fram

Text: Eva Annell
Foto: SPL / Bildbyrå

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter