Professor Per Carlsson är chef för Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg. Han menar att det finns mycket att lära av diskussionerna om nya och dyra särläkemedel, som tagits fram för ovanliga sjukdomar.

Unik transplantation utmanar sjukvården

2014-12-04

Nya behandlingar som livmodertransplantationer utmanar hälso- och sjukvårdens resurser. Både myndigheter och landsting är angelägna om att identifiera vilka metoder som är kostnadseffektiva. Samtidigt införs en ny patientlag som ger individen större möjligheter att välja själv.

Hälsoekonomiska utredningar har fått allt större betydelse under de två senaste decennierna. De undersöker hur både livslängd och livskvalitet påverkas av en viss behandling, och hjälper hälso- och sjukvården att prioritera sina resurser.

– Hälsoekonomiska underlag bidrar till att öka transparensen jämfört med diskussioner om vad man tycker i största allmänhet. Ju fler beslut som grundas på vetenskapliga utvärderingar, desto bättre. Men det finns fortfarande ett utrymme för tolkningar, konstaterar professor Per Carlsson som är chef för Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg vid Linköpings universitet.

Svårt att värdera livskvalitet

Adoption är idag den enda möjligheten för en svensk kvinna som saknar livmoder och vill ha barn. Hur mycket är det värt för henne att istället bära och föda barnet själv? 

Per Carlsson tror att det blir svårt att räkna ut hur mycket livskvaliteten ökar för föräldrarna om både transplantationen och provrörsbefruktningen går bra och leder till födseln av ett friskt barn.

– Sannolikheten att lyckas måste vara hög och kostnaden rimlig för att landstingen ska betala.

Han påminner om att provrörsbefruktning var starkt ifrågasatt när metoden var ny. Motståndarna ifrågasatte att samhället skulle bekosta en behandling för fullt friska personer.

– Men det har blivit en mer accepterad och delvis offentligt finansierad insats i alla landsting, konstaterar han.

Per Carlsson anser att det finns mycket att lära av diskussionerna om nya och dyra så kallade särläkemedel, som tagits fram för ovanliga sjukdomar.

– Man kan tycka att det totalt inte kostar så mycket om det handlar om en liten grupp patienter. Men om gruppen var lite större så skulle vi inte anse oss ha råd att betala. Med det resonemanget blir större patientgrupper diskriminerade, säger han.

Han tycker att det krävs helt andra argument för att sjukvården ska anamma nya och dyra terapier. Till exempel att insatsen riktas till svåra tillstånd.

Även när det gäller livmodertransplantationer är patientgruppen liten. Hur skulle man resonera om den var stor? Och hur ska behovet värderas?

Nationell samordning av nya terapier

Varje landsting kan själv bestämma om en ny behandling ska införas. Besluten fattas ofta på kliniknivå eller i samverkan med politiker om de nya terapierna kräver ett tillskott av resurser. På nationell nivå pågår flera försök för att samordna landstingens introduktion av nya läkemedel och metoder.

Ordnat införande i samverkan var titeln på en slutrapport som kom i mars i år. Den presenterade ett förslag till en nationell process för att åstadkomma en jämlik och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning i landstingen. Rapporten ingick i en översyn av vissa utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Ordnat införande är också namnet på ett nyinrättat prioriteringsråd i Västra Götalandsregionen. Sjukhus, vårdcentraler och medicinska sektorsråd kan nominera förslag på nya läkemedel och behandlingsmetoder som ska tas upp till granskning.

Program- och prioriteringsrådet samt rådets två beredningsgrupper analyserar och värderar fallen för att formulera riktlinjer och vårdprogram. Prioriteringarna tar hänsyn till både effektivitet och patientnytta. Region Skåne startar en liknande kommitté under hösten.

För tidigt att sia

Professor Lars Grip, FoUU-direktör och biträdande sjukhusdirektör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av ledamöterna i program- och prioriteringsrådet i Västra Götalandsregionen. Han berättar att livmodertransplantationerna och provrörsbefruktningarna har utförts som ett forskningsprojekt. Det har inte belastat Sahlgrenska universitetssjukhusets budget.

Lars Grip tycker att det ännu är för tidigt att sia om livmodertransplantationer kan införas i klinisk praxis i framtiden.

– Projektet måste slutföras och avrapporteras innan vi kan ta ställning till det.

Han vill se bevis på att graviditeterna förlöper på ett okomplicerat sätt och att barnen som föds är friska.

– Vi behöver veta om det är en säker behandling för barnlöshet, både ur donatorns, mottagarens och barnets synvinkel. Och när vi har svaren måste vi fråga oss vilken plats metoden har bland andra behandlingar i sjukvården.

Ta ställning till nya metoder

Sveriges Kommuner och Landsting bildade 2009 kommittén Nya läkemedelsterapier, NLT-gruppen, för att samordna introduktionen av nya preparat. Nya terapier, förkortat NT-rådet, tar över arbetet efter årsskiftet. Den nya gruppen kommer också att ta ställning till nya behandlingsmetoder.

– Det här är en helt ny organisation, och vi vet inte än om landstingen orkar enas och hålla ihop, kommenterar Per Carlsson.

Hälsoekonomiska utredningar har än så länge handlat mest om läkemedel. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket fick i uppdrag av den förra regeringen att utveckla utvärderingar även av medicinsk teknik. Försök pågår sedan ett par år tillbaka.

Större valfrihet för patienten

I juni i år antog riksdagen en ny patientlag, som börjar gälla i januari 2015. Den ska stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

Idag krävs remiss för specialistvård. Den nya lagen ger individen möjlighet att välja bland offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet.

Om ett landsting inför en ny behandlingsmetod som övriga förkastar är det alltså troligt att patienter från andra landsting kommer att bilda kö.

Läs också i Curie: Mamma tack vare ny livmoder

Text: Carin Mannberg-Zackari
Foto: Vibeke Mathiesen